Katastrof=(

Undrar varför din kille har sex över huvud taget om han säger att det kan kosta honom livet.

Anonym (?) skrev 2008-03-02 11:32:00 följande:

Jag undrar var det står att de inte skyddat sig? Det har jag missat i så fall.

Jobbig situation för er båda två TS. Men konstigt att han tyckte det räckte med "säkra perioder" när det blev så problematiskt för honom när graviditeten väl var ett faktum.

Du måste ha fått den uppfattningen att det var rätt okej ändå ifall du blev gravid eftersom han inte tyckte ni behövde skydda er. För han måste väl ha vetat att säkra perioder är mycket osäkra. Han verkade inte rädd då i alla fall.

Det finns bara ett sätt som gör att båda parter blir nöjda och det är att komma överens. Men om det inte går blir den ene missnöjd.

Man vet aldrig hur framtiden blir och jag undrar ofta över dem som ger råd och säger att det kommer gå så bra, även om du blir ensam. Det klarar du själv. Hur kan någon veta det?

Samma med deras råd som säger: Gör abort, förstör inte hans liv, ni kan få barn senare. Hur kan man vet det? Hur vet man att hans liv blir förstört? Han kanske ändrar sig och blir en stolt far. Eller hur vet man att det blir barn senare?

Att ge råd är det svåraste som finns. Men visst kan det vara till hjälp med alla som skriver, då kommer alla synpunkter fram och i bästa fall blir det lättare att fatta rätt beslut. Ni måste hitta en väg tillsammans. Om ni inte kan enas är det ditt avgörande. Hoppas det går bra för er!

Klart du ska ringa BM och tala om hur det är. Att du gråter visar bara att ni är i behov av hjälp. Vem tror du inte gråter i den situationen?

Nu vet jag att du inte vill det, men, vad skulle han säga om du sa: Jag väljer barnet, du får gå?

Varför är det alltid tjejen som ska välja bort, annars går han?

Anonym (fina) skrev 2008-03-07 15:05:58 följande:

Ja, det kan finnas många aspekter på det hela.

Konstigt att du ser det så.

Vem har gett honom skulden menar du? De två tillsammans är skyldiga till detta.

Men den som kan tänka sig ett barn är väl inte lika motiverad att skydda sig som den som överväger att ta livet av sig hellre än att bli far. Då är det lite märkligt att han inte ville att de skulle skydda sig.

Jungfrufödsel är ganska ovanligt. Det vanliga är att en mansperson medverkar. Han har sått ett frö som börjat gro men han har sagt nej annars hade det inte blivit någon tråd av det här.

TS, vad sa din kille när du blev gravid och fick missfall i början av nov?

Vad en kurator säger. Tror att de försöker prata om det ur olika synvinklar och båda parter får säga sitt om vilka känslor man har inför abort resp. inte aboort. Sedan försöker de få er att hitta en lösning.

En del tycker det ger mycket och gör beslutet lättare, andra säger att det blev inget lättare. Det är i alla fall värt att försöka.

Usch, så hemskt när han väljer bort att ha barn med dig och tycker du ska ta bort det och sedan leta upp någon annan att få barn med.

Vet du varför han är så rädd? Känner han någon som blivit pappa tidigt och det blivit elände? Han borde få prata med någon som upplevt det positivt att bli far tidigt i livet. Det finns ju massor av killar som blivit pappa tidigt och som älskar sina barn.

Undrar vad han väntar sig när han säger att han först ska jobba och sedan plugga flera år. Jobbar inte killar när tjejen fått barn? De pluggar väl eller jobbar. Låter som han tror att han ska sluta leva bara för att han blir pappa.

Förstår han vad han kräver av dig? Abort kan vara tufft nog ändå men om man längtar efter barn som du gör så måste det kännas fruktansvärt. Pallar du för det eller vad kommer hända med dig? Har han tänkt på det när han gråter över sitt förstörda liv? Egoistiskt tänkande minsann.

Han vill att du först ska göra abort. Det viktigaste för honom är att det inte kommer bli ett barn. Sedan kan ni göra slut. Alltså viktigare än ett liv tillsammans. Och då står du där ensam och förtvivlad efter att du gjort detta mot din vilja. Om du behåller barnet kommer du i alla fall inte att vara ensam. Då har du något att leva och kämpa för.

Du har inte mod att säga att barnet kommer att födas och om han vill får han gå. Men tror du inte det är vad som ändå kommer hända, att ni går skilda vägar? Kan du vara ihop med honom och riskera att kanske bli gravid på nytt när du vet vad som kommer hända i så fall?

Du nämnde att du hade ett mf, undrar om han var lika skräckslagen då?

Önskar att man kunde göra något för dig i denna svåra situation men vet inte hur det skulle gå till. Kan bara önska att allt blir till det bästa och skickar en massa kramar.

Nej, vi kan tyvärr inte komma med någon lösning. Det är jättesvårt eftersom ni båda är lika fast övertygade om vad ni vill och därför står så lång ifrån varann i denna viktiga fråga.

Det verkar som att både du och han *men mest han* hela tiden utgår från vad som kommer att hända med HONOM om ni/du behåller det barn som påbörjats. HAN kommer att ta livet av sig, HAN har tänkt jobba och sedan plugga, HAN kommer inte att ställa upp, HAN kommer att skämmas osv.

Är det inte dags att ni börjar diskutera ur din synvinkel? Kanske du ska tala om för honom att DITT liv kommer bli förstört, DINA önskningar kommer gå om intet, DIN kropp kommer att utsättas fysiskt genom ingreppet, DITT psyke kommer att få en svår påfrestning som DU inte vet om du klarar osv.

Detta gäller inte bara HANS framtid - DU är lika viktig. Har ni diskuterat det ur din synvinkel?

Anonym (Bubbas) skrev 2008-04-13 14:28:16 följande:

Jag instämmer när du säger att han inte vill eller orkar gosa men det sista du säger var allt ett konstigt uttalande om riktiga psykiska / fysiska problem, - det är klart att TS mår väldigt dåligt. Har du inte hört talas om människor som klappar ihop, bryter samman, deppar ihop, till och med inläggning på sjukhus kan vissa tvingas till.