DM 1.3

Tjihoooo!!! Grattis Jenny och välkommen till världen Vendela!!! Ser fram emot att få höra mer om hur det gått!

Kram å grattis!

Nej Jaana vad jobbigt för dig... Beklagar verkligen, men skönt var väl att du hann vila upp dig lite innan. Bra att du ber om hjälp, inte ska du behöva göra allt det där själv. Skickar ett gäng kramar till dig!

Haha, kollar du inte i backspegeln regelbundet? Var tvungen att svänga av vägen nästan direkt vi lämnat Nolhaga då Naimi sa att det var en geting i bilen... Fick ut den efter ett gäng viftningar och sen somnade Naims när vi åkte förbi Nääs slott och då var klockan 16.30... Har med andra ord haft en heldag ute hos Åsa med avslut i Nolhagaparken! Vad fint där är, kan ju varmt rekommenderas!!! Vi hade ju även pratat om att våldgästa Jenny, men nähä, då får hon för sig att föda barn istället... Vilken stil .

Ikväll var Ian lite extra kinkig så jag tog honom i bärselen och gick en liten promenad och när jag kom tillbaka var det fullt pådrag hos Maria med familj - Ingrid var borta!!! Vi sprang runt och letade och ropade och till slut kom Gustaf (äldste sonen) gåendes med Ingrid. Han hade varit ute med hunden och mött Ingrid på vägen bakom grannarna längst ner i backen. Detta innebar att Ingrid själv hade knatat över stenbron över bäcken!!! Hon skulle väl leta efter Gustaf eftersom hon visste att han var ute med hunden... Fy fasiken vad läskigt, man vågar ju inte tänka tanken.... Maria var väldigt upprörd eftersom hennes man skulle ha koll på barnen då han ändå var ute och höll på med bilen. Men som Maria sa "tur man har nåt sjätte sinne så att jag gick ut för att dubbelkolla"... Men aningens irriterad blev hon ju över att aldrig riktigt kunna släppa kontrollen... Och när vi stod här i backen och pratade så lyckades hunden smita två gånger också, men han kom aldrig så långt. En något matt Maria frågade ifall hon fick flytta in hos oss . Nåväl, tur att Ingrid kom tillrätta i alla fall!!! Och Ian, jo han somnade sött efter vår promenad och lite amning. Han är så söt för när jag lägger honom i hans säng och sjunger för honom så ligger han bara där och ler och när jag lämnar rummet har han oftast hittat fingret och ligger och suger på det och ser så oerhört söt ut så man bara vill ta upp honom och pussa på honom. Sötisen. Man får ju passa på att njuta av detta för det lär väl ändras snart det med med lätta nattningar. Tror väl det är vid 4 månader ett utvecklingssprång sker och nattningarna kan bli lite mer långdragna. Ja ja, vi får väl se hur det blir.

Nä, nu ska jag installera en drivrutin och sen skriva ut lite inbjudningar. Har fått låna grannens skrivare. Så det kommer nog kunna skickas ut några dopkort innan dopet .

Kram och trevlig helg och Jaana, en extra stor kram till dig!

Ääähhh, försöker klistra in coola bilden men det går inte... Lägger upp den i galleriet så länge för beskådan

...

Såå skönt att höra Jenny att du också fick en snabbare förlossning denna gång! Kul att Felicia tar ankomsten bra! Nu väntar vi väl alla ivrigt på att få se bildbevis på lillskruttan. Och just det ja, längd och vikt också tack .

Kram

Hmmm, vem ska ta över stafettpinnen då??? Den här tråden har ju inte varit ogravid på vääääldigt läääänge....

okej... nu vet jag hur man gör .

Vad gillar ni för övrigt Naimis skrapsår under näsan... Ser ut som en liten halv Hitlermustach! Hon liksom lever upp till det till fullo vår lilla minihitler .

Men hallå, jag har ju missat att dela med mig av värsta amnings/blondinsgrejjen jag gjorde i Nolhaga i fredags... Medans Åsa åkte till BVC med Sixten så åkte jag till Nolhaga och pormenerade. När Åsa kom dit efter ca 30 minuter så ringer hon från parkeringen och frågar om jag har en blå Golf med regnr SXB... Japp svarar jag och då meddelar Åsa mig att ena bildörren står på vid gavel!!! Hmmm, men jag hade låst i alla fall... Och som tur var så hade ingen rört nåt... Puh... Men fy fasiken vad lite halvrädd man blir för sig själv...

Och lite halvimpad blev jag av mig själv igår och det måste jag också dela med mig av! Jag satt och ammade Ian när jag ser VÄRLDENS STÖRSTA gräshoppa hoppa in genom altandörren! Jo, men den var verkligen stor, typ 10 cm och den hoppade låååååångt! Min spontana reaktion var ju att skrika högt, men som tur var så slog hjärnan om och jag sa lugnt och stilla till Naimi "titta gumman en sån fin gräshoppa" och Naimi tyckte att det var jätteskoj med den hoppandes i Ians gym. Men samtidigt var hon lite rädd för den eftersom den hoppade rätt långt när den väl rörde sig. Men pedagogisk som jag var så sa jag "den är inte farlig, men visst är den fiiin". När jag ammat klart så åkte Ian ner i babystolen och jag sa åt Naimi att ropa på D. Men tyvärr hörde han inte hennes "pappa, en stoooor gräshoppa" eftersom han klippte gräset. Jag önskade att vi hade haft en hov, men det hade vi ju inte så jag tog en sil och slängde över den. Sen drog jag silen över golvet mot altandörren med Naimi ropandes "nej mamma, nej mamma inte ta gräshoppan".... "Jo Naimi, gräshoppan vill hellre vara ute" - fortfarande väääldigt pedagogiskt lugn... Lyfte på silen och gräshoppan hoppade ut och jag tog ett djupt andetag och satte mig i soffan och tja, kände mig lite stolt faktiskt, men även aningens skakis. . Är det inte älgar som livar upp här så är det gräshoppor - välkommen till landet .

Nä, nu ska jag väl ta och gå och lägga mig jag! Kram på er!