Problem med sköldkörteln? Del 9

Mizza: Det är bra att du skriver som det var för dig...så vet man hur det kan bli..att det inte går fort för alla att må bra efter op.

Har träffat kirurgen nu och T3 och T4 låg bra med hjälp av medicinerna men inte antikropparna så enligt henne håller min kropp på att förgifta sig själv, vilket innebar att jag var högprioriterad och ska opereras innan sommaren. Tyvärr gick mötet så fort att jag inte hann fråga allt om op. Men hon (kirurgen)sa ngt om att antikropparna gjorde ngt med vävnaden i sköldkörteln som försvårade att ta ut den och det kunde bli komplicerat. Hon trodde att hon skulle sjukskriva mig en månad?? men antar man märker det när det väl gjort operationen. Vet ni ngt om det??

Ni som gjort op man slipper väl kateter och så?? Hur lång tid ligger man på op bordet??

Förresten ni som har koll på förkortningarna vad står TRAK för??

snuvan: sätter de i katetern när man är vaken...har en känsla av att det gör ont???
Har blivit sövd en gång tidigare men behövde ingen då..iof gick jag hem samma dag då det var på dagkirurgi och titthålsoperation.

Snuvan tack för svaren..anade att det var antikropparna eftersom det är de tre prover jag går och ta hela tiden T3, T4 och TRAK och de andra två var ok.

Kirurgen frågade om jag gått en tid innan jag sökt hjälp..och jag gick väl minst 3 månader med symtom innan det upptäcktes att struman var tillbaka, undrar om det påverkat sjukdomsbilden och förloppet?? Jag hoppades nämligen på att det var vanlig stress och tänkte det går över.

Snuvan ok tack så mycket...inte för att jag gillar tanken på att de är där och rotar när man är sövd..men bättre det än kissa på sig antar jag.

Nej det var min tanke också, första omgången har jag troligtvis gått med struma många år obehandlad så vad gör tre månader, det var mer att kirugen påpekade det som om det hade betydelse denna gången.

blombukett: Tyvärr vet jag inte det, kirurgen sa bara att det var sämre och att kroppen förgiftar sig själv, det är faktiskt något som jag i stort sett aldrig fått info om även om jag frågat efter värdena i siffror...varenda gånga har svarit bara varit ja de är bättre än sist eller det är något sämre...

Hej alla hur mår ni?

Har fått tid för operation nu blir den 4 juni, vet inte hur lång sjukskrivningen blir än..men kirurgen sa ngt om att antikropparna gjorde ngt med vävnaden som gjorde den svårare att ta ut..så hon pratade om en månads sjukskrivning..så jag får väl se hur det går.

Och jag vet att ni har sagt att ni var nervösa i onödan..men det kan inte hjälpas...jag är nervös i alla fall.

Nu är operationen gjord, det gick bra men tog lång tid då där var mycket ärrvävnad, rösten och bisköldkörtlarna klarade sig. Hade väldigt ont i nacken när jag vaknade däremot inget alls i själva snittet, var borta av narkkosen väldigt länge, var sövd i över 6 timmar sen tog det ca 4 timmar till innan jag kom upp på avdelningen..och när jag väl reste mig första gången blev jag yr och vit som ett lakan i ansiktet..och spydde...men det gjorde faktiskt inte ont i halsen av de då det var bedövat. Snittet är limmat så jag slipper bandage och kan duscha som vanligt, men ska skydda det mot solen. Ser inte så farligt ut faktiskt så det kommer nog läka bra.

Jag har inte ont är mest lite öm men man rör sig lite si så där då man vrider på kroppen istället för huvudet, det känns som man har en tjock korv på halsen. Upplever dock en sak jobbigt och det är att jag trodde jag skulle vara glad nu men är kostant ledsen och nere, kirugen sa att jag varit så förgiftad av mig själv att det skulle ta flera månader innan jag var mig själv igen och blir sjukskriven en månad.

Bortsett från att jag tycker det var vidirigt att vara på sjukhuset och tog bondpermis andra natten kom man snabbt upp på benen igen, men nu kommer en massa tankar efteråt som man förträngt innan...så jag antar att man kommer ha mycket känslor att bearbeta en tid framöver. Undrar ni något är det bara att fråga.

am zandra: skitskraj behöver du inte vara, vad är det som oroar dig mest??...de som oroade mig mest var sjukhusvistelsen i sig pga att jag vet jag vantrivs så extremt på sjukhus. Känslorna har jag förträngt innan t.ex att de ska ta bort en sak och att jag blir beroende av medicin resten av livet..etc. Men sen hur man reagerar efteråt är ju så olika, jag hade mycket ärrvävnad och var väldigt förgiftad någon annan har kanske inte det och mår då annorlunda än vad jag gör. Det är narkosen man reagerar på, jag var sövd från 8.30 på morgonen till 16 tiden på eftermiddagen, tror de försökte väcka mig tidigare men jag reagerade med att somna direkt igen så fort de slutat peta på mig.

Låg i Karlskrona och hade väldens sötaste och en väldigt noggran och mån kvinnlig kirurg, även övrig personal var jättegulliga och trevliga...det är bara att jag tycker miljön är vidrig och att man inte själv kontrollerar vad som händer med en.

blombukett jag vet faktiskt inte vad TRAK värdet låg på, mne funderar på att be om journalen, kan vara intressant att läsa. Sen verkar det ju som om två människor kan ha samma värde men reagera helt annorlunda. Enligt kirurgen har mitt börjat med en inflamation som gått över i struma, hade jag ingen aning om...men det verkar i alla fall vara TRAK:en som är orsaken till ärrvävnaden om jag förstått det rätt.

Nu är jag lite halvt orörlig men det blir bättre med tiden. Jag är trött och blir fortfarande lite yr och illamående när jag rör mig i vanligt tempo men det är inte så konstigt med tanke på värmen och allt..så man är lite av en sengångare i rörelserna. Tyvärr känner jag mig mest ledsen och nere, men försöker hålla ut då det ska bli bättre. Till viss del beror det säkert också på att jag har hur mycket som helst att göra men får inget gjort...och mycket tid till att tänka.

Solskensbullen

Jag fick giftstruma för andra gången förra året och i februari började vi prata om op..vilket jag valde direkt ville inte ha jod, men lämnade prover i 3 månader för att se hur snabbt det utvecklade sig denna gången men remiss skickades till kirurgen och i slutet av april träffade jag kirurgen som sa att jag var högprioriterad pga mina värde och just TRAK:en (antikropparna) och nu den 4 juni opererades jag.

Om du tar jod ska man vara medveten om att man kan få göra om det och oftast tar de i för mycket och man utvecklar underproduktion plus att man inte får bli gravid på minst ett år efter behandlingen.