Levande ljus på dagis? OK?

TACK, vad skönt!!! Ni vet ju inskolning är jobbig som den är då känner man att man inte ska behöva på grundläggande säkerhet.

Pratade nyss med på räddningstjänsten och vet ni vad han visste vilket dagis det var, för han hade påtalat detta med värmeljusen!!!!!!!!!!!!!!!!!

Men nu är detta ett föräldrarkooperativ så ansvaret för grundläggande bransdskydd ligger hos föräldrarna.
Och eftersom jag verkar den enda som reagera så kan ni ju tänka er hur lätt det verkar vara att genomdriva.

Fundera allvarligt på att avbryta inskolningen för det känns inte ett säkert ställe.

Jo, tog ju upp det med personelen, men dom anser inte att det är nåt problem. När t.o.m bransinspektören reagera så känns det ootroligt nonchigt från förskolans sida.

Jag kommer ringa ordförande för föräldrarkooperativet ikväll.

Håller helt med er att det är ok vid matbordet då är ju alltid en vuxen med. men inte i kapprummet som ni sa också....där är dom oövervakade flera timmar.

jag pratade med en tjej på kommunen här om en ev omplacering i fall detta inte löser sig och då....tror det eller ej...kom killen som är ansvarig för brandskydd in till henne och hon tyckte jag skulle berättar för honom och han blev ganska upprörd kan jag säga. Så nästa vecka inleds det utredning där....

hhhmmm, tror ni att jag blir favorit-mamman där med en gång??

men, det skiter jag i.....det viktigaste är barnen.

Hm , bra tips..jag ska säga så....då får vi se hur dom tar det.

"problemet" är ibland att jag känner att dom tycker jag överdriver när jag säger nåt, och orsaken till det rä att jag ahr förlorat mitt första barn, så dom tycker jag är onödig "hönsmamma".

Jo, jag håller ju med dig. Men jag upplever det som att det ligger som en skugga över mig, för jag får alltid det här "näää näää men det är inga problem, jag har koll" hit o dit och om ni skulle se dom blickarna jag får så skulle ni nog förstår....typ halvöppen mun och rynkig panna, precis som "va f-n snackar du om"?

maria med 3. vad skönt att ni är så lyhörda.

Tyvärr kände jag ju det som jag skrev ovan. Och jag frågade ju "så du anser inte att detta är ett problem" - "nej" svarade förståndaren "så ni kommer inte vidta några åtgärder nrä det gäller ljusen"? - "Nä, det tänker vi inet göra"

Och då kändes det ju som att samtalet och ärendet var avslutat - från deras sida. det gjordes inte det minsta försök som du beskrev, försöka komma fram till nåt tillsammans, utan det var "my way or the highway".

Jag sa bara att jag trivs inte med detta, men det är ju bra att veta hur dom ställer sig i den frågan....så kan hon ju fundera över om jag går vidare...vilket kände mig tvungen att göra.

Maria med 3: tycker din attityd är alldeles rätt och strålande, tänk om alla tänkte så som du

det känns bra att detta gick vidare och jag får ta detta med att de tycker jag är jobbig eller t.o.m jobbig inkräktare i deras så fina och okomplicerade föräldrarkooperativet....då får det vara så....
tyvärr så har mina fördommar mot föräldrarkooperativ besannats (jag tänkte ju ändå ge det en chans för en del saker verkade vettiga). jag var rädd att man bara är en grupp föräldrar som har det mysigt och är det nån som går mot strömmen så anses det vara jobbigt och tyvärr verkar det ju vara så....nåja.

har redan ställt oss i kö till andra alternativ

Förresten, tycker du som jobbar inom barnomsorgen, att jag ska göra som Ensan föreslog, tyckte det lät rätt bra men när jag tänker lite mer på det då kanske jag ska låta det vila lite nu...eller??

det här menade jag:

Hahaha...jag har verkligen rätt folk att diskutera detta med ...härligt....

ja, jag är ju rädd att dom tror att jag bara kommer dit o jäklas....nämen, ni förstår nog hur jag menar..men det är nog bäst och säga nåt....nu har jag bestämt mig...tack