Nekad snitt efter sfinkterruptur?

HannaPanna: Borde anmälas, den där behandlingen.

Medicinskt har de säkert handlat som de skulle, men mänskligt har de ju torterat en människa helt i onödan.

Jag blev snittad med mitt andra barn efter att ha fått en total sfinkterruptur vid min första förlossning.
Tog upp min vilja till snitt även den här gången och min bm sa att jag hade starka medicinska själ till snitt.

Jag kan hålla med! Den psykiska stressen var fruktansvärt jobbig på slutet. Särskilt som man trodde att dte fanns en plan redan innan, men den ändrades ju HELA tiden.. oetiskt tycker jag, det är ju ändå en människa de behandlar.

Precis! Nä, även om det är ett tag sen, så tycker jag faktiskt att du borde skriva något om det till nån. Tänk på att de där människorna jobbar med att behandla gravida kvinnor varje dag och att alla dessa riskerar att hamna hos dem.

Vill säga att jag blivit beviljad snitt o e så glad över det. Nu har jag fort "men" av sfinktern. Men hade inga problem alls att få snitt!

LYCKA TILL o gör det du känner e bäst för DIG!!!!

Jag födde vaginalt efter en sfinkter grad 3. Det var 16 månader sedan och jag sprack igen men denna gången "bara" i perineum och vagina. Efteråt har jag nu fortfarande 16 månader efter besvär som nedsatt känsel i ändtarmen (dvs svårt att känna om jag tömmt tarmen ordentligt och är det lite kvar så får jag försöka torka bort det för jag kan inte riktigt hantera de musklerna på just det stället eftersom jag inte känner fullt där) Och det funkar som det är nu, jag kan leva med det även om det blir jobbigt emellanåt.

Väntar barn nr 3 nu och har bf 1 april..ca 18 månader efter andra förlossningen. Har pratat med bm och läkare som bara viftar bort det oh säger att det är ännu ovanligare att spricka denna gången och det borde inte bli förvärrade komplikationer. Läkaren sa dessutom att bm får försöka mota bebisen så att det inte går för fort. Nu närmare det sig och oron för att det ska bli värre efter denna förlossning gnager men jag vet ju inte vart jag ska vända mig då både läkaren och bm verkar helt obekymrade över detta.

Ok, jag kollade bara lite snabbt, men du ska ringa ditt landsting och höra om ni har en patientombudsman. Annars kontakta patientnämnden och fråga hur du ska gå tillväga.

Det står i den här länken - visserligen om man klagar, men samma ställen måste ju kunna hjälpa en innan - det är ju bättre att kunna göra nåt åt det INNAN ens sak blir till en klaga!

www.sjukvardsradgivningen.se/allakapitel.asp&AllChap=True

Du ska INTE föda vaginalt om du inte vill det.

Jag fick veta vid min andra graviditet att man kan vända sig till angränsande landsting om man inte känner att man får rätt bemötande i sitt egna landsting. Minns inte riktigt hur det går till, men kan vara värt att kolla upp.

Jag fick grad 3 med mitt första barn, ska ha barn 3 nu och har blitt nekad snitt från 2 olika sjukhus. Barn 2 var en jobbigare upplevelse för mig än ettan, då rädslan för att samma skulle hända kom över mig. Det gick bra (4 mindre bristningar) fysiskt, men psykiskt åt helv.... Men ingen lyssnar...

Jag fick också total sfinkterruptur grad 3 när min första barn föddes och jag tog upp det redan på efterkontrollen att om jag ska ha fler barn så vill jag ha snitt. När jag sedan blev gravid med andra barnet fick jag träffa en läkare som är specialist på förlossningsskador och med henne kom vi fram till att snitt var bäst för mig. Det är läkare som beviljar snitt i vårt landsting (Östergötland).
Så kontakta en mödravårdscentral redan nu och berätta hur du känner och är barnmorskan oförstående för din situation kräv att få träffa en annan barnmorska och läkare som kan förlossningskador. Mitt snitt blev en dröm jämfört med första förlossningen...

Nettis71 skrev 2009-01-30 10:26:06 följande:

Kändes som att det var riktat till mig.

Jag har träffat 2 förlossningsläkare som inte anser att det är medicinskt berättigat med snitt och det verkar inte som att det går att få igenom det som "förlossningsrädsla". De menar på att jag vart igenom en förlossning efter det som hände och att det inte finns någon risk att det kommer att hända igen. Jag är snart i v 30, så jag har ju tid på mig att kämpa vidare och jag ska försöka. Men jag har inte så stora förhoppningar, ingen tar min rädsla på allvar.

Man kan ju alltid säga att man ska gå ut till lokaltidningen och klaga om man inte får som man vill. Detta med bristningar på ändtarmen vid förlossningar är en känslig fråga för förlossningsvården. De är livrädda för att förstföderskor ska få nys om att man kan spricka vid förlossningen och behöva ägna resurser till Aurora och ha snittsamtal med kvinnor som aldrig fött barn.

www.aftonbladet.se/wendela/barn/article440406.ab
"Svåra förlossningsskador mörkas av sjukvården"
"Vill undvika ökade krav på kejsarsnitt"

Klematis
Har man rätt att få kejsarsnitt om man kräver det då? I princip?

Jag drabbade oxå av en total SF-ruptur och har nu startat följande tråd inför min kommande förlossning... TS kom in och läs och fråga vad du känner för, jag vill veta ALLT som går...
Ni som har erfarenheter att dela med er av får gärna göra det även här.

www.familjeliv.se/Forum-2-13/m41107297.html

Har läst i tråden och det är ju helt sjukt hur det kan bli så att vissa blir nekade snitt när de vart med om något sånt här.

Jag fick en ruptur grad 4 och var så orolig nu när jag är gravid igen om jag skulle få snitt eller ej, men efter ca 1 månads väntan fick jag en tid hem igår i brevlådan med ett datum för snitt. Känns så skönt! Nu kan jag njuta av resten av tiden känns det som..

Men blir så ledsen och tycker att det är riktigt läskigt att det kan vara så olika beroende på vart man bor m.m. Men jag tror att det måste löna sig att stå på sig och gå vidare till annan instans om man får ett nej.

Skickar lyckoönskningar till er alla!

Lill smurf
Min remiss om snitt skickades in redan i dec men jag har fortfarande inte fått ngn tid Vill ju ha ett datum nu så man kan börja ställa in sig lite iaf.

I princip, har man det enligt hälso- och sjukvårdslagen:

"3 a § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget skall ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat."

Sedan är det ju en bedömningsfråga vad som anses med "framstår som befogat" och hur långt sjukvården vill driva detta.

Men hur kan en läkare bedöma att någon är mer förlossningsrädd än en annan och att det därför skulle vara befogat i ett fall, men inte ett annat?

Eller hur kan en läkare bestämma om en kvinna med en tidigare allvarlig förlossningsskada, som en sfinkterruptur, ska behöva stå risken för ytterligare besvär genom att tvinga henne till en vaginalförlossning, när det finns alternativ behandling? Det är inte läkaren som riskerar att bli analinkontinent resten av livet.

Är det någon som blivit nekad snitt som har fått svar på hur man bedömer vad som är befogat, map förlossningsrädsla (graderar man den?) och risker för ökade besvär pga en tidigare sfinkterruptur?

I HSL står inget om att lagen inte gäller behandling av havande kvinnor. En förlossning är en behandling av en havande kvinna.

Dessutom ska vården enligt HSL "bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet"! Det man kan läsa här liknar mest av allt TERROR!

Klematis

Exakt. Vem kan göra bedömningen att en persons förlossningsrädsla är större än en annans? Tack för att du postade utdrag ur hälso- och sjukvårdslagen. Har sparat det nu för framtida syfte..

Jag tror att det handlar mycket om att stå på sig. Kort och gott. JAg tror att verkligheten är sådan. Men samtidigt förstår jag att det skulle bli ohållbart om alla med en enkel önskan om att slippa vaginal förlossning, fick kejsarsnitt utan diskussion. Vaginal förlossning är ju att föredra och det var därför jag gick igenom det trots min förlossningsrädsla. Men har man fått en skada och upplever ett psykiskt trauma kring det så borde man, efter bra diskussioner, kunna bli erbjuden ett alternativ inför framtida förlossningar.

Jag är nekad på remiss trots tarmsjukdom som gör att man nästan är flytande. Jag är livrädd att spricka. Och blöder ofta ur tarm och rektum.

Be att få en "second opinion" angående detta. Även om du inte skulle spricka så kan du få problem med inkontinens efter en vaginalförlossning, pga nervskador i bäckenbotten.

Problemet är att kvinnokliniken inte har kompetens om andra specialistområden. Kanske kan du diskutera med din familjeläkare och be henne/honom kontakta läkarna på kvinnokliniken (för det är kvinnokliniken som måste ta beslutet).

Hur ser prognosen ut för din tarmsjukdom? Kommer du att behöva opereras pga denna i framtiden? Då kan det vara viktigt att ha en intakt sfinkterfunktion.

Du ska se till att ha rekommendationen från familjeläkaren ordentligt dokumenterad i journalen, så att du kan få ersättning från patientförsäkringen ifall du nekas snitt och du skulle få problem efter förlossningen.