Katastrof=(

Precis samma sak sa min sambo nör vi pratade löst om vad som skulle hända om jag var gravid, han skulle hoppa framför tåget, han skull INTE,under några som helst omständigheter bli pappa nu.

När det väl händer, visst han er chockad och det tar väldigt mycket längre för honom att acceptera graviditeten än vad det tar för mig, men bara 1,5 månader efter att jag testat positivt så är han jätteglad! Han ser fram emot att bli pappa, även fast han är ung (22), och sitter och letar större lägenhet åt oss för glatta livet. I sommar skulle han byta in sin bil mot en cab, men skrattar när han inser att det nog får bli en kombi istället :)

Det finns hopp, och jag tror inte din pojkvän skulle ta livet av sig för något sånt. Vet många fäder som absolut inte skulle ha barn och varit väldigt uppgivna till en början när de insåg att de inte kom ifrån det, och nu är världens bästa och lyckligaste pappor.