Vänskapstråden för oss med 3MF/MA eller fler...

Här är en till.....brukar inte vara på fl så ofta längre, känns deppigt bara, men det kan ju vara bra med lite stöd i eländet, så jag hänger på här

Hade mitt tredje missfall i somras (4:e totalt), utredningen var ok, inget fel på oss tydligen. Är 30+ och har börjat tappa hoppet, det spelar kanske roll hur gammal man är, känner mig så stressad av det. Vill ju inte missa en äl, oavsett hur trött, sjuk, eller inte sugen man är, börjar bli rätt tröttsamt, hur fixar ni andra det....

Har varit ett jobbigt år med cellförändringar, operationer, infektioner, strulig mens och några missfall, är helt slut psykiskt och fysiskt och börjar bli less på allt. Behöver uppmuntran

Hade äl för två veckor sedan och tog prog några dagar efter det i fall att, men mensen är på gång nu så det blir inget Sambon är ute och reser de nämaste månaderna, så det blir inte många äl vi kommer att kunna pricka in.

Jättejobbigt med alla omkring en som är gravida (även om jag är glad för deras skull) såklart.) Men jobbigt med alla kommentarer om varför vi väntar med barn.....

Sköt om er

Ledsen för din skull Mrs H & alla ni andra också.

Mensen har kommit nu, och det känns som ett missfall nästan varje gång, man är ju alltid skengravid och hoppas inför varje BIM. I helgen har jag deppat jättemycket, men efter 2 stenhårda pass på gymmet så har jag fått lite nya krafter, förutom att jag kan knappt kan gå då....

Hur går ni andra vidare efter era missfall, ska ni få någon hormonbehandling, IVF eller ska ni bara fortsätta och hoppas? Det är så många olika svar från läkare, vet inte riktigt hur vi ska göra. Funderar på att besöka den danske läkaren som många gått till, kanske kan han hitta ett svar.

Sköt om er allihop / tjej71