Elinar skrev 2008-11-25 23:30:01 följande:
Absolut, eftersom jag gjort det en gång förut och det var en räddning för min son (ja, det är samma skola som thewitch skriver om i sin blogg, så alla har inte samma erfarenheter). Han fick tillbaka sin självkänsla efter att ha varit nertryckt och terroriserad i den 'vanliga' skolan, av både lärare och elever. Jag säger inte att Waldorf är 100% bra alltid, eller att 'vanliga' skolan alltid är sämre, det funkar absolut olika för olika personer. Jag känner en del som gått Waldorf som barn, och en del vänner (utöver de som jag lärde känna genom skolan) som valt att byta till Waldorf för sina barn. Resultatet är kanske grovt räknat 50-50, en av mina vänner som själv gått på W önskar att hon inte gjort det och vill inte att hennes barn ska gå där, en annan anser att det räddade hennes liv. En har tagit ut sin son från Waldorf, en annan vill att hans andra barn också ska börja där, så det funkar olika för olika personer, till att börja med. Dessutom är det väldigt beroende av hurdan läraren är, eftersom läraren påverkar undervisningen mycket, så man får känna sig in.Att säga att W-skolan inte förbereder barnen för den hårda världen utanför känns rätt så sorgligt. Min son gick från en skola där lärarna försvarade mobbarnas rätt att reta en som hade en annorlunda mössa på sig och uttryckte att sonen var 'överkänslig' som lät sig retas, till en där han blev uppmuntrad att vara sig själv, där man arbetade med att acceptera varandra som de är och där två lärare (utöver klassläraren) kom fram på skolavslutningen när vi skulle flytta och sade om pojken att 'Han har så nära till sina känslor' och 'Han har ett så stort hjärta'. Kan låta flummigt, men det sättet att se på honom har gett honom upprättelse och nytt mod att möta världen som sig själv. Måhända är han inte lika erfaren i att möta tuff konkurrens och mobbingmentalitet, men chansen att han får växa upp till att tycka om och tro på sig själv är väl värt det. För min del.Inte sagt att det aldrig förekommer mobbing på W-skolor också, det tror jag visst det, men där han gick så jobbade de med det och tog tag i det så att det aldrig fick chansen att växa till sig.
Kul att höra att du och din son har goda erfarenheter av Waldorf i Uppsala! För oss blev det tyvärr tvärtom..
Jag upplevde också att det är precis som du skriver att det är VÄLDIGT beroende på vilken lärare som barnen får.
Så kan det visserligen vara TILL VISS DEL även på andra skolor. Visst är det tråkigt att det ska vara så!
Orsaken att det är lite väl ojämn kvalité på undervisningen/lärarnas sätt att agera mot barnen etc inom Waldorf är troligtvis att det är något av en skyddad verkstad.
Hur kan det ha blivit så? Det kan man spekulera i...
Är det kanske för att friskolorna är så rädda om sitt rykte (för att få bidrag,för att få finnas till för att få elever etc.)? Eller kan det vara så att "ytterligheter"/alternativa filosofier (inget negativt menat) har en förmåga att dra till sig större andel vilsna själar/labila människor än samhället i stort består av.
Det kan också bero på att skolan har en oerhört svag ledning och att det är lite för "inavlat" för att man ska våga föra fram saker i ljuset (jmfr byskola, alla känner varandra väl på olika sätt, är kanske släkt umgås privat med varandra/bor grannar/umgås med varandras familjemedlemmar är i beroendeställning till varandra etc) så man vågar inte föra fram saker i ljuset utan väljer i stället att sitta som de tre mycket välkända aporna (jag ser inte, jag hör inte, jag talar inte)
Jag fick tyvärr se min dotter sloka ganska rejält på Waldorf. Det förvånade mig en hel del och det tog mig tyvärr ett tag att inse att det var faktorer på skolan ("pedagogen") som fick min annars så strålande unge att sloka som en maskros i en vas. Det fanns så mycket fint i Waldorfpedagogiken som tilltalade mig, så mycket som gjorde att den skulle ha passat min dotter. Men tyvärr blev allting fel. Min dotter hade en del färdigheter som hon hade utvecklat lite väl tidigt för den pedagogikens smak. Personalen var inte tillräckligt kompetenta för att tackla det på ett bra sätt och hennes lärare valde därför att trycka ner henne genom att i mycket bryska ordalag förklara att barn i hennes ålder minsann inte skulle...) Läraren hade i almänhet ett väldigt konstigt förhållningssätt till barnen när ingen snnsn vuxen fanns i närheten (och det fanns det ju sällan) Inte alll föräldrar visste om det men jag hade turen att ha en dotter som berättar ganska mycket..
