Vill du göra reklam för din blogg? LÄGG UPP DEN HÄR!
Hej, ny videoblogg från mig där jag talar om allt från konflikten mellan Storbonden Lina, oss övriga Farmare och grisslakt. Kolla om du vill: ekdungen.blogspot.se/
Inlägg från: Flickanx2
|
-
-
Nu börjar spelet verkligen ta fart inne på Farmen som du kan se på tv. Jag har hittills hållit mig lite i bakgrunden men nu får jag mina fiskar varma verkar det som i dagens avsnitt. Dels för att jag är den enda som visar att jag faktiskt bryr mig om Sara-Mari men också för att jag nu inser att om jag inte väljer sida måste jag försöka hålla mig någorlunda sams med alla. Detta är självklart omöjligt och jag stångar mig förgäves igenom konflikter som hägrar nu. Det är inte jag som bråkar mest på Farmen men det blir ofta jag som kommer mitt emellan. Kanske för att jag envisas med att försöka vara vän med alla? Kanske barnsligt och blåögt av mig men det är så jag är. Kanske folk tycker att jag är falsk och vänder kappan efter vinden? Bara jag själv vet vad det är jag gett mig in i och om jag försöker hålla huvudet kallt och inte tar åt mig av de hårda orden som sägs kan jag överleva och bli långvarig här. Tror att jag kommer att kunna sova gott om natten och inte ha skuldkänslor som spökar då. Vi alla på gården vet vid det här laget vad spelet går ut på och jag har precis lika stor rätt att spel det som vem som helst annars som medverkar i denna turbulens av tävling. Vi hade alla våra strategier när vi gick in i tävlingen, den som säger något annat får står för det själv. Jag vet att alla tänkte olika men till sist och syvende blir vårt agerande ett drag som visar spelets riktning. Det borde alla som var med ha sinnesnärvaro att inse tycker jag. Min strategi går ut på att försöka hålla mig på så god got som möjligt med mina kompisar på Farmen, för något annat vore otänkbart för mig. Om det är någon som tror något annat är det bara att beklaga. Mitt enda syfte är att vi alla ska kunna ha en så dräglig tillvaro som möjligt på gården, oavsett vem som hatar/gillar vem. Tro det eller ej men jag gillade faktiskt alla de olika personligheterna där inne på Farmen, mer eller mindre. Såklart har vi alla våra små egenheter men när vi lever så in på varandra som vi gör där på gården så är det oundvikligt att vi kommer i konflikt med varandra då och då. Ibland beter vi oss på ett sätt vi kanske inte annars skulle ha gjort ute i vår vardagliga värld. Vi hade kanske till och med valt att inte umgås alls där men nu är vi tvungna att göra det och vägarna dit är lika olika som vi är personer på Farmen. Hävdar fortfarande att du måste ha det i bakhuvudet hela tiden när du ser programmen på tv. Det är nästan så att jag själv glömmer bort det när jag analyserar och ser hur programmet är vinklat ibland. Har därför en stor förståelse om du som tittare lätt glömmer bort det. Den enda krassa sanningen som vi aldrig får glömma någon av oss att det är verkliga människor bakom de olika karaktärerna som tv visar upp. Det får vi aldrig någonsin glömma bort när vi dömer andra för hårt ibland med våra ord på nätet. Har jag inte rätt så säg?
ekdungen.blogspot.se/
-
Ett nytt videoblogg där jag berättar hemligheter på Farmen, om varför vi reagerar som vi gör och hur det kan vara...
ekdungen.blogspot.se/2016/02/sa-att-du-forstar_5.html
-
Alltså, du måste bara kolla länken här i min blogg. Jag kan inte sluta kolla och skrattar lika mycket varje gång. Han är ju bara kung, såå duktig och så klockrent han imiterar några av oss Farmare.
Ja, och pinnen på bilden från tv4:s Instagram är när Göran som Storbonde mäter efter mina mått. Superbra att veta de där måtten kan jag säga, det hade vi faktiskt mycket hjälp av i vårt hårda slit med alla uppdragen vi gjorde på gården. Ibland är det bra att man tänkt till innan ;)
Kram på er alla <3
-
Här berättar jag om hur festen på Farmen var... egentligen, hur skitigt vi har det på gården samt vad som pågår bakom kameran när det gäller eventuella val av andra-kämpe på söndag. Kolla om du vill!
Kram nilla
ekdungen.blogspot.se/
-
-
-
"Jag fick se, vad jag icke trott: ?Lort-Sverige? och då avser jag icke bara kroppslig lort utan även andlig. Och i alla klasser!?.Det skrev Ludvig Nordström om hur Sverige såg ut på 1800-talet och det är nu exakt så vi deltagare Farmen känner att vi lever. I vårt kök finns till exempel ett köksbord. Det är av trä och det är där vi både äter och lagar all vår mat. Det är även där vi styckar våra slaktade djur. Det tar en hel dag att stycka en gris och vi har väldigt slöa knivar och sågar för att kunna genomföra det, dessutom har vi inte kunskapen om hur vi ska göra det. Allt får bli till små grytbitar som vi lägger i smutsiga kärl eftersom vi inte kan diska ur dem ordentligt och kärlen luktar allt från gammal sur sill till surt kött. Vi tar vatten ifrån sjön som vi blandar med lite salt för att köttet ska hålla så länge som möjligt men det möglar fort ändå sedan får det ligga nere i vår jordkällare bland råttorna och vi är tvungna att äta upp det inom en vecka annars kommer det maggots i, vilket det också gör i vår mat några gånger. Vi är så pass hungriga att vi äter det ändå, med eller utan maggots! Har vi väl börjat äta av köttet och upptäcker att det är maskar i efter ett tag tänker vi att det kan kvitta.?Blir vi magsjuka så blir vi!?, resonerar vi. Det är och förblir ett under för oss alla som är med här på Farmen varför vi inte blir sjukare än vad vi blir? Visst, våra magar är kassa av vår diet men det är som om våra kroppar anpassar sig efter de förutsättningar vi nu har. Vi lägger heller inte så stor vikt vid ifall vi råkar hitta en död mus när vi häller upp den sista mjölken ur bunken utan vi dricker sur mjölk många gånger. Vi har inget annat val än att äta det som är dåligt och vi överlever ändå! Vi häller lite av det salt vi fått till vårt förfogande på köksbordet i hopp om att försöka ta död på de värsta bakterierna fast lukten finns kvar ändå och det luktar ruttet kött i hela huset! Ja, det är så lortigt överallt att vi är svarta på våra kroppar, av både sot och annan skit. Under våra naglar fastnar rått kött som vi inte får bort av enbart sjövattnet. Vi stinker grispiss och koskit och vi får i oss mycket av det i vår mat som vi äter. Komjölken är full av mörka prickar som ser ut som vaniljpulver. Det är egentligen torkat koskit som smulats ner i spannen när vi mjölkat. Vi har inga handdukar att torka oss med utan får lufttorka i kylan. Senare får vi några kökshanddukar av linne som är till för att ta bort kobajset med från spenarna innan varje mjölkning. De försöker vi koka rena fast bajset går aldrig riktigt bort, det känns som om de är feta av smuts hela tiden. När du ser hur vi torkar disken med dessa tror du säkert att det blir rent? Sanningen är något helt annat! Vi försöker torka bort den värsta skiten vi inte får bort i disken med just dessa bajshandukar. Vi äter med bestick som ser ut att ha ett lager av både rost och gammal skit på. En ur kamera-teamet ska en gång låna en gaffel och tar den ur besticklådan. Han tittar äcklat på den och frågar bestört:
-
Ja, det är en rolig tid på Farmen för mig nu när Hampus kommit till gården. Vi är väldigt lika i många avseenden, han och jag och jag känner igen mig mycket i hur de andra deltagarna uppfattar honom. För jag ser igenom den där fasaden han har att alltid vara den glada clownen när han känner sig olustig i olika situationer, precis som jag. Hampus har något bakom pannbenet det förstår jag.Anton väljer nu i sin tur Hampus till andra-kämpe och han blir jätteledsen. Hampus sjunger för mig senare på kvällen och vi får även göra en dubbel-synk, eftersom teamen har så roligt åt att Hampus och jag nu funnit varandra så bra. Vi skojar friskt och skrattar medan vi springer runt i hagen och har det roligt tillsammans, jag och min lilla lekkamrat. Det känns som om jag nu hittat ?hem? tillslut här på Farmen. Jag finner en plats här på gården där jag kan få vara mig själv. Det blir en värld där jag visserligen går vilse i ibland men som jag ändå njuter av att få vara i. Det blir min vardag och jag känner att jag får en ?roll? som jag kan växa i. I synken säger Hampus glatt:?Jag har mött min överman i att vara galen. Jag menar, vem gifter sig i tv??. och syftar på att jag tidigare gift mig i serien Böda Camping. Vi skrattar och säger att vi kanske skulle ta och gifta oss vi också, i kohagen eller nåt??Ja, det vore väl fint i solnedgången??, fnittrar glatt som små barn. Vi är lika i mycket, min kära lilla Hampus och jag.Vi är som två udda små fåglar där på gården som finner tröst och glädje i varandra."Jag tycker att Hampus är väldigt lik mig!", säger jag och det blir återigen lite lustigt eftersom han är svart och jag är vit.Ja, min tid på gården blir i och med min nye lekkamrat med samma humor som jag nu mycket bättre. Tack för det min käre Hampus.?
-
Bastu-bad på Farmen...
ekdungen.blogspot.se/
Idag badade vi bastu på Farmen. Ja, jag är verkligen en bastu-älskare i stora mått och hela min familj badar så fort vi kan, särskilt när vi är på Böda Camping om somrarna. Det är lite lustig måste jag medge att se sig själv i tv-rutan. Ibland säger jag saker jag inte ens minns själv att jag har sagt. Vad vi deltagare säger i synkningarna är oftast ett svar på en fråga (som du som tv-tittare inte har hört såklart), men i tv-rutan låter det sedan som om jag tar upp något bara för att, liksom. Så är det alltså inte, det kan du ju ha i åtanke. Ett exempel för att du ska först:Synk-teamet: "Säg vad du tycker om Antons kropp på en skala 1 - 10?".Jag: "Jag tycker att han är en tio-poängare!". Förstår du bättre då?I början av inspelningarna av Farmen känns det konstigt att ha kameran nära mig hela tiden. Situationerna blir lätt onaturliga när de i teamen ber mig att prata om det ena eller det andra, igen och igen. Hur gör jag det på beställning tänker jag till en början? Särskilt om det handlar om konflikter som är infekterade. Kamerorna är bara någon decimeter ifrån oss samtidigt som det ofta är laddat i luften mellan oss deltagare som ska prata ut. Det är något du som tittare på tv-programmet säkerligen inte tänker det minsta på och kanske rent av glömmer bort?Allt eftersom tiden går lär vi oss emellertid att ignorera kamerateamen men det är också ett riskmoment i sig eftersom vi inte vet hur de kommer att vinkla våra olika karaktärer senare när programmet väl ska sändas. Vi lär oss sedermera att produktionen faktiskt är våra vänner och vill oss deltagare väl men i början kan vi inte veta hur det förehåller sig. Ingen av oss har varit med om något sådant här tidigare.Summa av kardemumma när det gäller att leva som man gjorde för över hundra år sedan är att ja, det stämmer när det gäller de knappa resurserna som mat och hygien men inte det sociala spelet som Farmen faktiskt är i och med att det är en tävling och att vi inte känner varandra alls till en början! Detta är också något som ligger i vårt bakhuvud hela tiden och allt detta framkommer inte på tv, fast nu när jag förklarat kanske du kan ha det i åtanke? Förhoppningsvis.
