Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Isa: Det gick både bra och dåligt kan man väl säga... Ungefär som jag trodde.

Jag fick ligga i gynställning och hosta lite och när jag beskrev hur jag kände så mumla han ibland o nickade...
Han sa att jag inte har ngt framfall men att jag löper större risk för det längre fram...
Han sa också att slemhinnorna (antar att han menade slidväggarna) är ngt förslappade men att det var normalt efter 2 förlossningar.

Jag beskrev framförallt tampongkänslan och han sa att det blir bättre med tiden, knipövningar och avslutad amning...
Alltså... om det blir bättre med tiden... varför har det då blivit sämre?
Jag känner ju av "köttbollarna" mkt mer nu än tidigare och nu har det både gått tid och jag ammar inte lika mkt längre...
Jag kan oxå tydligt se själv att framförallt den bakre är större än vad den var innan och tampongkänslan är mkt värre
Men det ska man tydligen acceptera för det är sååååååå normalt!

Jag tog upp slidförsnävning privat med honom men det avrådde han starkt från.
Jag frågade varför och han sa att det finns så mkt nervtrådar därnere och kommer man åt en sån vid operation så kan man få smärta vid samlag osv längre fram..
Men det borde ju gälla alla operationer isf, inkl framfallsoperationer eller vad tror ni?

Iom att jag är singel så har jag bara haft sex en gång men jag kände knappt att den va inne...
Detta förklarade han med att känslan för sex mer sitter i huvudet än i hur stora slemhinnorna är...

Ska jag va helt ärlig så kändes det som att han tog mig väldigt rutinmässigt och avfärdade allt med att det är så normalt osv... Kändes som att han sitter och säger samma sak 20 ggr/dag...
Självklart så skulle det va fruktansvärt om ngt gick fel vid en op men samtidigt så känns det för jävligt att man ska behöva gå omkring och känna såhär + att ev ha nedsatt känsel vid sex... För det va fan inget fel på mitt psyke den gången. Jag kände ju själv hur enormt stor jag va i slidan

Tror läkare är väldigt emot op om det inte är enbart medicinskt motivierat... Vad tror ni? Man blir ju orolig när han säger så men alla operationer innebär ju en risk.
Känner att man får försöka söka info om hur vanligt det är med komplikationer osv.

Jag vet att många av er här inne har det mkt värre men så som jag känner därnere vill jag verkligen varken känna eller se ut
Ska man bara köpa vad läkaren säger? Tänk om det kan bli mkt bättre med en op där man stramar till muskulaturen? Vad synd att man inte gör det då isf känner jag samtidigt som  jag blir nervös att ngt ska gå fel...
Vet inte... Känner mig inte mkt klokare idag!

Pyttis: Vad skönt att du mår så mkt bättre iaf! Har de förklarat varför återfallsrisken är hög?

Buspojkarna: Tror du att det är så? Jag frågade honom flera ggr om det var framfall jag hade och jag vet att han vid ngt tillfälle sa att livmodern och livmodertappen satt normalt och att det inte var ngt framfall...
Men då kan det va det ändå med slidväggarna menar du? Vad sjutton säger de inte det isf för? Klart det inte är kul att höra men går man till läkaren så vill man ju höra sanningen oavsett hur tråkig den är...

En sak som han sa som förvånade mig lite var när jag frågade om träning...
Jag vill ju löpträna men vågar inte riktigt och jag tycker mig känna att det känns värre då få ggr jag gjort det...
Jag frågade om man skulle hålla sig ifrån stötträning av det slaget och om det kunde bli värre av det men han sa att det inte spelar någon roll... Fattar inte riktigt om han menar att det inte spelar någon roll för slidväggarna eller för typ annan sorts framfall...
Så löpning va inga problem enligt honom... Hmm... man vet ju inte vad man ska tro!

Jag stör mig dock på hans uttryck att den stora känslan av sex troligtvis sitter i huvudet! Jag kommer ihåg från förra gången att jag blev väldigt torr under tiden jag ammade och att det mer kändes större efter att jag slutat...
Nu ammar jag och han hänvisar till att det känns stort b la pga att jag ammar...
Jag är liksom 34 år och har varit sexuellt aktiv i halva mitt liv... Jag vet om det är fysiskt eller psykiska faktorer som spelar roll när jag har sex. Såpass mkt har jag lärt känna min kropp...

Men undra om man ska va nervös inför ett privat alternativ?

Isa: Jag känner inte det som att jag sätter mig på en binda utan har mer den där tampongkänslan hela tiden. Märker att jag ofta går o drar ut trosorna för att jag känner att de skaver mot bollarna...
Ska bli uppringd av gynekologen på strandkliniken imorgon hoppas jag så får vi se vad hon säger!
Men jag tänker om jag genomför en op vänta tills det gått ett år!

Men när jag läser det som Alicia kopierat så är det ju framfall jag har!
Jag ser ju tydligt att både främre och då framför allt bakre slidvägg hänger ner i mynningen...
Den bakre är stor som en "mamma-scans köttbulle" för sjuttom ibland om jag behöver bajsa t ex...

Skulle inte förvåna mig ett dugg om det är så att det här är så jäkla vanligt att sjukvården hade fått jobba häcken av sig ifall alla kvinnor krävde behandling för sina besvär så därför är det sååå normalt så!
Jag slog nästan dövörat till när han började tjata om knipkulor från apoteket osv...
Självklart ska man knipa, det skadar ju inte men jag behöver inte va någon läkare för att förstå att jag itne kommer att knipa upp två stora köttbollar upp i slidan igen
Håller verkligen med någon som för ett tag sen skrev att det hade varit intressant om det var männen som fick sina snoppar skadade när de blev pappor! Då jäklar hade det nog varit räkmacka in till kirurgen!

Näpp... Jag ska forska lite i det privata (för jag blev lite skrämd av det där han sa ang nertrådar osv) och är det inte bättre i april när det gått ett år så är det jag som åker till sthlm!!

Hella: Tack för all info!
Är ju helt sjukt att läkarna inte säger hela sanningen! Vadå inte oroa en? Man går väl inte till läkaren för att delvis få höra vad som är fel! Isf kan man ju strunta i att gå dit alls!
Vet du varför man inte helst gör sån op på yngre? Är det för att man kanske skaffar fler barn eller annat?
Nu är jag ju singel och 34 år och visst skulle jag kunna träffa någon i framtiden som inte har barn och som vill ha ett... Men jag är klart med den biten känner jag! Hatade att vara gravid och första året är inte riktigt min grej heller så nu får det va slut! Vet inte ens om jag hade vågat mig på en graviditet till heller pga det här!

En sak sa läkaren oxå som kan va bra att tänka på. Kom på det när du tog upp det där med att kissa...
Han sa att det är viktigt att inte gå och kissa för ofta (typ i förebyggande syfte osv) eftersom man då inte tränar blåsan och då krymper den vilket kan leda till inkontinens...
Jag har ofta gått när jag e lite kissenödig men ska faktiskt börja försöka hålla mig lite mer!

Isa: Tack för tipset! Ska jag kolla på!
Har även pratat med gynekologen på strandkliniken men hon kunde inte säga så mkt...
Jag förklarade "tampongkänslan" för henne och hon sa då att de allra flesta som opererar sig där beskriver känslan på samma sätt...
Men vad som behövs göras eller kan göras ville hon inte svara på då hon måste göra en undersökning...
Så jag avvaktar tills mars/april för jag vill avsluta amning + att det ska ha gått ett år.

Någon som kan förklara hur man vet att man har enterocele? För det är väl det att tarmen buktar in i slidväggen om jag inte fattat det det?
Om jag stoppar in ett finger i slidan och trycker fingret mot "analhållet" så kan jag ganska tydligt känna om jag har någon avföring där eller ej...
Kan inte säga om det är så att det buktar in från själva tarmen men man känner tydligt avföringen genom väggen...
Är det normalt eller tyder det på tunn vägg därmellan? Jag kände aldrig så på mig själv varken innan barn eller efter första så jag har ingen koll alls på hur det ska kännas...

Det stämmer att strandkliniken gör det privat. Jag har kollat en del och det finns säkert de jag missat men jag känner att dom verkar passa mig bäst...
Har bokat konsultation i april där de gör en undersökning på mig samt diskuterar vad man kan/bör göra.
Så jag kommer åka upp den 23.e april över dagen och göra detta!
MEN... jag har ett problem som tynger mig bara...
Frågade hur länge efter en operation (ex en främre och bakre slidväggsoperation) man inte får lyfta och hon sa att man inte får lyfta mer en ett kg i minst 2 v... Kul för mig som har en liten grabb som just nu väger 11 kg och är ensamstående...

Vet i sjutton hur jag ska lösa det men jag hittar nog på ngt!
Man blir ju sjukskriven ev och då kan någon annan vabba för honom. Lite lättare att få någon kompis att hjälpa till om de får ersättning iom att de isf måste vara ifrån sitt egna jobb...
Sen går han några h på dagis då (skolar in honom i april) så jag får försöka lösa det.
Inte kul om stygn osv går upp, det kostar ju en del!

Ja, det är ju ett problem... Men kolla upp det där med sjukskrivning osv med fk! Jag är ju "helt ensamstående" och hon jag pratade med trodde det gällde mig (tror det heter utvidgad vab eller ngt liknande) men om din man inte kan ta hand om era barn pga jobbet när/om du är sjukskriven så borde det väl gälla oxå tycker man!
Ja, komplikationer vill man ju inte ha då man inte bor nästgårds men skulle det hända ngt så är det 3 h tåg eller så får någon skjutsa upp en. Det löser sig!!

Tack för infon
Ja, det är nog mkt lyft man kan undvika om man anstränger sig!
Man kan t ex ha skötbordet på golvet och jag har en spjälsäng där ena sidan kan tas bort så då kan man ha den mot sin egna säng så man slipper det stora lyftet osv!
Jag ska ju göra ett bröstlyft o bukoperation oxå och ska kolla om det går att göra alltihop under ungefär samma tid...
Jag kommer ju då bli rätt så "förlamad" men funkar det rent medicinskt så tar jag hellre alltihop på en o samma gång än att man behöver hjälp flera v vid 2 tillfällen (bröst o buk kommer jag göra samtidigt iaf).
Ska isf försöka få någon kompis att vabba för mig i en eller två veckor så kanske barnens farmor kan hjälpa till lite oxå.
Efter 2 veckor så kunde man börja lyfta lite försiktigt sa de och då är det ju bra om man tar det lugnt och låter barnet göra så mkt det kan.
Det blir inga roliga stunder i lekparken i några veckor men sen är det över

Nä, jag vet
Brösten är helt tömda, finns knappt varken kött eller fett kvar i dem och de hänger som två tomma påsar typ... Magen är "fettfri" men en del löst skinn och framförallt delade magmuskler som gör att jag fortfarande ser gravid ut... Ibörjan kändes det lite extremt men jag mår verkligen inte bra av det här och då tänker jag göra ngt åt det!

Vilka operationer menade du att man bör göra i två steg? Framfallet i ett och de andra två i ett eller menade du brösten för sig och magen för sig? Magen känner jag mig mest orolig för... Känns som ett rätt stort ingrepp!

Ja, jag tror att det blir 2 olika men vill kolla upp hur det kan tänkas bli om man kör allt vid ett tillfälle... E ju det där med barnvakt som är det jobbiga att få 2 ggr...
Ja, ett litet paketpris finns NÅgra tusen mindre blir det om man gör både mage och bröst samtidigt men det är inte mkt...
Jag tränar 6 dagar/v (är lite träningsmissbrukare) och kör hårt men det hjälper inte ett skit på mig gällande de delade magmusklerna tyvärr