Livrädd.. gnäll varning
Riktig gnäll varning!!
Jag har under hela graviditeten försökt att "glömma bort" själva förlossningen.
Men nu går det inte längre...
Jag är så oerhört orolig, och ska träffa min BM i början av året för att försöka lösa detta.
Men hur kan man lösa en förlossnings skräck??
Bara tanken på att dom kommer att sätta en nål i handen får mig att må illa... och jag vet till 100 % att om dom kommer att försöka sätta den i handen så kommer jag att få panik. Jag vet jag låter säkert jätte fåning men det här med nålar har jag alltid haft problem med.
Sätter man en droppnål i armen så kan jag klara det, då man enkelt kan dölja den så att jag slipper se den. men i handen :s ska jag ha vantar på mig under förlossningen??
Min mamma klarade inte av lustgasen och risken är därför stor att jag inte heller kommer att klara av den. Men jag kommer iallafall att ge det ett försök.
Själva epuidralen vågar jeg heller inte ta då jag blev fel stucken när man skulle ta ett ryggmärgs prov på mig för 2 år sedan. Jag fick ligga inne på sjukhus 2 månader längre än beräknat för att jag fick problem med att röra mina ben.
Jag vet att oddsen är minimala att det ska hända, men det sitter så djupt att en nål i ryggen kommer inte att komma på tal, såvida jag inte är totalt ned sövd.
Men ett snitt då? Ja om jag får vara helt nedsövd så skulle det kunna fungera men jag har inte en så speciellt stor lust att missa den första tiden i lillens liv.
Gud vad jag tycker att detta är jobbigt... Jag kan väl inte vara ensam om att tycka att sånna här saker är jobbiga??