• Bebbeönskare

    Vänskapstråden för oss med 3MF/MA eller fler...

    Jag skulle vilja vara med här. Jag har två bekräftade missfall, men har med största säkerhet haft ett till innan de två. Jag hade en lååång blödning som läkaren då sa troligtvis var en en blödningsrubbning. Men mitt sista missfall såg likadant ut som den blödningen fast jag blödde ännu längre. Så jag tror inte det. Jag har bytt läkare nu för vid mitt sista missfall ville den läkaren inte ens kolla på mig utan sa att det är säkert bara en rubbning igen. Vilket det inte var.

    Jag har tagit missfallen bra och kämpar på medan jag försöker att bara ta det lugnt och inte fundera så mycket på det.

    Förstår det där att det känns konstigt när folk i ens omgivning får barn. min mans kusin och bästa vän fick barn för nån vecka sedan. Det känns, tungt, tycker jag. De har haft det så lätt. Blir lite ledsen men är glad för deras skull.

    Fick min mens för en vecka sedan, punktligt. Skulle varit normal i längd och mängd om den slutat i dag som den verkade göra igår. Men den verkar öka idag. Det var mycket klumpar i den i början också. jag har aldrig haft klumpar innan. Det känns som jag blir knäpp nu. Vad är fel? Varför blir det så här? Eller är det normalt att mensen är konstig efter missfall? Jag kan hantera missfallen men inte att det är helskumt emellan också! Tror inte att det kan vara ännu ett missfall så det är något annat som krånglar.

  • Bebbeönskare

    Hoppas att den här tråden kommer igång ordentligt igen (såg att den var stilla ett tag när jag läste era gamla inlägg) så att vi kan stötta och hjälpa varandra här. Det skulle vara jätte skönt att ha kontakt med andra i samma situation!

  • Bebbeönskare

    Åh - här har hänt saker... Ja, kanske kan det bli liv i tråden! Vilket är bra, peppning och uppmuntran kan verkligen behövas! Fast det är tråkigt att tråden behövs överhuvudtaget!

    Jag blir verkligen ledsen när jag läser så otroligt svårt en del har det! Varför ska det vara så här? Vad är det för mening med det? Så otroligt onödigt att en del ska behöva gå igenom så mycket! Jag blir arg också! Men nog ska vi lyckas till slut eller hur! Och då har det varit värt det! Fast jag blir ledsen för er skull, Alexa, MrsH (du är mitt i det just nu..önskar jag kunde hjälpa), Tjej71 m.fl.

    Själv har jag inte gått igenom en bråkdel av ni har känns det som. Tre missfall visserligen men så tidiga att jag har inte sett det på VUL eller hört något hjärta... Och jag verkar ha lätt för att bli gravid. Vi har inte heller försökt länge, bara sedan i April. Vi får se hur det går nästa gång. Eftersom jag bara har två bekräftade missfall så har det inet gjorts någon undersökning varför jag fått missfall. Bara VUL och det ser bra ut. Just nu vill jag bara bli gravid igen och se hur det går, hur det än går. Så att något händer. Måste jag ha ett missfall till så är det lika bra att få det "överstökat". Så kanske de åtminstone ser om de kan hitta varför det händer? Förhoppningsvis gör de det!

    Pear - Tack för det du sa om mensen. Den förändras nog väldigt mycket för många efter missfall!

  • Bebbeönskare

    Hej Igc!
    Låter inte alls dumt! Jag är ensam hemma ikväll (en lördag), maken jobbar och jag har jobbat! Skönt att vara hemma! Jag var bara tvungen att gå in här och kolla om det hänt något på sistone. Men jag ska snart sätta mig i soffan och dricka ett glas (vitt) vin.

    Dricker ni när ni är ensamma? Jag kan tycka att det är mysigt ibland! Inga mängder men nåt glas eller så.

    Lämnar tråden igen för ikväll. Ha det jätte gott på semestern Igc. Jag kom hem från Bulgarien för snart två veckor sedan. Var helt underbart! Sol, bad, drinkar m.m. "Mys" på hotellet... Och det var bara mys, inga tankar på barn... Så som det ska va' egentligen.

  • Bebbeönskare

    Hej allihop!

    Så ledsen MrsH! Det är så smärtsamt när man är mitt i. Psykiskt såväl som fysiskt. Blir så ledsen för att man ska behöva råka ut för sånt här. Men ge inte upp. Jag inbillar mig att om man i alla fall kan bli gravid, vilket vi alla vet här att vi kan, så tror jag att man kommer att få sitt/sina barn. Att de ska kunna hjälpa en. Även om det blir en hel drös smärtsamma missfall. För det gör ont. De allra flesta blir ju faktiskt hjälpta. I vilket fall som helst så är tanken i alla fall tröstande för mig. Vi kan bli gravida så någom gång ska det gå!

Svar på tråden Vänskapstråden för oss med 3MF/MA eller fler...