Isa73: det du beskriver är vad jag kallar tyngdkänsla... Mammin: hoppas du snart slipper smärtorna, fy så hemskt! Hoppas resultatet blir bra. Ania: tre veckor är nog alldeles för tidigt. Svullen mer eller mindre är man väl ca åtta veckor beroende på hur mycket man sytt osv? Till mig sa de att man får vänta 8-12 månader och definitivt tills man inte ammar mer innan man säkert kan säga ngt.
Hella: Usch vilka besvär du har:( förstår att det känns tungt.
De där efterbilderna ser ju fantastiska ut. Jag känner igen mig i en el av före-bilderna. Undrar om de svenska läkarna använder samma kirurgi. Även intressant att veta om det endast är estetiskt eller även funktionellt eller hur man ska säga...
Nu har jag fått tid till läkare i Lund, slutet på november. Blir intressant att höra vad hon har att säga. Barnmorskan tittade ju på mig vid efterkontrollen och sa att allt såg fint ut och att allt satt där det skulle för någon som fött två barn... vilket jag undrar med tanke på hur det känns och hur jag tycker det ser ut...
Hella: Fy f*n! Måtte måtte du få hjälp imorgon. Ngt måste gå att göra. Stabilisera upp mellangården eller ngt??? Håller alla tummar.
Ang att kissa måste jag sitta framåtlutad så att urinröret vinklas bakåt, annars känns det som att jag kissar framme vid klitoris och jag riskerar att kissa ner ringen... härliga problem vi har...
Nu har jag inte läst i kapp, det har hänt en del här sen jag tittade in sist!
Jag har idag varit på kk på Lunds univeristetssjukhus hos Ann-Christine Örnö. Blev remitterad av min bm.
Hon var fantastisk. Lyssnade länge och noga på vad jag berättade. Hon var inkännande och mänsklig. Sa att det är hemskt och kunde sätta ord på hur jag mår psykiskt. Värdefullt med någon som lyssnar! Hon forskar även, vad jag förstår, inom området och arbetar hårt på att skadorna som faktiskt uppstår vid förlossningen ska upptäckas då. För, som hon sa, hade man sytt mig ordentligt eller tittat tillräckligt långt upp, så hade jag inte haft mina besvär.
Tyvärr är det så att det ser bra ut hos förlossningsavdelningarna med så få skador som möjligt. Det är därför inte prioriterat att faktiskt gå in och aktivt leta skador. Helt galet!!! Vidare berättade hon att, vilket vi alla vet, inställningen är att: jaja, lite skador får man räkna med efter en förlossning, kanske kan det bli ett framfall av det här men har hon tur blir det inte problem förrän hon är 50 och då opererar vi då.
Jag blir så arg så jag kokar. Bitter och fruktansvärt ledsen.
Av undersökningen minns jag inte så mycket. Var oerhört nervös och spänd. Dessutom var en ung manlig med stud med vilket fick mig ur balans...
Men Örnö var väldigt noggrann, undersökte med ultraljud länge. Det visade sig att muskler och väggar i nedersta delen är intakta och bra. Däremot är musklerna högre upp sönderslitna:( Hon kunde se att jag haft sprickor och skador högre upp i slidan som alltså inte sytts:( Hon misstänker även att min bindväv är skadad, den kan man tydligen inte se på ultraljud eller MRscanning. Detta innebär att allt sitter löst, vilket förklarar att jag känner hur innanmätet gungar om jag springer eller hoppar. Urinblåsan faller framåt/neråt. Väggarna var försvagade.
Har även ett enterocele (tror jag, så svårt att komma ihåg allt). En operation kommer tydligen inte kunna hjälpa på det, utan jag kommer resten av livet bli tvungen att hålla emot på mellangården när jag ska tömma tarmen. Och får absolut inte krysta. Som vanligt har jag sprickor där bak och blödde kraftigt när hon pillade...
Jag kommer bli kallad till ny undersökning i mars och då även träffa en kirurg, om jag förstod det rätt. Operation av både främre och bakrevägg samt ev upphängning av urinblåsa (eller rör????)
Fy, idag har varit en riktigt jobbig dag. Jag har gråtit massor. Jag har ju hela tiden misstänkt att något är fel men hoppats att det inte var det. Känns så hopplöst, jag är 32...
Isa73: Har egentligen inga direkta symtom annat än att jag läcker vid ansträngning. Sen tycker jag att det har kasat ner en del också men läkaren tyckte det såg normalt ut för att vara en tvåbarnsmamma. Inget anmärkningsvärt alltså...
och ja, (Pyttis också) det är skönt att ha träffat en bra läkare. Det är i vart fall ett rätt på vägen...
Jag tror att det är oerhört viktigt att komma i kontakt med rätt person! Någon som erkänner detta som ett problemområde och önskar en förändring! Läkaren jag träffade pratade ju precis om det här, att problemen och skadorna inte tas på allvar. Eller inte prioriteras.
Det var en undersökning med ultraljud på alla håll o kanter.
Hella: Ja det känns verkligen skit. Särskilt som hon bekräftade att återfallsrisken är hög ca 30% och jag vet ju efter att ha läst och hört från er hur ni har det postop...
Ja, som sagt så känner jag mig väldigt osäker på vad som blev sagt och exakt vad som har hänt. Innan undersökningen berättade jag om att jag måste hålla emot med handen och inte vågar pressa på. Hon sa då, utan att nämna enterocele att en operation inte skulle betyda någon förändring utan att jag framöver även ska hålla emot och inte ta i. Men om det endast är för att minska risken fö ett återfall eller om det betyder att de inte kan operera vet jag inte
Vid undersökningen med ultraljud så såg hon tydligt att tarmarna inte såg ut som de skulle, tunntarmen låg inte där den skulle. Hon nämnde då enterocele. När vi sen pratade op så sa hon att de åtgärdar inte fram om de inte gör bak också. Men åtgärdar vad glömde jag liksom att fråga om. Alltså ska de göra ingrepp både fram och bak... usch så rörigt jag känner att det här blev...
Inför undersökningen i mars måste jag vara väl förberedd. Ni får hjälpa mig med frågor då!
Ja, det är tur ni finns. Jag har inte berättat för föräldrar osv. Känns jättejobbigt att berätta, det är ju inte direkt ofta man pratar om underlivet med föräldrar/svärföräldrar...
Pyttis: Låter som att du fick högsta vinsten med engagerad läkare! Så tryggt! Jag förstår även att man inte kommer bli som innan förlossningarna, bara jag slipper tyngdkänslorna och smärtorna vid mens. Sen hade det ju varit en fördel att faktiskt känna något vid sex igen:(
Hella och Pyttis: Vilka typer av undersökningar har ni gjort? Vet att du Hella, har gjort en hel drös... Jag ahr bara blivit undersökt med ul, inget annat har nämnts. Vad tror ni om det?