Tiden efter sfinkterruptur vs kejsarsnitt, vilket är bäst/värst?

Jag skulle valt snitt.. Jag var uppe och gick några timmar efter mitt senaste snitt.. Du gör inget alls med det i stort sett efteråt.. Det sköter sig självt. Nu är det 4 månader sen jag snittades andra gången och jag har bara ett LITET svagt streck..

Hade du barn innan då?
Hur gick det att ta hand om det? Alltså, hur begränsad var du när det gällde att sköta om det äldre barnet?
Tänker som att lyfta upp på skötbord, leka med, mysa i soffan ( utan att vara rädd för spark i magen) osv..

Jag skulle välja snitt helt klart. Ett ev syskon kan hjälpa till själv tex att klä sig etc. Skaffa en liten stege eller pall som det äldre syskonet kan använda för att gå upp på skötbordet så behöver du bara hålla i händerna som stöd....så behöver du inte lyfta upp honom/henne till skötbordet.
Och även små barn brukar förstå att man inte kan sparka mamma i magen etc.....vilket dom inte ska göra oavsett. Du kanske får säga till ibland...typ " Nä mamma kan inte lyfta dig. Mamma har precis fått X.Mamma kan inte bära dig just nu.".....

Det kommer gå alldeles utmärkt!

Kolla runt på IKEA och olika bebis-affärer så ska du se att du hittar flera saker som kan hjälpa er. Kolla efter en liten stege/pall , kanske som en pall med flera "steg" så att syskonet kan ta sig upp till skötbordet. Varför inte köpa flera såna pallar/stegar och placera ut dom hemma på flera ställen? Kanske en i köket, en i hallen, en i badrummet etc?
Fundera på om ni kan flytta skötbordet eller ändra det på nåt sätt så att det blir lättare för dig.
Och börja öva redan nu med syskonet! Börja öva på att han/hon ska ta sig upp i vagnen, upp i barnstolen, upp till skötbordet, klä sig etc.....

Om syskonet är 2,5 så kommer det gå alldeles utmärkt!
Då kan han/hon gå stadigt och hjälpa till med att klä sig osv.....

Nada problemos.

Nu fick inte vi samma bristning men jag brasst iaf hela vägen från underlivet till rumpan (hela perineum) och jag hade väldiga bekmemr efter det sen. Snittades med tredje barnet och det va ren räkmacka för mig. Var uppe och gick samma dag, åkte hem på dag 3 utan smärtstillande och skötte allt, hemmet och 3 barn ensam då pappan jobbade. Utan problem! Sen har jag fött 2 barn vaginalt efter snittet och då brasst jag ingenting alls.

Ofta brukar ju den första förlossningen vara den som orsakar störst skada och de andra blir lättare, oftast.
Vad har läkarna sagt om det?, finns det inte någon statestik på hur förlossningarna brukar bli för de flesta efter en sfinkterruptur? kan du inte starta en sån tråd här också kanske?

Ett snitt KAN också ge tråkigheter, kanske är siskerna mindre med en vaginal än vad ett snitt är?. Hör med din bm och läkare, vad tycker dom?

Skriv upp negativa och positiva orsaker på ett papper, sen tar du det beslutet och sen försöker du njuta av tiden som är kvar av din graviditet. en sån här stor fråga tär på hjärnan . Vid min förra graviditet fick jag också välja och jag velade sönder fan hela min graviditet!

Vad du än väljer så hoppas jag det kommer kännas rätt för dig och att förlossningen går så bra den bara kan

JAg brast partiellt, och plågades en månad, så jag födde vaginalt gången efter det, (gick bra) och ska göra det igen...
Keisarsnitt kan också gå dårligt, men med 6 månaders lidande hadde nog jag också övervägt snitt.
Efter nåt sånt måste man vilja föda vaginalt for att man ska hitta lugnet till att göra det...tycker jag..

så är det! där sa du något extremt vettigt, "man måste VILJA föda vaginalt för att man ska hitta lugnet....". Det är väldigt sant, vill man inte är man inte öppen för alla "snälla övertalningar", det tar bara onödig tid!
man måste bara erkänna sin vilja och sen ta beslutet, men mitt råd kvarstår: bestäm dig, stå på dig och sen njut av din graviditet . Du är inte modigare för att du väljer vaginalt (eller tvärt om), du är modig som lyssnar till ditt hjärta och din hjärna.

Lägger till denna tråd..

Jag ska snittas den 11 Sept...

Har en son hemma på 15 mån som är född vaginalt.
Fick total sfinkterruptur

Jag tiggde och bad om ett snitt efter min första son då jag fick total sfinkterruptur, men läkaren vägrade godkänna ett snitt. Just för att "ingen förlossning är den andra lik". Slutade med att förlossning nr 2 blev ett katastrofsnitt ist. Efter det har jag ytterligare två snitt och detta blir mitt fjärde och sista.
Jag mådde så mycket bättre efter de planerade snitten och trots att jag har löjligt låg smärtgräns så har jag varit på benen så fort bedövningen släppt. Vid mitt andra snitt (första planerade) hade jag en på 4 år och en på 2 år 4 mån som väntade hemma.

Lycka till vad du än väljer