Att gå vidare utan barn...

Hej!
Jag har också fattat beslutet att inte göra fler försök, även att vi också har ett embryo kvar i frysen.
Jag orkar helt enkelt inte denna eviga berg och dal bana.
Att vara inne i den "cikusen" med ivf och hela köret fick mig bara att må dåligt. Att hela tiden gå och hoppas slet för hårt på mig både fysiskt och psykist.
Så jag bestämde mig i våras att nu fick det vara bra. Inte en vår och sommar till skulle gå förlorad pga av att jag mådde dåligt.
Maken har helt stöttat mig i det beslutet.
De har ju inte funnit någon förklaring till att det inte funkar för oss, så jag tar det som det kommer. Blir det så blir det.

Faktum är att sen vi tog beslutet så har vi kommit varann närmare och vardagslivet funkar mycket bättre nu.
Visst jag har inte gett upp hoppet att den någon dag kanske skulle visa sig att man lyckas. men jag låter det inte styra hela min värld längre.
Vi vill heller inte adoptera, för mig är det egna eller inga alls som gäller. För min del så känns adoption fel, det är ju inte vårat barn, vill jag bara ha barn omkring mig så kan jag låna syrrans ungar, för mig är det samma känsla om ni förstår mig rätt.

Det är skönt att se att det finns fler som tagit beslutet att gå vidare i livet att man inte är ensam om att resonera så.

Ha det så bra
Kram Majimaj

Det känns alltid skönt när man väl tagit beslutet.
Och det måste vara extra skönt när ni kunnat nå fram till beslutet gemensamt.

Det är som du skriver man är ju inte barnlös så länge man har barn omkring sig.
Jag väntar just nu med spänning på att min syster ska föda snart. Det är ju inte förren den 23 men det kan ju bli när som nu. Är så nyfiken på vad det blir denna gång.

Om mitt första försök med ivf hade lyckats hade vi varit i samma sists, men nu ville det inte bli så men jag är oerhört glad för hennes skull.

Jag önskar dig all lycka till mid ert sista försök och lovar jag ska hålla tummarna för dig.

Många lycka till kramar / M

Aggi så tråkigt att ni fick avbryta, hoppas det går bättre i oktober.

Själv har jag hela tiden sagt att det inte blir fler försök för våran del.
Men när jag satt och gick igenom allt man varit med om vid ivf så fick jag en känsla att något blev fel vid vårt förra frysta försök. Så jag ringde rmc och bad dom kolla upp det.
Och mycket riktigt jag hade inte fått tillbaka vårt embryo förren 7:de dagen efter att jag haft stegring på ägglossnings stickan. Så det blev fel, eftersom man ska ha tillbaka det 3:dje eller 4:de dagen. Så nu fick vi tillbaka vårt sista landstingsbekostade försök.
Vi har ju ett embryo kvar i frysen som vi ändå inte hade tänkt använda, men som vi nu bestämt oss för att göra iallafall.

Jag har inte några större förhoppningar att det ska lyckas denna gång, men chansen finns ju där. Eftersom jag får göra ostimulerat fet så slipper jag ju allt vad hormoner heter, så det blir ju ett enklare försök. Vi kommer nog försöka sattsa på att få det gjort nu i slutet i september början av oktober.

Hanya72 - jag ber om ursäkt om jag utryckte mig fel. Men för mig är "egna barn" biologiska eftersom vi inte heller som många andra här inte får adoptera (vill inte heller) pga dessa regler kring adoption. Och jag har full förståelse att för en del är adoption helt rätt, men för våran del är det biologiska eller inga alls.