~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola
Den här åker rätt in i favoriter 
Tack didilej!
Inlägg från: Achwell
|
-
-
didilej--> Hej förresten! Man kan skriva till dig i två trådar
Men jag har en fråga som hör mer hit.... Jag försökte med tassmetoden nu när jag la min tjej. För av ngn anledning så har läggningen börjat strula.
Jag lade henne och hon gnydde. Så jag gick ut - för så kan hon låta ibland och så går det kanske 4-5 min och sen sover hon. Men inte denna gång. Gnydden blev värre och blev till slut gråt och skrik. Jag gjorde alla stegen och kom till steg 4... när hon blev lugn lade jag henne och hon skrek så fort hon kom ner i sängen. Men vad göra då? Jag försökte lugna henne genom att ha handen på henne... jag smekte henne över bröstkorgen men.....icke. Så jag tog upp henne igen... lade henne, hon skrek, tog upp, lade henne ... osv höll på i 30 min. Till slut gav jag henne nappen... och tjopp så var hon tyst och somnade.
När jag kommit till steg 4 och lagt henne efter att hon lugnat ner sig, ska jag hålla ut längre med "handsmekningen" eller ska jag göra så som jag gjorde.... ta upp, lägga ner.. ta upp, lägga ner????
-
Javisst, du har ju helt rätt i det där med nappen. Antingen ger jag henne nappen direkt eller inte alls - just för att inte lära henne att gnissla så får du napp.... typ.didilej skrev 2008-02-01 08:39:01 följande:Achwell - ja vår son tog ju inte napp så för oss var det bara att ta upp, lägga ner, ta upp, lägga ner... osv och alltid markera tydligt med tassen före man tog upp i famnen igen så att lillen lärde sig att "ja, man får komma i famnen ifall det känns för jobbigt, men du måste ändå lära dig att somna själv". Vi var nog frikostiga med famnen de första nätterna men varefter man märkte att lillen började förstå vad tassen betydde blev vi lite tuffare. T.ex. att jag bara tog 3 gånger i famnen per uppvak då pojken började somna om DIREKT jag tog upp honom i famnen och skrika DIREKT jag lade ner honom. Då var det ju givetvis inte heller något otröstbart skrik utan uppenbart protester mot att inte få sova i famnen (det alternativet var ju inte jag så sugen på, nej )Jag tror att du måste göra en avvägning som förälder, antingen tycker du att det är värt det att din dotter lugnar sig av nappen eller så gör du det inte. Och så kör du racet enligt det. Ger du nappen då din dotter gnisslat tillräckligt lär du ju henne att det "lönar" sig att gnissla. Ge antingen nappen direkt eller så inte alls skulle jag säga (med min närmast obefinliga erfarenhet av nappar ) Kanske någon mera erfaren napp-förälder har något bättre råd?
Det är bara att "nöta" som det så fint heter. Lära henne rutinerna, att vara konsekvent. Det är ju på så sätt som de kan känna trygghet. Samma sak händer när jag ska sova och till slut så somnar jag och det gör mig trygg ... visst?
Men jag ska köra lite mer med handen, markera tydligt med den först innan jag tar upp. Sen är det där med nappen. Ska hon få den direkt eller inte alls. Det är ju det. Jag kan ju inte vela där. Jag måste nog vara tydlig och konsekvent annars så blir hon ju förvirrad....
Men det är svårt :-| Jag läste någonstans att det är ju inte barnens "fel" att de inte sover, det är föräldrarnas fel .... det är dom som inte är konsekventa och tydliga med vad som gäller... och jag håller med.....
Tack didilej! -
Mymlan79 --> Det där med spjälsängen...... Min tjej "hatade" sin säng och grät så fort man la henne där. Jag fick tipset av bvc (ibland får man bra tips därifrån
) att på dagen när hon var mätt och utsövd och på bra humör, sätta henne i sängen, så hon får "lära känna den". Inte leka där, utan mer sitta och mysa. Detta gjorde jag. Det började med någon minut och så fort hon visade ogillande så var vi klara för den dagens träning. Sen fortsatte jag så. Jag kanske höll på i en vecka och sen började det gå bra att lägga henne utan att hon skrek så fort hon nuddade madrassen. Kanske kan vara värt att prova.... lycka till
-
Javisst borde honË n i g m a skrev 2008-02-12 15:16:50 följande:du borde ta betalt för dina råd ;) Jag skrev faktiskt ett mail till familjeliv om just didilej - och om vilka fantastiska råd hon ger och att hon svarar på allas inlägg och verkligen försöker ge bra och handfasta råd och att de borde "belöna" henne på något vis. Eller hur!
Hon sprider ju glädje och hopp och det är väl något som verkligen ska uppmuntras och uppmärksammas här på familjeliv.
På mina inlägg har hon då svarat med stor förtröstan och det har hjälpt mig stort