Hjälp! - Är min man en missbrukare av alkohol??

Jag går emot resten här. Mängden din man dricker tycker jag inte är oroväckande direkt. Tycker däremot att det finns ett begynnande mönster och tendenser på visst drickande och om han inte är vaksam så skulle det kunna eskalera. Nu vet jag inte hur mycket du märker men själv gjorde jag så att jag tog en eller två folköl på kvällen men hade mitt förråd undangömt och där drack jag istället desto mer. Sökte ensamhet hemma för att kunna dricka ifred. Gjorde mig små ärenden till garage och förråd etc. Folkölen var till för att förklara alkoholdoften.

En bidragande faktor i mitt fall som resulterade i ett felaktigt drickande var att min fru var rabiat anti-alkohol, hon drack själv men med extrem måtta. Hon var extremt kontrollerande och påpekade ständigt vad och hur mycket jag drack. Det gjorde att jag, för att undvika konflikter, gömde och smög. På fester ibland så kunde det bli för mycket, särskilt om hon började påpeka att jag hade druckit två öl redan, då kunde jag dricka mer bara för att visa att jag bestämmer själv. Så att kontrollera genom tjat och förmaningar är inte en bra väg. Då är det bättre att låta honom dricka men att låta det få konsekvenser. Inget sex t ex om han har druckit. Om han dricker så håller han sig på armlängds avstånd till dig. Likadant om han dricker och ska upp på morgonen så får han sköta sin egen väckning, du blandar dig inte i det. Lite såna småkonsekvenser men utan förmaningar och tjat kan göra att han själv tar ansvar för sitt drickande. Kort sagt, låta det bli lite besvärligt om han inte sköter det.

Känner igen hans reaktion på att du kollade honom. Under min aktiva tid resulterade det ofelbart i att jag skulle "straffa" min fru genom att göra något hon hatar, oftast genom att dricka. Jag upplevde att hon hade makten hemma, både över mig och hemmet, och alkoholen blev min flykt ur kontrollen.

Att du är 100% säker är ingen garanti för att han inte smyger, nu tycker jag inte att något direkt pekar på det men folkölen på kvällarna maskerar lukten. Själv använde jag vitlökspulver flitigt för att dölja med något som stank ännu värre. Om man ofta använder alkohol för att dämpa stress, dvs man använder det medicinskt så är man på en mycket farlig väg. Alkoholen är oerhört effektiv för att dämpa ångest och skapa en lyckokänsla. Den känslan är svår att vara utan om man väl funnit den. Faran är när man dricker för effekten mer än att njuta av drycken.

Psykologisk terapi i olika former tror jag är en färskvara. Har han tidigare fått hjälp av psykolog och blivit bättre så kan det vara en god idé att träffa psykolog igen då och då. Man bygger på och man glömmer. Det är så AA funkar, genom att träffas regelbundet och få ur sig problem och tankar så tömmer man sig på orosmoment och stress som man tidigare druckit på. Alla vardagens problem och stressmoment försvinner ju inte bara för att man inte dricker, det som ändras är ens sätt att hantera det.

TS, det känns nästan som om du har erfarenhet av någon form av missbruk ifrån din barndom. Behöver inte vara alkohol utan kan också vara arbetsnarkomani, "religionsmissbruk" eller vad som helst. Anhöriga till missbrukare utvecklar ett medberoende och mitt intryck är att du har flera symptom på det. Ta inte det som någon negativ kritik utan det är bara ett konstaterande. Kontrollbehov är väl det mest typiska för medberoende. Det finns en bok i ämnet, "Flodhästen i vardagsrummet", skriven av Tommy Hellsten, som är mycket bra och som behandlar beteendemönster och orsaker till dem. Min fru har ett kraftigt medberoende, inte bara pga mig utan från sin uppväxt men hon vägrar tyvärr inse och erkänna det. Innan man erkänner ett beteende så är det också omöjligt att bearbeta det.

Din beskrivning av din man liknar det beteende jag hade innan det brakade utför rejält de sista 8-10 åren så även om han inte är beroende eller alkoholist så har han ett mönster som är värt att vara vaksam på. Det där med att vi "straffar" den som kontrollerar oss är ju naturligtvis mest ett sätt att hitta en ursäkt för att få dricka vår älskade alkohol.

Du håller allt flytande, är det enligt ditt mått på flytande eller hans eller ert gemensamma mått på vad flytande är? Jag känner igen även den delen. Min fru trodde att inget i hemmet skulle fungera om inte hon höll i rodret. Sanningen var att om jag höll i det så blev det efter min navigering och den höll inte måttet enligt min hustru. Det var(är) på hennes sätt som normen är baserad. Jag blir aldrig insläppt i beslutsprocessen när det gäller hemmets skötsel, ffa inte inredningsmässigt. Men även så enkla saker som städning måste kontrolleras så det sker på hennes sätt. Därför lämnar jag alltid kvar dammsugaren eftersom hon ändå gör om det efter mig om hon hittar ett dammkorn. Detta beteendet skapar också en frustration av att inte riktigt vara delaktig i ens egen familj och nästan ett utanförskap. Det föder också ett slags hat mot partnern, från båda håll tror jag, och det är inte fruktbart i längden utan nöter sönder förhållandet. Man måste hitta en nivå som är ok för båda parter.

Vi provade familjeterapi och det fungerade ganska bra tycker jag men det kräver också ett man erkänner vissa beteenden som måste förändras, vilket för min fru är oerhört svårt eftersom hon i princip inte har några defekter. Jag har förgäves försökt få min fru att gå på al-anons (AAs motsvarighet för anhöriga) möten för att bearbeta sin del i problemet. Men argumentet är att "det är inte hon som är sjuk och har gjort fel och behöver följaktligen inte rätta till något heller". Medberoende-problem kan vara precis lika svåra som missbruksproblem. Al-anon kan anhöriga gå på även om inte partnern deltar i något nykterhetsprogram utan det är till för att anhöriga ska få verktyg att förhålla sig till den drickande och för att få stöd av andra som varit i samma sits.

Min fru sa ofta att "om du bara sluta dricka så skulle allt bli bättre". Jag slutade dricka så småningom men allt blev inte bättre. Vi står i princip kvar på samma ställe med den skillnaden att jag är nykter idag. Jag sa ofta att "om du inte var så tjatig och kontrollerande, så skulle jag inte behöva dricka". Det var alltså två sidor av samma mynt, beroendemyntet. Vi hängde alltså upp skuldfrågan till det dåliga i förhållandet på den andre istället för att fokusera på det inom oss själva som vi kunde förändra. Att vi aldrig kunde förändra den andre förstod vi inte. Det blev ett långt inlägg och jag svävar ofta iväg i detta för det är intressant, för mig iallafall

Alltså det är svårt att säga det ena eller andra när det gäller hans konsumtion. Dels tycker jag inte att han dricker särskilt mycket. Dels tyder det du berättar på att det finns ett mönster i bakgrunden som kan utvecklas till ett beroende. Å andra sidan finns det ett problem eftersom du upplever det som ett problem, förmodligen ligger din syn på din fars drickande till grund för din oro och du vill inte att din man ska bli som din far. Något hos dig triggas när någon nära blir berusad, och du har obehag av det.

Jag tycker nog inte att du ska styra över att han dricker. Han smyger inte med det vilket är bra, men det kan bli så om han vill undvika konflikten som uppstår iom kontrollerandet. Om du ogillar att han dricker och i synnerhet om han blir berusad så håller jag nog fast vid att det är bäst med konsekvenser. Eftersom han, i mina ögon, inte är alkoholist så finns det ingen direkt anledning att dra för stora växlar med ultimatum om separation om han dricker men du kan klargöra att du inte gillar det men att det är ok att han dricker som han vill men att han får ta de konsekvenser du finner lämpliga. T ex att inte väcka honom om han ska upp tidigt efter en fest, att inte låta frukosten stå framme tills han masat sig upp, att inte acceptera om han ligger med huvudvärk dagen efter och inte kan göra det som behövs. Kung på kvällen, kung på dagen gäller. Om han dricker för mycket på fest så istället för att gnälla så kan du ignorera honom. Kommer inte på så många exempel, men du förstår hur jag menar tror jag. Alkoholdoften på morgonen är förmodligen lika eländig som smaken i munnen och en herre jag träffade hade sitt eget sovrum när han hade druckit whisky, frun uppskattade inte honom onykter och alkoholdoftande

Det mönster jag talar om är att han har svårt att sluta dricka om han väl har börjat. Det säger mig att han gillar berusningen. Inte att han gillar att bli plakat men att han vill må lite bättre med en öl till och till slut blir det den där för mycket. Som vanligt kan man nog tillägga, för vi som har svårt att ta bara en öl lär oss förmodligen aldrig att stoppa i tid, för när alkoholen kommer in så flyger omdömet och vi tror oss alltid att vara kapabla "denna gången". Ofta när det har gått överstyr några gånger så säger vi att vi ska byta sort, t ex från grogg till öl för att inte bli så berusade. Följden blir att vi dricker desto mer öl istället och ofta när vi blivit berusade så glömmer vi allt vi föresatt oss om att inte bli berusade och dricker grogg iallafall. Likadant som vi aldrig lär oss av våra majestätiska bakfyllor med löften dagen efter om att aldrig dricka igen; nästa dag/helg samma visa.

Sen kan jag väl säga att den som dricker någorlunda "normalt" en vanlig helgkväll dvs en halv flaska vin, en eller ett par ~4or whisky inte luktar särskilt mycket alkohol dagen efter. Det kan vara bra att ha i minnet. Luktar man alkohol dagen efter så har man fått i sig en hel del och bör ha varit ordentligt berusad, och att berusningen inte har gått över.

Jag vet ärligt talat inte om jag kan kalla honom storkonsument. Inte på det du nämner som exempel. Hur mycket han dricker när han är borta kan du bara gissa, går inte att veta. Starköl är vanligen 5,2-5,7% så det är inget konstigt. Hade han druckit öl som är 7,2 eller över så hade det varit en annan sak. Jag tycker han dricker ganska normalt faktiskt. Det man bör vara vaksam på är om det ökar. När jag drack så brukade jag köpa ett par flaskor vin eller en baginbox på 3L till helgen. Men sedan hade jag några flaskor sprit undanstoppade, så jag drack dels först nån whisky när jag lagade mat, vin till maten men sedan fick jag oftast i mig nästan en helflaska sprit också. Eller så drack jag upp boxen, eller hade en egen box någonstans. På vardagarna kunde det bli en kvarting om jag skulle upp till jobbet. 2 flaskor vin en vardag var heller inget konstigt.

Sen att han blir lite baggig när han druckit är ju effekten av alkohol, då säger man saker man inte vågar säga annars, eller släpper banden man lägger på sig annars. Jag var riktigt vass emellanåt, särskilt om min fru tjatade om mängden. Jag höll inte igen om jag var berusad. Men i mina ögon känns det inte som det är någon direkt fara på taket faktiskt. Så länge det inte ökar som sagt.

TS, ditt senaste inlägg ger ju en aning mer nyanserad bild av hur det sett ut vilket självklart är relevant i sammanhanget. Med den bakgrunden så kommer dagens konsumtion i ett annat ljus. Uppenbarligen så dricker han inte för att njuta av drycken i sig utan för effekten. Om du ser en ökande tendens så är det fara å färde. Sen kan jag inte riktigt släppa tanken att han dricker mer än det du ser. Att gå från den konsumtionen du nämner i ditt senaste inlägg till dagens relativt blygsamma intag verkar smått otroligt. Genom sin tidigare konsumtion har han utvecklat en tolerans som inte försvinner bara sådär, så när han är märkbart berusad har han utan tvivel druckit mer än det du skriver i exemplet.

Med det i tanken så kan han vara på väg åt fel håll. Men jag hävdar fortfarande att det är fel väg att gå in och försöka förändra och styra honom. Han måste komma till insikt själv, vill han inte göra något åt det så kan ingen annan få honom att ändra sig heller. Det är återigen konsekvenser det handlar om. När konsekvenserna av hans drickande blir tillräckligt jobbiga så kan han bli motiverad att lägga om kurs.

Förtydligar att det är inlägg nr 21 jag referar till ovan.

Att definiera vad som är storkonsument går inte eftersom det är ett relativt begrepp. En som dricker 10 folköl varje vecka är storkonsument jämfört med en som dricker en. Det är därför jag beskriver hur en storkonsument som jag själv drack. I exemplet som gavs dricker han varannan dag de veckor han reser och när han inte reser kan det bli någon folköl på vardagskvällarna. Enligt mitt förmenade är inte det något missbruk eller överkonsumtion. Att det däremot kan eskalera är en annan sak och det måste man vara vaksam på. Då tyder det på ett medicinskt användande. Sen finns det andra aspekter, att han inte är berusad inför barnen är ju bra men att han vill berusa sig på kvällarna när resten av familjen sover är inte ett bra beteende, tyder också på effektsökande. Det är det jag menar med att det finns mönster som man ska passa på.

www.aa.se/texter/read.php&start=0

Det är en länk till tolv frågor som egentligen bara den som dricker kan svara på men det kan ändå ge en fingervisning om hur man dricker och tänker om man är alkoholist.

Jag refererade till inlägg nr 18.