Utredning e missfall som INTE leder till IVF mm Del 7

Blev tipsad om den här tråden och tittar in hit.
För två veckor sedan gjorde jag ett tidigt vul i v. 6+4. Allt såg då fint ut o det lilla hjärtat hade börjat picka på.

Sedan i söndags fick jag en liten blödning, blev orolig eftersom jag tyckt att symtomen försvunnit. åkte in akut igen. Borde då varit i v. 8+. Läkaren såg fostret, men inte längre några hjärtslag. Hon ville ha en second opinion, så igår var jag in för nytt vul o mycket riktigt, nu unde man inte längre se ngt foster.

Fick tid för skrapning på fredag. Då jag kom hem igår hade jag börjat blöda, blödde mer imorse. Är rädd att missfallet ska dra igång hemma. Har fått två mf hemma förut o tyckte det gjorde så fruktansvärt ont. Har även blivit skrapad en gång o upplevde det som mycket "bättre" Fick sova o när jag vaknade upp hade jag inge ont längre.
Så det är mycket blandade känslor inför det här. Borde ju vara bättre om naturen fixar det själv, men samtidigt är jag livrädd för det.

Det här blir nu vårat fjärde missfall. Allt känns så fruktansvärt hopplöst. Orkar inte.
Har inte orkat prat med någon sedan i söndags...allt känns så meningslöst o jag bara gråter.
Vet att det känns bättre med tiden (det gjorde det ju iaf de andra gångerna)men just nu känns det inte som det.

Kommer vi någonsin få det syskon vi nu hoppats o trott på fyra ggr?

Beklagar att det är så många i den här tråden, det betyder ju att vi är många som behövt gå igenom detta h-vete

Kramar/Catrine

Det fanns inga tider på operation. Sist jag skrapades fick jag vänta 2dygn, det tyckte jag var mycket,det här känns hopplöst.

Vet du att det undrar jag också...
Jag har faktiskt den enorma turen att ha tre barn. Men det har inte varit lätt att få dem. Första kom till världen helt naturligt då jag var 19 år.
Då ville vi ha tre barn tätt.
Sdan är nästa född fem o ett halvt år senare med hjälp av IVF.

Ytterligare fem år senare föddes våran trea efter Pergotime behandling.

Så nu inom loppet av ett o ett halvt år har jag blivit gravid fyra ggr. (varav en med hjälp av pergotime) men inte lyckats få behålla någon .
Varför inte? Vad är det som hänt nu. Visst jag är äldre , men 34 tycker inte jag är jättegammalt. o att jag helt plötsligt blir gravid själv.
Konstigt?!

Precis som jag var rädd för så drog missfallet igång hemma inatt.
Hade så fruktansvärt ont o blödda som aldrig förr.
Framåt 9-tiden, när smärtorna vägrade ge med sig åkte jag till gynakuten, ville ha smärtstillansde.

Efter 30 min. på sjukhuset låg jag på operation.
Blev tvungen att skrapas ändå, trodde allt skulle kommit ut när jag blödde så, men det gjorde visst inte det.

Var en befrielse att vakna igen ur narkosen. Inget ont mer.
Men fy vad tomt det känns nu.
Det värsta med det hela var att på uppvaket läg också en nyförlöst mamma med sin lilla bebis, som skrek.
Det gjorde så fruktansvärt ont i mig då.
Skar i hela kroppen, det var fruktansvärt.

Nu ska jag sova, för jag känner mig fortfarande lite "groggy".

Cia o krabaten skrev 2008-07-11 13:39:26 följande:

Hoppas att liten vänder säger innan tisdag
Jag blir så glad att se att du kommit så långt att du snart ska få en liten.
Kanske finns det hopp för mig med efter allt.

Tack för att du frågar. Känner mig alldeles "mörbultad" idag.
Det gjorde jag inte sist ont i halsen, nacken, Men det går väl över.
Samtidigt som det känns skönt att det är över sista veckan var hemsk. (när jag väntade på missfallet.)
Samtidigt känns det så enormt tomt. Men jag VET sedan tidigare ggr. att det känns bättre med tiden. Just nu är det tungt.

Sandra. Jätte Grattis. Vilket otroligt fint namn ni valt.

Jag har en liten fråga. Det är nu tre veckor sedan jag skrapades.
Var då i v. 9-10.
Igår testade jag med gravtest för att se om det nu skulle visa negativt. Har gjort det ganska snabbt efter de tidigare missfallen.
Där syns ett svagt, svagt, svagt pluss.
Har beställt nya gravtest för att se om det försvinner eller om det blir starkare.
Hur länge dröjde det innan ni testade negativt efter mf?
Någon som har koll?