Inlägg från: Cerdrica |Visa alla inlägg
  • Cerdrica

    Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

    Carmen80 skrev 2008-02-22 22:57:50 följande:
    Sen barnen srätt till föräldrar håller jag absolut med om, så ska man tänka men handen på hjärtat var det nog mest er själv ni tänkte på när ni skaffade barn, så är det ju för alla.Man skaffar barn för man själv vill det, sen ska man göra det under förutsättningar som är det bästa för barnet såklart, men först gör man ju det för ens egen skul, för man vill ha barn.
    Ja, vi adopterade enbart för att vi ville ha barn, helt klart. Och om man får biologiska barn behöver man bara bry sig om att man själv vill ha det (är man kvinna behöver man inte ens ta hänsyn till om pappan vill det eller inte). Men barn som blivit lämnade en gång har andra behov, så är det bara och jag tycker därför att det är viktigt att man som adoptivförälder granskas.

    Det är ganska intressant att när man hör folk klaga på vilka hårda krav det är för att adoptera så är det sällan folk som har erfarenhet av adoption som klagar. De som vet minst om adoption är de som klagar mest på kraven medan i alla fall jag sällan hört en adoptivförälder säga att det är fånigt med hemutredningar, krav och så vidare. Tvärtom verkar många adoptivföräldrar (däribland jag själv) välkomna hårdare granskning av de som ansöker om adoption.
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Isis skrev 2008-02-23 05:04:58 följande:
    Cedrica, vad menar du?Citat: "Jag beundrar Isis som orkar argumentera EMOT att hon själv ska få adoptera i den här tråden, självklart är det fruktansvärt tråkigt för den som inte kan få biologiska barn och som av olika orsaker inte kan adoptera fast de vill. MEN, dessa barn har redan mist en uppsättning föräldrar."Argumenterar jag EMOT att jag själv ska få adoptera???? Jag vet inte vad du åsyftar på, men förklara dig gärna. Jag väntar barn via adoption!
    Haha, jag blandade ihop dig med någon annan i tråden som inte kunde adoptera pga sjukdom.  Sorry!
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Carmen80 skrev 2008-02-22 23:30:38 följande:
    Har du någon gång tänkt att det kanske finns rädlor att inte duga til som förälder, de som inte kan få barn har nog rätt mkt att jobba med när det gäller den biten redan och sen kanske få i huvudet att du inte är lämplig pga en generell regel som inte borde vara generell.Klart mste det vara noggrant utvalt, det borde det vara till ala barn och mer eller mindre döende borde självklart inte adoptera...Det jag reagerade på var att folk generell inte tycte kan borde få adoptera för om man har aspergers, adhd till exepel och grundar det på att de har de och de problemen, vilket man borde veta, om man jobbar inom psykiatrin, att det lånt ifrån är ett problem för alla...Specieltt inte i en föräldraroll...Det är en stor grej att adoptera, ett stort beslut och man måste ha vissa bitar på plats som givetvis prövas, såklart är det extra känsligt för deras bio föräldrar har å något sätt övergett dem.Fråga till er som adopterat:Tror ni det påverkar ert sätt att fostra och leva med era barn att de är adopterade?Jag menar, han kien jag pratade med, på mitt jobb, hans föräldrar skämde bort honom väldigt, var liksom överbeskyddande.Nu på äldre dagar tycker han det var lite jobbigt, det var en av orsakerna han kände att han inte var som alla andra, för föräldrarna tillät inte det riktigt..Var lite "mjäkiga" med honom.Vad tycker ni om det och hur ser ni på det?Glöm sen inte att jag frågar för jag tycker det är intressant och roligt att höra.Behöver inte ta det som ett attentat mot adoption, det är superbra för alla inblandade tycker jag :)
    Men det är ju inte VI som sätter reglerna. Inte du, inte jag. Ingen här. Det gör myndigheter här och i länderna där barnen finns. Vi bara förklarar varför vi tycker det är rätt att göra det.
    Jag kan mycket väl tänka mig att en del är rädda att inte klara en hemutredning men är man ett "normalt" par så gör man det! Har man någon sjukdomsbild, nu eller bakom sig, så är det bara att ringa sin kommun och be att få prata med någon om ens chanser att få göra en hemutredning. Det är inte säkert att det blir nej. Det finns även möjlighet för adoptionsorganisationerna att skicka en förfrågan till ett land om de skulle kunna tänka sig låta en person med tex aspergers adoptera ett barn (men man måste ha en färdig hemutredning för att de ska göra det). Kanske blir det ett ja! Men man måste förstå att när folk köar i tre-fyra år för att få adoptera ett barn så har ju länderna "råd" att välja friska föräldrar, helt enkelt för att de inte vill chansa. Det är jättetråkigt för den som har epilepsi och med medicinering så klart blir en utmärkt förälder. Men i många länder är detta en svårt sjukdom (barn adotperas bort för att de har just epilepsi) och då vill man inte att de nya föräldrarna ska ha sådana sjukdomar. Vilket jag förstår.
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Carmen80 skrev 2008-02-23 20:39:55 följande:
    Nu tog du upp den frågan jag ställer mig i detta!Min vän och hennes man vill adoptera, de har redan barn.Han har ett fd missbruk, inte vidare tungt men ändå och han har en anmärkning i brottsregistret för narkotikabrott, ringa narkotikabrott dock men detta var 10 år sedan.Ska han inte få adoptera för det?
    Det kan verka orättvist att han om han inte får adoptera nu om det var tio år sedan men jag vidhåller att om jag tvingades lämna bort mitt barn och hade att välja mellan en person som inte stod i brottsregistret och en som fällts för narkotikabrott så hade jag INTE valt den senare. Inte en chans i helvetet. Sorry men droger är så otänktbart för mig, liksom att göra något brottsligt och att någon som fällts för något liknande skulle ta hand om och uppfostra mitt barn... Nä, inte en chans.
    Och det är ju så man tänker i länderna! Skit samma om man får göra hemutredning här, du ska hitta ett land som tar emot din ansökan också.

    När det gäller ålder på barnen i Kina så är det INTE så att de vanligen är under ett år. Det varierar massor och det förekommer även att man ger bb på ett barn över två år till föräldrar som har 0-24 månader eller lägre. CCAA har tydligt uttryckt att de utser föräldrar till barn och inte tvärtom och kan man inte acceptera att barnet är kring två år så får man adoptera från annat land.
    Vår son är född i Kina och var fyllde tre precis när vi fått honom men det var ett medvetet val från vår sida.
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Fru hemlig skrev 2008-02-24 10:20:44 följande:
    Men det verkar ju väldigt dumt att ge bb på äldre barn än man har medgivande till. För barnets skull framförallt. Då tar det ju lämgre tid när man måste upp i nämnden för att höja sitt medgivande och är ovisst om just de föräldrarna kan ta barnet. Det är inte alltid så att par/singlar inte vill ha mer än ex 0-24. Det är inte ovanligt har jag förstått att utredare inte vill ge högre medgivande om man inte har stor barnerfarenhet etc. I värsta fall kan det bli så att de föräldrarna inte kan tacka ja och processen måste börja om i Kina igen. Mkt märkligt ur ett barnperspektiv tycker jag!
    Jo, det kan jag hålla med om men Kina är Kina och barnperspektiv är ju inte deras direkt starka sida...
    Man började med att meddela att alla som ansökte om barn från Kina skulle ha 0-24 månader men jag vet att alla inloggade inte ändrat detta. Sedan meddelade man att om det är barn man vill ha så bör man kunna ta emot ett barn som är 2 år och tre månader lika gärna som ett som är 19 månader. Vilket jag personligen håller med om. Jag har ALDRIG hört om någon utredare som inte godkänt det barn ett par fått från Kina, trots att det legat över medgivandet (och jag vet en familj som hade 0-12 mån och fick ett barn som hade fyllt två år) och det skrivs ju flitigt på Kina-listan så det hade man säkert hört om i så fall.

    Jag tycker egentligen det är en BRA utveckling då alla barn behöver föräldrar, inte bara de under ett år. Men det kan ju känslomässigt bli tokigt om man som förälder inte är mentalt förberedd när nu förändringen påverkar de som skickade papper under andra förutsättningar. Å andra sidan, hade CCAA inte gjort så här hade väl väntetiden i Kina dragit uppåt 10 år.
    Den som lever får se
  • Cerdrica

    Vill även tillägga att jag inbillar mig att om ett par har 0-12 månader eller till och med 0-18 månader så är det för att de VILL det, inte för att hemutredaren inte godkänner något högre.
    Eller har jag fel? Finns det utredare som är ovilliga att ge 0-24 mån? Och som skulle krångla om barnet var ett par månader över det? Otroligt i så fall


    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Fru hemlig skrev 2008-02-24 10:42:11 följande:
    Jag har läst om par där utredarna varit ovilliga att ge ex över 0-24. Jag har sett ngt fall där utredaren motiverade detta med att de var så unga(!!). Jag har även läst om utredare som inte gärna ger över 0-24. Jag tycker att det är konstigt men jag tycker oxå att Kina agerar konstigt då det kan dra ut onödigt länge på tiden att ansöka om högre medgivande då bb redan kommit. Sen tycker jag not att om man inte går med på landets krav ang medgivandeålder bör man inte stå i den kön. Visserligen är det knepigt när reglerna ändras när man redan sänt papper. Men om det hände mig skulle jag hänga på låset hos familjerätten samma dag för att försäkra mig om att jag har rätt medgvivandeålder så att inget går fel pga detta!
    Ja, och det är nog så de flesta familjer gör idag. Sedan har jag fått förklarat för mig att det inte finns något som gör att adoptionen i Kina inte kan gå igenom om man inte har tillräckligt högt medgivande, det måste bara stämma när man kommer hem och det ska ordnas här hemma. Vet inte alls om detta stämmer men då har man ju lite mer tid på sig i alla fall.
    Vi har höjt vårt medgivande och det tog 12 dagar.

    Otroligt tråkigt att höra om utredare som är så trångsynta när det gäller medgivanden, det är ju inte direkt lätt att adoptera med 0-12 månader idag! Och tänk, jag som blev mamma till en treåring köper inte heller myten om att större barn ger större problem. Jag kan se att det är annorlunda att bli mamma till ett lite äldre barn men inte jobbigare. Och jag tror man lurar sig själv väldigt om man tror att anknytningen med ett litet barn automatiskt går lättare.
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Gnista skrev 2008-02-25 15:14:51 följande:
    Cerdrica (med flera): Vi var ett sånt par där utredarna inte ville ge högre medgivande än 0-12 månader. Eftersom vi i princip hade bestämt oss för Colombia (som kräver lägst 0-24 mån) fick vi "tjata" till oss detta. De menade att vi var så unga så vi skulle ha ett lågt medgivande. Vi hittade även ett barn på "barn söker föräldrar" som var fem år som vi ville adoptera, men detta var alltså helt otänkbart för utredarna att godkänna.

    Tragiskt! Helt otroligt faktiskt och framför allt så är det ju få länder där man kan ha -0-12 mån och det är ju inte säkert man passar in på dessa länder. Fast när vi gjorde vår hemutredning uppfattade jag det som om hemutredarna inte alls hade koll på länderna, alltså inte en susning. Däremot när jag nu pratade med vår hemutredare inför uppförljningsrapporterna sa hon att de haft möte om just adoptioner, länder mm eftersom det går så trögt nu och de måste förnya (japp, hon använde ordet förnya -  som en kommentar till en annan diskussion som varit här) så många medgivanden som hinner gå ut medan folk väntar.


    Vi hade gärna haft en lägre begränsning nästa gång, tex 18-36 mån eller något då vi helst inte vill att det ska vara för stor åldersskillnad på barnen men jag har förstått att man inte längre kan få sådana medgivanden utan de måste börja på noll, alltså 0-36 mån. Lite dumt, många vill ju adotpera de riktigt små barnen och finns det då de som INTE vill det av olika anledningar så borde det ju vara bra med medgivanden som angav en lägre gräns.


    Bara för att förtydliga; skulle vi få en bebis när vi ansöker om syskon kommer vi självklart att älska det barnet gränslöst mycket också. Självklart.


    Den som lever får se
  • Cerdrica
    MBert skrev 2008-02-25 19:04:55 följande:
    OT Cerdrica - Ja det är skillnad på förNYa och förlänga
    Jag lägger mig inte i den diskussionen utan citerade bara.
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Carmen80 skrev 2008-02-25 22:38:24 följande:
    Hej!När jag tittade och dörjade delta i denna tråden tyckte jag att det verkade intressant att diskutera och prata med olika människor med olika anledningar till att ej adoptera, kanske bolla lite.Men jag upplever lite att ni som adopterat inte riktigt tycker det är ok att skriva vad man känner och varför man inte väljer det.Går liksom i försvar, det var väl inte trådens syfte eg?Fattar att ni kan ta ite illa vid er och bli lite förbannade rent ut sagt när ni läser vissa inlägg men tråden s syfte är ju just varför man INTE adoptera.Menar inget illa men så fort en enledning kommer upp blir det liksom bemött på ett sätt som om man vore dum i huvudet.Inte alla, men...ja, ville bara skriva vad jag tyckte.
    Fast du, om någon hade stått bredvid dig och din treåring och sagt att han inte var ditt "riktiga" barn eller inte ditt "egna" barn, skulle du bara tigit då? Eller om någon påstått att du KÖPT ditt barn för att du betalt dina IVF privat? Det är våra barn ni pratar om! Jag är intresserad av folks anledningar till att inte adoptera, absolut, men vill samtidigt sprida lite mer kunskap om adoption för tro mig, folk vet i allmänhet INGET men har ändå en massa åsikter. Tex om att man inte borde ha sådana utredningar, om vilka som ska få adoptera och om att man köper barn. Så länge det handlar om min son och jag har orken kvar kommer jag fortsätta berätta och upplysa. Sedan är det upp till mottagaren om det sjunker in eller inte. Ibland är det som att slå huvudet i en stenmur gång på gång på gång....
    Den som lever får se
  • Cerdrica
    Fru hemlig skrev 2008-02-26 08:49:18 följande:
    Ja det är helt otroligt att det ska behöva vara så! Men det visar ju verkligen på det jag försökte säga tidigare i tråden att det inte bara är att begära ett högre medgivande och få det. Sen måste jag personligen säga att jag tycker att just 0-18 är ett konstigt medgivande varför inte ta 24 på en gång?Men vad skönt att det kommer fler högre medgivanden nu. Jobbar du på en socialförvaltning eller hur komemr det sig att du sitter i nämnden? Du behöver inte svara jag är bara nyfiken på hur sånt går till
    Jag tror 0-18 mån är vanligt då det kring den tiden då vi skickade papper var en gräns många länder hade. Nu kräver länderna högre medgivanden och det är ju superviktigt att utredarna förstår detta. Utbildas utredarna fortlöpande? Många av dem är ju lite äldre och vår tex använder inte internet annat än under knivhot. Typ. Så jag tror inte just hon på egen hand kollar på nätet om aktuell information, även om hon var av den bra sorten som inte hade problem att godkänna varken sn eller högre medgivanden.
    Den som lever får se
  • Cerdrica

    marina 81 skrev 2008-05-05 22:10:45 följande:


    men när barnet är stort kanske det funderar en massa på sitt ursprung? det kan ju bli jobbigt för barnet, det måste man väl ändå vara beredd på som adoptivförälder?
    SJälvklart och detta är en av anledningarna till att man måste gå en föräldrautbildning inriktad på adoption innan man blir godkänd för adoption i Sverige.
    Personligen tycker jag fortfarande att alternativet, dvs att växa upp på ett barnhem utan familj, alltid är sämre. Det tycker även alla de vuxna adopterade jag känner.
  • Cerdrica
    Cianna skrev 2008-05-07 14:04:59 följande:
    Jag tycker det finns en logik i den marina 81 säger. När man väljer land funderar man på med vilket man kan tänka sig att identifiera sig med. Jag känner invandrare som adopterat och de har valt sitt eget hemland eller sin egen kontinent. Är man rom tycker jag därför att det inte är så konstigt att man vill hjälpa ett romskt barn (familj).
    Fast man adopterar inte för att hjälpa ett barn utan för att man vill bli förälder.

    OT betyder off topic, alltså att man svävat ut från ämnet.
  • Cerdrica
    Cianna skrev 2008-05-09 09:04:52 följande:
    mammatillvictor:I det inlägget var naturligtvis utgångspunkten att man går in i adoptionsprocessen för att man vill ha ett barn. Det uppfattar jag också i det marina81 skrev. Var mitt inlägg otydligt på den punkten ber jag om ursäkt.Jag är samtidigt förvånad över att det verkar vara känsligt för en del att ha solidaritetstanken och att vilja hjälpa ett barn som del i ett adoptionsmotiv. I alla fall uppfattar jag det som så i en del av de inlägg som skrivs. Varför är det i såfall det? Vore intressant med några reflektioner! (Särskilt intressant eftersom jag i en tidigare hemutredning blev i frågasatt när jag "bara" hade att "vilja ha barn" som motiv.)
    Det handlar väl om att inget barn ska behöva känna tacksamthet för att det blivit adopterat. Att inget barn ska behöva känna sig som ett välgörenhetsprojekt utan ska vara efterlängtat.

    Men visst är det en sak som har två sidor, jag menar ett av våra argument mot IVF var att det kändes dumt att lägga kraft och pengar på att försöka på medicinsk väg "tillverka" ett barn när det finns så många som behöver föräldrar. Vi ville bli föräldrar och det finns barn som behöver föräldrar, alltså valde vi adoption. Och ja, vår son HAR fått det bättre här än på ett kinesiskt barnhem men han är här för att vi ville ha barn och inte för något annat.
Svar på tråden Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?