Gnagarn skrev 2009-05-20 08:19:16 följande:
God morgon Add3! Vänligen läs sista meningen i mitt förra inlägg igen. Att blanda in ord som socialistkontroll känns överdrivet. Om vi ska hårddra det hela så ska man väl skippa föräldrapenningen helt för att slippa "socialistkontrollen" så kan folk klara sig själva bäst de kan. FP är ett form av bidrag och det är väl bara kommunister som vill ha bidrag som subventioneras med skatter? Ditt förslag tror jag inte kommer hålla papporna hemme om det nu är det man vill eftersträva (vilket ju uppenbarligen är fallet hos både "högerkanten" och "vänsterkanten". Jag har ett klart exempel i kompiskresten där det definitivt inte skulle funka. Det enda det skulle göra är att mamman skulle vara hemma som vanligt och skulle hennes FP baseras på pappans lön hade det bara resulterat i att de fått mer pengar i bidrag (FP). Tyvärr är folk i dagens läge så enormt pengakåta att de hellre jobbar än spenderar tid med sina barn. De låter den som tjänar minst vara hemma med barnen så att de förlorar minst kronor per månad oavsett om det är bäst för dem själva eller barnen. Tragisk utveckling. Det är alltså det som händer om "folk för bövelen" får bestämma själva. Mest "rättvist" vore att ta bort FP helt, då kan familjen kalra sig själva utan nån form av inblandning från nån yttre part.
Hör det inte socialdemokraterna till att vara lite överförmyndare för alla svenskar? Visst, skippa föräldrapengen funkar ju också, bara vi får skattelättnader för motsvarande belopp (vilket vi logiskt sett borde få då). Men då föräldrapenning realistiskt sett är här för att stanna bör den utformas med individens egna ansvar som utgångspunkt, inte statens (iaf om man publikt går ut med att det är för 'familjens' skull).
Det där med att folk är pengakåta istället för att spendera tid med barnen är ju en gammal klyscha som tas fram när man vill argumentera för statlig överkontroll vad gäller utbetalning av tex föräldrapenning. Finns det överhuvudtaget någon undersökning som visar detta? Det kanske är så att alla inte är så rika att de kan välja och vraka vem som skall vara ledig. Det finns dessutom tusen andra scenarion som dikterar vem som kan vara ledig mest, vare sig det är mannen eller kvinnan. När vi fick barn hade jag ett eget företag som jag inte kunde vara ledig från. Nu är jag anställd, vilket medför att om vi får ett barn till så har jag möjlighet att vara ledig i princip allt tid min sambo inte vill vara hemma. Kardinalfelet är att man utgår från att alla familjer har möjlighet att vara hemma lika mycket, eller överhuvud taget vill vara det. Vad vinner vi konkret, förutom politiska floskler på att försöka 'tvinga' till sig styrning av barnledighet?
