Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

Fast det är långt ifrån alla som känner så, vill bara påpeka att man BETALAR inte bara och får ett barn, man betalar INTE för barnet! Det är ju svårt att uttala sig om om man inte upplevt det om det är samma sak eller inte.....

Fru hemlig skrev 2008-02-25 15:17:55 följande:Det kan säkert ha varit Gnistas berättelse du läste, men de var långtifrån ensamma. Vi råkade ut för samma sak. Vi behövde ha "ej fyllt två år" i vårt land, vilket utredaren något motvilligt gick med på. När vi sedan fick utredningen till påseende innan den skulle gå upp i nämnden stod där ändå 0-18 månader. Min man ringde och frågade vad hon menade och svaret var att vi var så unga (nåja, 30 och 33 år) och att hon _unnade_ oss ett så litet barn som möjligt. Min man fick tålmodigt och pedagogiskt än en gång förklara att med det medgivandet skulle det inte bli något barn alls, oavsett vad hon unnade oss. Det slutade med att hon ändrade, men det satt långt inne.Jag har träffat flera familjer i vår landsförening som haft samma problem. Strax efter att vi skickat vår ansökan höjde landet till "ej fyllt 2,5" som lägsta medgivande och det blev ännu svårare för många.Jag sitter själv numera i en socialnämnd och det är först de allra senaste månaderna som jag har märkt att det kommer fler förslag till medgivanden som är lite högre. På sista tiden har det börjat dyka upp "ej fyllt fyra år", men för bara ett halvår sedan hade de flesta inte högre än 18 månader. Jag är ju inte med när själva utredningen görs och vet alltså inte om de adoptionssökande haft önskemål om högre medgivanden än så. Däremot är jag rätt säker på att det bara är nu på slutet som utredarna börjat komma med sådana förslag.

Jag skulle gärna ha adopterat ett barn OM jag hade varit hetero och fått och om det inte hade varit så hemskt dyrt

Jag tror 0-18 mån är vanligt då det kring den tiden då vi skickade papper var en gräns många länder hade. Nu kräver länderna högre medgivanden och det är ju superviktigt att utredarna förstår detta. Utbildas utredarna fortlöpande? Många av dem är ju lite äldre och vår tex använder inte internet annat än under knivhot. Typ. Så jag tror inte just hon på egen hand kollar på nätet om aktuell information, även om hon var av den bra sorten som inte hade problem att godkänna varken sn eller högre medgivanden.

Fru hemlig skrev 2008-02-26 08:49:18 följande:Har aldrig arbetat inom socialförvaltningen och har heller ingen sådan utbildning. Jag är lärare, men är aktiv i ett politiskt parti på fritiden. Jag sitter dels i kommunfullmäktige (som man ju väljs direkt till) och dels är jag ersättare i kommunens socialnämnd. Dit utses man direkt av sitt parti. Partierna får ett antal platser utifrån sina röstetal, men väljarna kan inte påverka vilka personer som hamnar där. Jag är intresserad av sociala frågor, inte bara adoption utan även hur man arbetar med barn som far illa, ungdomar som håller på att halka snett osv. Därför tycker jag att just socialnämnden är intressant att sitta i.

Självklart skriver de att man är homosexuell om man är det! Det är liksom en ganska viktig del av vem man är. Utredaren kan inte neka någon att göra en hemutredning men det finns inga länder som accepterar att man är homosexuell. Det är svårt över huvudtaget för ensamstående idag att adoptera, svårare än det var tidigare, från Vietnam kommer det att gå att adoptera som ensamstående även efter de nya ändringarna som kommer längre fram men det är lååååång kö.

Förstår inte varför de inte vill ge barn till homosexuella, känns diskriminerande faktiskt.följande:

Men är verkligen kultur sammanhängande med ursprung alla gånger? Finns ju massor av invandrare som tar till sig de svenska traditionerna. Vi tex firar jul den 24+ natten till den 25 (puh jobbigt), men vi vill ta del av alla kulturer inblandat i vårt förhållande.Jag skulle nog säga att religion och traditioner kan hänga ihop och oftast gör de ju det, men de behöver inte. Men kultur och ursprung när man är adopterad som 1-åring. Nej jag ser inte sammanhanget. Adoptivbarnen växer tex även upp med den religionen adoptivföräldrarna har, inte den som är majoritet i födelselandet. Etiopien är väl muslimskt land till exempel. Men etiopiska adoptivbarnen här är nog i genomsnitt kristna eller ateister. Vi är inne på sydamerika just pga att min man kan språket osv. Men vad är det som säger att ett vietnamesiskt adoptivbarn inte kan prata spanska med oss? Vi föredrar faktiskt det förstnämnda (sydamerika)eftersom det gynnar adoptivbarnet. Men det jag försöker säga är att man behöver inte dra paralleller. Det är väl det som är fint med att världsbilden krymper. Att vi kan älska & umgås oavsett av ursprung, kultur, språk och religion? marina 81 skrev 2008-05-05 04:17:22 följande: