Sfinkterruptur del 7
Hej alla!
Hoppar in hos er... Födde min pojke i mars 2006 och fick då sr grad 3. Hela förlossningen var ett enda stort kaos, och jag har mått jättedåligt efter det, även om jag idag inte tänker så mycket på den. Fick kuratorkontakt direkt efter förlossningen i stort sett, eftersom bm såg hur dåligt jag mådde. Historien kan göras hur lång som helst, men jag ska inte dra den.... Har förträngt så otroligt mycket oxå!
Nu väntar jag vårt andra barn, i augusti!! Fysiskt mår jag kanon, men psykiskt mår jag skit Har redan varit i kontakt med bm o talat om hur jag känner. Har blivit kopplad till aurora och ska få träffa både läkare o psykologer. Jag vägrar föda vaginalt, det finns liksom inte i min värld. Hur kände ni som fött ert andra barn efter sr, blev ni oxå lyckliga men livrädda
Berätta gärna om era erfarenheter, för just nu känner jag mig väldigt ensam i alla mina funderingar o känslor. Har en underbar sambo, men de kan ju aldrig helt förstå hur man känner...
Gott nytt år på er//S
ps. Grattis TS till din son!!