Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder
Pyttis- på vilket sätt är det annorlunda mot innan barnen? Försöker själv mentalt försöka ställa mig in på vilka förväntningar jag kan ha på en ev. op.
Pyttis- på vilket sätt är det annorlunda mot innan barnen? Försöker själv mentalt försöka ställa mig in på vilka förväntningar jag kan ha på en ev. op.
Elstimuleringen är tänkt att hjälpa min bäckenbottenmuskulatur bli starkare så jag kan knipa. Men jag tror inte det kommer hjälpa bort problemet med urinröret.
Ingen cystiskopi gjord. Verkar inte som om hon riktigt lyssnar in vad jag säger. Tror jag kan tömma blåsan ordentligt men det känns som om urinröret hänger utanför sin plats.
Angelica- en del blir bra mkt bättre vad gäller urinläckage om man får en stark bäckenbottenmuskulatur så där har din sjukgymnast en poäng. Vad som klassas som framfall är väl främst då antingen urinblåsan eller tarmen/ ändtarmen buktar in i slidan. Enbart en inbuktning av slidväggen kallas slidväggsförsvagning. Det är väl i stort så jag har fått det förklarat det för mig. Jag har ett framfall bak, men bara ett litet och egentligen inget som stör mig. Det kan jag leva med. Att jag ser tarmväggen bak beror nog snarare på att jag blev för lite sydd. Hade de bara sytt lite till så hade jag inte sett det. Men det är främst den främre väggen som besvärar mig och där har jag inget framfall enligt gyn. Precis ovanför slidmynningen pressas väggen ner så den glider utanför mynningen och urinröret buktar liksom ovanpå blygdbenet. Gör så ont om jag sätter mig för snabbt. Iom att det är en stor boll i mynningen känner jag mig både öppen och som att det är något i mynningen- knepigt.
Vet inte om jag är byxad att svara dig men den främre väggen som syns är räflad. Den bakre är mer slät. Hur de ser om urinblåsan buktar in vet jag inte men där bak ser de tydligt avföringen bukta genom slidväggen.
Nu ikväll är jag riktigt deppig. Är livrädd att jag ska ha det så här resten av mitt liv och har megaångest att inte bli trodd eller de inte tror sig kunna hjälpa mig. Vad gör man då liksom?
Catinkan: ja man är ju verkligen medveten om slidan hela tiden. Och tyvärr tänker jag också på det hela tiden. Går inte två minuter innan jag gör det, funderar på vad jag kan göra osv. Jag tycker det är jobbigt att kissa för det blir värre efteråt. Blir väl torrt av toapappret?!? Sedan är det jobbigt att sätta mig ner också, måste luta mig bakåt för att urinröret ska åka in under blygdbenet. Suck... Undrar om jag kan sova inatt...
Återkoppla gärna både på måndag och onsdag. Mitt problem när jag ringer och ska fråga är att gråten alltid bryter fram. Är så jobbigt. Man framstår ju som ett psykbryt...
Buspojkarna- ja dina problem kan de ju inte skylla bäckenbottenmuskulaturen för som hos mig. Musklerna runt slidmynningen existerar inte heller- har liksom ingen öppning utan bara hål rakt in. Får in tre fingrar på bredden utan några problem.
Har du besvär hela tiden?
Catinkan- kan du inte fråga Strandkliniken hur lång tid det måste gå efter förlossningen och om man måste ha fått tillbaka mensen??
Alicia: jag har läst här på FL att någons slidväggsförsvagning har blivit bättre men det tar jag med en nypa salt. Beror nog på vilka symtom man haft från början. En del har ju inte så mkt besvär trots att väggarna fallit ihop.
Jag är öppen och sluten på samma gång. Skum känsla. Är ju fullt i mynningen men ändock känns jag öppen. Blev sydd på båda inre blygdläpparna och där är huden så känslig. Hela paketet innanför mynningen tränger liksom på så jag känner urinröret emot ärren. Fasiken vad svårt det är att förklara. Har läst och googlat och funderar. Tydligen fäster en muskel som heter levatormuskeln eller något liknanade i blygdbenet och går emot mellangården. Det är liksom den som håller urinröret och blåsan i lilla bäckenet. Jag tror den är skadad. Och sedan skadad emot mellangården också. Ja, man grunnar ju hela tiden...
Valencja: vad har du för symtom? Konstaterat framfall alltså och landstinget vill inte operera?
Tack Catinkan!