Dödsskräck (en prematurtanke)

Hej igen Tina!

Jag förstår dej så väl, har inga problem med att förstå vad du menar i ditt blogginlägg. Som du vet har jag ingen prematur...men jag levde däremot med skräcken (och alla fysiska restriktioner) att han skulle komma förtidigt från v 24. Jag tror att det måste vara det att leva varje dag så länge med en realistisk skräck att ens barn inte ska överleva, som gör att kropp och själ reagerar som den gör. Det går lixom inte att styra med viljan!

kram