Lättare adoptera syskon?

När det är dags för syskon gör man en ny hemutredning, tidigast efter att man varit hemma ca 1 år med första barnet. Det finns inga specialköer för syskon utan man väntar i samma köer oavsett det är första barnet eller syskon så ett kort svar på din fråga blir nej, det går inte snabbare för att det är syskon. Det nya syskonet ska alltid vara yngre än det barn man har tidigare.

Ok nu verkar det som jag var otydlig, vad jag menade med syskon är att man adopterar ett syskonpar, alltså två på en gång.

Aha.... det är för tidigt på morgonen ;)
När det gäller adoption av syskonpar känner jag att jag inte är tillräckligt insatt för att kunna ge dig något bra svar.

Hej! Tvärtom, tror jag (inte helt säker, men tror så). Det ställs högre krav på föräldrar att få 2 barn, och jag tror hemutredaren skulle kolla noggrant motiveringar och möjligheter att få hem 2 barn.

Dessutom brukar man få medgivande för 1 eller 2 barn, så syskon är ingen garanti (om ni inte kör med t.ex., Barn söker föräldrar)

vi är godkända för syskon adoption,
men i medgivandet står det att vi är godkända för ett barn mellen 0-18 månader eller två barn mellan 0-36 månader,
vi kommer nog inte få syskon för det är för låg ålder,
kanske tvillingar, men ej syskon i olika åldrar, men man kan aldrig vara säker.

åldern blev så låg på syskon för utradarna ville inte lägga någon högre ålder,
vi hade det lite svårt att få godkänt om syskon, eller så ska jag kanske inte säga, utredarna sa ja, men familjerätten brukar inte godkäna syskon adoptioner i våran kommun, så därför var utredarna tveksama, om dom hade lust att skriva ett medgivande dom sen fick ändra, hmm lata ja kanske det.

men om det går fortare i landet, även det är tveksamt,
visst är vi dom enda med godkänt medgivande på syskon av dom som står i kö i landet så kanske vi går före dom vad vet jag, men har man på endast syskon kan man få räkna med att det kommer ta lång tid till barnbesked,

tar man en högre ålder tex älsta barnet 0-5 år då kommer det säkert gå fortare.

Det går inte snabbare. Vi hade medgivande för ett syskonpar (och för ett barn), där äldsta syskonet skulle vara "ej fyllt 6 år" och vi hade först inga särskilda preferenser för land.

Syskonpar är inte så väldigt vanliga och ju lägre medgivande man har, desto svårare blir det att komma i fråga för syskonpar, dvs om man anger en låg ålder så blir det teoretiskt nästan bara tvillingpar kvar och de är väldigt sällsynta. Syskonpar kan ju vara ganska olika i ålder, t.ex. minsta syskonet 1år och äldsta syskonet 6år.

Man bör nog ha ett medgivande uppåt 5-6 år eller högre om det ska påverka något. AC har en stående fråga om ansökningar för syskonpar från Etiopien, men då ska man ha medgivanden runt 8-9 år.

Organisationerna rekommenderar att om man har syskonmedgivande så bör man också ha medgivande för att ta emot ett barn, dvs att både ock nämns i medgivandet, annars kan väntetiden bli väldigt lång. Mycket riktigt som 'Sally' här ovan säger, så är det på många håll i Sverige svårare att få medgivande för syskonpar än för ett barn pga hur utredaren ser på det hela osv.

I AC's statistik kan man se om det varit syskonpar, om du t.ex. kikar på 2008. Det fanns genom AC totalt 9 syskonpar och 1 syskontrio under hela 2008.

Lycka till med era planer.

Jag vill verkligen slå ett slag för att försöka adoptera biologiska syskon. Jag och min man hade det som utgångspunkt hela tiden när vi skulle inleda vår adoptionsprocess. Vi valde land efter det(Slovakien) och vi argumenterade för det genom hela utredningen. Vi fick utredaren att skriva utförligt varför vi skulle ha syskon. Detta avgjorde troligen att vi faktiskt fick våra tvillingpojkar till oss i sommras. Vi hade medgivande 1 barn ej fyllt 4 och två där det älsta ej fyllt 5. Pojkarna var 2,5 år när de kom till oss. Argumenten att biologiska syskon skulle ha svårare att knyta an till föräldrarna tror jag knappast går att belägga, att det är konkurrens mellan syskon är det ju jämt och skulle man dela på biologiska syskon för detta argument vore det omänskligt. Så mitt råd är att stå på er om syskonadoption och om utredaren kommer med motargument så se till att de styrker sin tes med vetenskapliga belägg. Jag ser det som att våra pojkar kommer att ha glädje av varandra hela livet och troligen kommer att vara tacksamma för att ingen skiljde dem åt. Lycka till!!!

singgirl skrev 2009-02-11 12:04:15 följande:

Detta var också en av anledningarna till att vi ville ha syskonmedgivande. Vi har sett flera filmer och hört från familjer som adopterat biologiska syskonpar/sykontrios och alla säger samma, så detta "fastnade" i vårt hjärta.

Men fortfarande för att återgå till TS fråga: Det går inte snabbare eller lättare att adoptera syskonpar/trio och man bör vara generös i medgivandeåldern. Hör med er adoptionsorganisation från vilka länder ni har bäst chans att adoptera syskon om detta är valet ni vill göra.
Lycka till.

Jag ska bara kommentera detta med tiden också, för oss gick det väldigt snabbt. Jag vet inte om det var för vi hade syskonmedgivande men jag tror inte det gjorde det sämre för oss. De allra flsta vill ju ha ett barn som dessutom är mycket litet. Från att vi skickade in våra papper till att vi fick BB så gick det bara 4 månader, men det gäller nog att ha väldig tur förstås. Men jag instämmer i Cengelens kommentar, hör med organiskationerna (vi hade BFA)

Vi ville gärna ha syskonmedgivande, men vår utredare övertalade oss att nöja oss med medgivande för ett barn eller tvillingar, inte syskon i olika ålder. Hennes motivation var att syskon där det skiljer några år kanske aldrig ens har träffat varandra. I många länder är barnhemmen uppdelade efter ålder. Om det äldre barnet då hunnit lämna småbarnshemmet innan det yngre kommer dit så lär de ju inte känna varandra. När de sedan adopteras tillsammans så blir det _inte_ konkurrens som mellan vilka syskon som helst, i alla fall inte den första tiden. Konkurrensen blir väldigt mycket hårdare. När barnen äntligen har fått vuxna som verkligen bryr sig om dem måste de dela dessa med en annan unge de aldrig sett förr! Klart att de inte blir bästa vänner från dag ett. Vår utredare hade sett exempel på syskonpar där det äldre barnet försökt ge sig på det yngre med saxar, knivar, allt som gick att komma åt.

Jag tycker förstås inte heller att man ska skilja syskon åt och om det går att förena syskon som aldrig träffats så tycker jag att det är bra, men man ska nog vara medveten om att det kan bli väldigt, väldigt svårt. Vet man säkert att man ska adoptera från ett land där syskon hålls ihop oavsett ålder är det kanske en annan sak.

Sedan stämmer det nog också som andra påpekat att fyra år är lite i snålaste laget för adoption av syskonpar. Det _kan_ gå, men chansen är betydligt större om man kan tänka sig barn upp till 6-7 år eller mer.