2a barnet och jag är så rädd...

Känner samma sak,,,,usch,,,har bara 8 veckor kvar,,,men det borde väl bli lättare med nr 2 än ettan hoppas jag...-)))

Oj det låter jobbigt. Det låter som om du skulle behöva höra några possitiva ord från en som inte hade några problem alls. Väntar mitt andra barn nu. Hoppas verkligen att du kan prata med din barnmorska. Jag är övertygad om att du kan få stöd och hjälp därifrån och jag tror att om du släpper oron så kommer allt att gå bra. :) Tänker på dig och försöker att komma på fler lösningar *kramar*

trissan... jag bor med i storstaden eller straxt utanför stockholm... jag fick gå till aurora.. har desutom en underbar barnmorska.. som stöttar mig fullt...

bor i Göteborg och det verkar vara helt kört. Har läkartid om en vecka för diskution om snitt!

Min första förlossning var hemsk,amdra förlossningen gick mycket lättare.Tror på något vis att jag hängde med på ett annat vis och visste lite mer vad som skulle hända.

Tack för alla svaren... Jag vill så gärna vara positiv, vill så gärna tro på att andra barnet är lättare... men, det känns så hopplöst. Nu är det bara 4 veckor kvar. Jag sover så dåligt om nätterna för jag kan inte sluta tänka på det... jag kommer ju för det första vara helt slut redan när jag kommer till förlossningen

Och det kanske inte gör saken lättare genom att tycka synd om sig själv men, jag kan bara inte låta bli. Sen får jag dåligt samvete för jag vet att det finns dom hade har haft riktigt hemska förlossningar och så gnäller jag över min som egentligen gick rätt så bra (enligt min BM)

Min barnmorska är jättebra men, jag tror inte att hon förstår hur rädd jag är. Ska dit den 12 maj... får se vad som händer då.

Trissan-hur gjorde du för att få läkartid och diskutera snitt?
jag vill bli snittad denna gång..men min BM tycker käckt att det behöver jag inte..

Doris6- Min BM sa samma sak...

När jag blev nekad aurora bokade min barnmorska den här tiden för hon tyckte att det var fel beslut!

Jag ska på inskrivning den 16 maj.
då ska jag verkligen berätta hur jag känner.

Hoppas jag också får en läkartid för att diskutera snitt så man kan lägga det bakom sig och njuta av graviditeten lite mer..

såg på barnmorskorna nyss på svt. fy fan vad hemskt det såg ut med sugklocka. blev livrädd av att kolla...

Doris6: Kollade också på barnmorskorna... jag borde inte se det för jag har störtgrinat efter varenda avsnitt och gått och lagt mej med en klump i halsen. Fy fasiken va hemskt... men, ändå så intressant att det inte går att missa.

Hej, jag hade en utdragen förlossning på 4dygn, vilket har gjort att jag varit jätterädd för denna förlossning.

Jag har gått och pratat med NoreaBM (heter de här i Luleå) och det var jättenyttigt, det bästa har varit att gå runt på förlossningen och tittat i salarna. Det var riktigt jobbigt men väldigt nyttigt!

Jag har även pratat med en läkare om mina "krav" som är:
- Om jag inte orkar när förlossningen sätter igång vill jag ha kejsarsnitt, utan att jag ska behöva övertyga någon!

- Jag vill ha EDA direkt när jag kommer in (om jag vill).

- Blir jag kvar över natten ska min man få stanna.

- Vi har även pratat om en eventuell igångsättning runt BF om tappen är mogen. Då kan jag få massa hjälp direkt, slipper vara hemma när förlossningen startar. Det känns tryggt.

Hoppas ni hittar lösningar så ni kan känna er så trygga som det går! Lycka till!!

Men Emmish, stackare där

Tillhörde du Vinden eller Alberts? För Åsa på Vinden (eller gamla Vinden om de nu är ihopslagna) var fantastisk att prata med, om nu inte du strider för ett snitt.

Vet hur du har det för gudarna ska veta att jag var skräckslagen med båda barnen. Alla tummar!

Idag ska jag på inskrivning..
ska berätta att jag vill ha ett snitt. Ingenting annat.

tänker mycket på förlossningen och det som komma skall. Födde prematurt förra gången och är rädd att det ska hända igen, och att jag inte hinner snittas utan måste föda vaginalt.

min första förlossnigen va hemsk! gick hos aurora andra gången men andra blev inte bättre så krävde snitt som dom lovat mig i nödfall, aurora hjälpte mig bra

jag hade en jobbig förlossning och är nu livrädd inför att föda andra barnet. Min rädsla handlar inte om smärta lr sånt utan om att de inte ska få ut barnet i tid och att det ska bli skadat. Jag har fått tid hos aurora och hoppas få hjälp där. jag ska dit nästa vecka med min sambo som oxå blev förlossningsrädd under vår förra förlossning. Jag hoppas att få bearbeta det så vi känner oss lugnare och tryggare i förlossningsvårdens händer alternativt få ett snitt. För att föda vaginalt tror jag att jag behöver en bra förlossningsplan och en garanti för att de verkligen väljer ett snitt om förlossningen drar ut på tiden och inte tvekar in för det. Med sonen gick hjärtljuden upp och ner under en lång tid och de försökte skynda på med värkstimulerandedropp och de tvekade om snitt osv innan han slutligen kom med sugklockan. Inget jag vill uppleva igen.

Jag och min man gjorde klart för bm från början att jag under inga omständigheter ska föda vaginalt. (förra förlossningen var igångsättning som inte hjälpte  o ledde till akut snitt. Dottern har dessutom downs syndrom, och allt sammantaget har gjort att vi blåvägrar att inte ha kontroll denna gång. Vi lyckades mygla bort aurora, och kom direkt till en doktor som höll hårt motsåtnd genom hela snittsamtalet. Det finns inga medicinska orsaker till snitt men stora psykosociala sådanda. Tillslut lät han ig fatta beslutet, och jag vidhöll att jag aldrgi föder vaginalt, punkt slut. Och då skrev han upp ett datum, 10 dar före bf, och sedan var det bestämt. 14 juli, snitt. Vi bor i gbg, men ska snittas på NÄL, trollhättan. Stå på dig, säger jag. Böj dig inte en sekund. En mamma som inte kommer att samarbeta på förlossningsbordet, eftersom hon är så rädd, är en fara för barnet o skäl till snitt. LYCKA TILL!

Hej emmishs hade du svår förlossning med första barnet? Det du kan göra sluta att tänka på förlossning tänk att du kommer få ett underbart barn i ditt famn

jag har också Jätteångest för min andra förlossning, trots att min förra var helt utan komplikationer.
För en månad sen var jag helt inställd på snitt, men sen läste jag en artikel om hur snittet gick till och blev lika rädd för det...kateter och hinnor som läggs åt sidan...blääää...

Men alla jag har pratat med säger att andra förlossningen går mycket lättare. Man är mer medveten om vad som händer, vilken fas man är i. De säger att på något sätt kommer kroppen ihåg hur man ska göra. Jag hoppas att det stämmer!

Så denna gång ska jag försöka jobba med smärtan, förra gången hade jag mest panik hela tiden.
Dessutom vet jag bättre hur jag vill att förlossningen ska vara och tänker inte låta barnmorskan köra med mig!

Jag kan väl tillägga att jag inte trodde det skulle vara så farligt att föda, att det är tjejer som är gnälliga och överkänsliga - så ni kan ana vilken chock det blev....

Jag störtgrinar också till "Barnmorskorna" men då för att det är så otroligt rörande när barnet änligen kommer! Och vad otroligt lyckliga föräldrarna är. De där första sekunderna när man ser sitt barn.

Annars kan jag, som alla andra, komma med det uppmuntrande faktumet att de allra allra flesta har en mycket kortare och enklare förlossning andra gången

Min andra förlossning skulle jag kunna tänka mig att göra en gång i månaden, typ! Borra hos tandläkaren är en annan femma!!

Styrkekram!