rädd för allt!

Varför inte printa ut det du har skrivit ovan, och visa BM? Om du känner att det känns jobbigt att berätta det för henne menar jag.

Det finns hjälp att få, det finns människor som jobbar med förlossningsrädsla, men du måste ta första steget och våga berätta om din rädsla, barnmorskan kan hjälpa dig vidare till rätt person sen.

Eftersom du råkat ut för en mindre positiv upplevelse av förra förlossningen så är det jättebra om du får hjälp att bearbeta den.

Lycka till!

Se till att verkligen berätta för din Bm hur du mår. Du kanske skulle behöva få prata med någon psykolog, alternativt en aurora för att få bearbeta din rädsla. Jag har själv gått en hel graviditet nu oroat mig inför förlossningen och först nu i v 37 har jag blivit beviljad snitt och därmed kommit undan det jag var rädd för. Det är inget jag önskar för någon annan, det är fruktansvärt jobbigt och onödigt att behöva oroa sig en hel graviditet och suger verkligen energi och ork.

Jag vet hur du har det..... hade ung som du när jag väntade nr 2. Mitt tips; gör nåt åt det NU, inte efter förlossningen, risken är att det blir värre då. Se till att få all hjälp som finns. Tänk att du gör det för babyns och ditt andra barns skull.

Precis - om det känns jobbigt att prata om så tycker jag att du ska skriva ner precis allt du täbker och känner och ge det till din bm. Hon kan visa dig vidare till psykolog eller kurator där du kan få gå och prata. Dina tankar och känslor är helt normala, det är ju en jävligt stor grej att vara gravid och ha en förestående förlossning i sitt liv!

Sen kan du säkert få komma på Aurora-mott och prata mer kring förlossningen osv, men jag skulle rekommendera psykolog/kurator inledningsvis eftersom de är specialiserade på att bemöta ångest, oro och katstroftankar.Det är inte bm - dom är i första hand medicinskt utbildade och har förlossning som prio ett. Sen kan man ju förstås ha tur och råka träffa en bm som man gillar och som bemöter en på ett bra sätt, men dina svårigheter verkar i dagsläget vara av mer psykologisk karaktär än att ha med ren "förlossningsvård" att göra och då är det till psykiatrin som du ska söka dig (om det inte är så att MVC på din ort har psykolog/kurator kopplad till sig). Din bm kan skriva en remiss! (jag fetar där för att understryka att det kan hon visst göra, även om hon säger att hon inte kan det...)

Det finns tekniker för att lära sig att handskas med just sådana svårigheter som du beskriver och jag hoppas att du hittar rätt!

(Jag arbetar själv som psykolog så jag vet vad jag pratar om)

Tack för era svar!

Jag hade turen att få prata med en psykolog kopplad till mödravården efter det som hände förra gången på BB. Det tog ett bra tag att komma tillbaka upp på fötter igen men jag har under det senaste året känt mig helt ok. Därför trodde jag inte att det kunde vara möjligt att tappa fotfästet så fort igen - och särskilt inte för en sådan upplevelse som en ny graviditet.

Funderar på om jag ska ta och ringa MVC redan på måndag och se om det skulle vara möjligt att få en tid redan i augusti så att jag slipper vänta till september.

Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att ta kontakt med någon för att man mår dåligt...

Nu är det snart oktober och jag har fortfarande inte berättat om bekymren för någon professionell. Jag råkade nämna för BM att jag har en massa oro i kroppen och hon gav mig förstås telefonnumret till MVC:s psykolog. Sen har jag fegat ur, gång på gång.