Bortopererad visdomstand - nervskada?

Råkade ut för nåt liknande alldeles nyligen. Opererade bort en liten kula innanför läppen. Hade bitit mig och saliven kapslats in. Ett rätt enkelt ingrepp, några få stygn, men nu efteråt har jag ingen känsel i halva underläppen. "Man vänjer sig", svarade kirurgen när jag påpekade det. Men hade jag vetat att det skulle bli så hade jag hellre vant mig vid kulan... Hon sa dock att nervändar kan hitta varandra i upp till två år efteråt så det är väl bara att hoppas på det bästa.

:-/ Vad är det för svar!! "Man vänjer sig!" Jag har opererat ut en tand för ett par månader sedan och det gick bra. Den här tanden som jag tog i torsdags hade jag faktiskt inget besvär av just nu, men min tandläkare tyckte det var lika bra att ta den så att jag inte får besvär senare av den... Hade jag vetat det här så hade jag ju inte opererat ut den. Ett pirr i läppen kunde jag väl ha tagit men jag har absolut ingen känsel i halva läppen och halva käken... Och det känns skitjobbigt!! Får hoppas på det bästa som du säger att det kan bli bra ändå i långa loppet.

Jag vet. Jag blev jätteirriterad och då sa hon: "Ja ja, du får nog annat att tänka på om nån månad." (Är höggravid.) Idiotläkare. Fast det tog nog nästan en vecka innan det kändes som att bedövningen eller domningarna gick ur, och då blev det åtminstone lite bättre så förhoppningsvis gäller det dig också.
Nu sitter mitt "bara" i halva underläppen... Låt oss hoppas att nerverna hittar tillbaka till varandra. Lycka till!

nejfy vad jobbigt ts! har själv ilningar men hoppas de försvinner, käns som hål i hela munnen eller något.

doch jag fick en sån kul i läppen som himitsu fick men den försvann 2 år senare själv

*Puff*

Någon mer? Jag är verkligen jätteorolig.

Fia 69 skrev 2008-08-17 09:21:18 följande:

Hej TS! Försök att inte oroa dig.
Jag har själv genomgått en stor käkoperation och blev också informerad om riskerna kring känselbortfall. Jag råkade tyvärr få ett sånt, i vänstra nedre läppen och käken/hakan, men det är inget jag tänker på idag, ett år efter operationen.

Åter till dig: Du ska INTE oroa dig! (jag kan ganska mkt om nerver efter mina egna problem) och det är så att det räcker att kirurgen "retar/nuddar/rör" i nerven för att ge ett tillfälligt känselbortfall eller retningar. Endast 5 % (av alla som gör STORA operationer) får bestående känselbortfall. Känseln kommer tillbaka (oftast!) men det tar tid!!!! Inom några veckor kommer dina nerver förmodligen att böja "koppla" rätt igen, och då kan du få andra skumma symtom som tecken på att något händer. Bli då inte rädd! För det kan pirra/sticka/domna mera/bränna osv, när nerverna jobbar.
Det är sant att nerver läker i upp till 2-3 år, men inom ett halvår märker man oftast hur det ska gå. Jag själv har ex inte fått tillbaka känseln 0och får det säkert INTE, men det gör mig då inget. Man vänjer sig faktiskt, tro det eller ej!
Låt det få ta 2 månader innan du oroar dig på riktigt. Om du inte märkt NÅGON förbättring då, så kanske känseln är borta, men det är ytterst osannolikt att det skulle hända just dig.
Jag förstår dock din oro. Man får panik när det känns konstigt i ansiktet. I början är det så. Men se det som ett TILLFÄLLIGT problem .Du kan ändå inte påverka processen genom att oroa dig. Så då är det lika bra att försöka slappna av och vara glad så länge.. med eller utan känsel. Men självklart ska du ringa kirurgen, men de kommer säga samma sak: att det tar tid.

Sen ska du veta en sak: att det GÅR utmärkt att leva utan känseln. Jag har ett ganska stort känselbortfall och ändå går det bra! Det är INGET jämfört med andra problem man kan få (har haft massor som bla lett till ny operation)!
Jag har också ångrat mig, gråtit, oroat mig mm, men det är ingen idé! Det är som det är! Och oftast går det över! Du har bara haft det i några få dagar! Det är INGEN TID ALLS!

DU blir bra!!!!!!!
Kram!

Cesso: Tack snälla för ditt svar! Känner mig lite mer hoppfull efter att jag har läst vad du skrev. Jag ska ringa till läkaren i morgon och få ytterligare info. Det är bara så himla obehaglig känsla, känns jobbigt att äta, prata, skratta... inte ens pussa på min lille son eller sambo känns bra. Känns som om jag har stans största fläskläpp utan känsel. Men jag ska ha tillförsikt och låta tiden gå så kanske det läker! Jag ska inte måla fan på väggen längre! Stort tack igen för svaret! Hälsn Fia

Fia- Oroa dig inte. Det kommer att släppa! Och OM det nu inte, mot all förmodan i världen släpper, så ska du veta att den känslan du har NU, är inte samma känsla du har senare. Känslan och känseln blir bättre med tiden!
Men jag är helt övertygad om att du snart kommer att få tillbaka en aktivitet i nerverna. Men efter allt jag fått veta, så tar nerver LÅNG tid på sig att läka och hitta rätt bana igen. Din nerv är retad, och då domnar det av, och så tar det några veckor innan de sega nervänderna börjar koppla igen. Jag vill än en gång säga att NÄR det händer så kan kopplingarna ge skumma symtom som man OCKSÅ kan oroa sig över, men det går över!

Lycka till! Kram från mig!!

Tack snälla du för din positiva anda! Den hjälper!

Jag pratade precis med läkaren och han sa att det jag beskriver låter som ett väldigt stort känselbortfall, större än det vanliga, MEN att jag inte ska oroa mig allt för mycket. Så länge jag känner att det pirrar lite eller är aktivitet i läppen så är det positivt. Och jag tycker att det kliar till eller pirrar till ibland. Jag ska på återbesök den 29:e och han kommer även att följa upp mig sa han. Så jag antar att jag är i trygga händer och nu ska jag försöka låta kroppen arbeta så mycket jag bara kan! :)

Kram!

Hur har det gått Fia? Det lät ju positivt att det pirrat lite? Ngn förändring nu?