Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

Det är överhuvudtaget svårigheter att adoptera om man har psykiatriskt diagnostiserade sjukdomar och jag har för mig att Asperger räknas som en neuropskiatrisk diagnos.
Att ha diabetes är t o m ett problem som kan stoppa adoption ifrån vissa länder.

Som adoptivförälder bör du i princip vara kärnfrisk, Carmen80. Så enkelt/svårt är det!

Nej, Carmen 80, jag tycker inte att det är dumt. Att adoptera är en helt annan sak än att få barn på biologiskt vis. Jag tycker att det ska vara höga krav på blivande adoptivföräldrar. Dessa barn, som redan lämnats en gång- kanske flera, har rätt att få familjer med stabilitet och trygghet. Jag jobbar inom psykiatri och vet att många psykiatriska diagnoser ger problem i vardagen, inte bara för den som har diagnosen utan även hela omgivningen.

Att diabetes ses som en allvarlig sjukdom i många länder beror på att det inte finns samma vård i dessa länder och att en diabetesdiagnos där kan innebära döden.

Adoptionsländerna vill ha bästa möjliga förutsättningar för sina barn, vilket inte alls är konstigt. Att de ställer krav på friskhet, ekonomi osv är något vi bara får acceptera. Det är fullt förståeligt.

Som jag tidigare har sagt är det en STOR skillnad att få ett biologiskt barn och att adoptera. Ett adopterat barn har redan en "ryggsäck" med sig med erfarenheter av bl a att bli övergiven vilket i sin tur KAN medföra problematik senare i livet. Det behöver inte bli problem, men förutsättningarna är inte samma som om du får ett barn via graviditet. Det är bara att inse, det är fakta!

Jag tror säkert att det finns föräldrar som är utmärkta i sin roll, även bland dem med Asperger. Men som adoptivförälder är det kommunen som avgör om man är lämpad och jag ställer mig tveksam till om man skulle bevilja ett medgivande i ett sådant fall.

Fru hemlig skrev 2008-02-22 15:10:21 följande:

Jo, visst kan vi tycka att vissa krav känns onödiga eller konstiga. Det man får ha med i åtanke är att det är andra kulturer som har satt dessa regler, med helt andra synsätt på olika saker. Någonstans tycker jag att vi måste vara ödmjuka. Det är trots allt VI som HÄMTAR ett av deras BARN, kanske till en annan sida av jordklotet... Den tanken gör mig väldigt ödmjuk.

Cedrica, vad menar du?

Citat: "Jag beundrar Isis som orkar argumentera EMOT att hon själv ska få adoptera i den här tråden, självklart är det fruktansvärt tråkigt för den som inte kan få biologiska barn och som av olika orsaker inte kan adoptera fast de vill. MEN, dessa barn har redan mist en uppsättning föräldrar."

Argumenterar jag EMOT att jag själv ska få adoptera???? Jag vet inte vad du åsyftar på, men förklara dig gärna. Jag väntar barn via adoption!