Omskärelse/könsstympning

Tyvärr så har många dödliga sjukdomar kommit tillbaks på grund av invandring.

Finns inget förebyggande syfte. rent nonsent.

Ska vi dra ut tänder eftersom vi får hål idem?
Ta bort naglar eftersom där finns massor av baciller under dem?
OSV: knappast.

Tankar har inte med fakta att göra.
Mina söner, mina barnbarn,min man,far,svärsöner,vänner som har pojkar,osv. INGEN har haft någon ifektion.

Visst,det finns alltid någon som får,kanske för att föräldrarna dragit tillbaks förhuden och tvättat,det ska man inte göra på barn.

Det finns en risk att få ett barn med handikapp, inte låter man väl bli att skaffa barn bara för det.
Att jämföra med vaccination gå inte.
Att pojkar föds med förhud är för det skyddar deras ömtåliga lem.
Vill de tvunget bli av med huden där låt de göra det när de är vuxna.
Lek inte GUD och kritisera männen som de är skapade.

Det är fakta.
De flesta män i sverige har klarat sig i alla år med förhud.
Att någon får en infektion är väl inget skäl att ta bort den.
Man tar väl inte bort allt man kan få infektion i?

Missade på grund av medicinska orsaker,i regel är det inte på barn utan vuxna, finns ingen annan hjälp är det inget fel att ta bort den det är väl bra om det hjälper.
Men här handlar det inte om det.

MEN, faktum är att omskärelse finns. Så länge den finns och är så utspridd så bör den oxå vara laglig i sverige. De som vill omskära gör det bara ändå, fast hos nån kvacksalvare, som med smutsiga instrument kan orsaka stora problem för barnen. Då är det bättre att det görs under kontrollerade former för att minska riskerna. Precis som med abort tex. Det är vad jag tycker.
[/citat]

Menar du att ovanstående är sant?
Man riskerar sin sons liv hos en kvacksalvare?
Då har alltså barnet inte något värde, utan bara skinnet på snoppen.

Manlig omskärelse tillämpas främst i den judiska och den muslimska religionen men även bland afrikaner genom tradition[4]. Sanningen är att vi i dagens Sverige gör skillnad på svenska och utländska barn[5]. Det är de facto så att de flesta omskärelser utförs i familjer med utländsk bakgrund. Vad som skulle resultera i ett långt fängelsestraff för en svensk förälder är tillåtet ifall man tillhör en viss religion eller har en viss kulturell tradition. Det är alltså avhängigt vilka föräldrar ett barn har ifall de ska få åtnjuta privilegiet att skyddas av de svenska lagarna. Enligt min uppfattning bedriver på detta vis den svenska staten en grym form av rasism gentemot barn med utländsk härkomst. Artikel ett och sju i FN:s konvention om MR framstår som ett hån mot de små som är utelämnade till tusenåriga traditioner och i vissa fall antik läkarvetenskap ?Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter? (Artikel 1, MR). ?Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida? (Artikel 7, MR).

I ett mycket uppmärksammat fall från 97 gav Sveriges Högsta Domstol (HD) sin syn på religiös omskärelse av små pojkar. Man gav tings- och hovrätter i landet en fingervisning om vilka lagtolkningar som skall gälla, det vill säga, domen blev prejudicerande. HD slog fast att den muslimske man som på en flyktingförläggning omskurit sex pojkar utan bedövning samt orsakat svåra infektioner hos dem, inte borde hållas ansvarig för misshandel. Man omkullkastade således tings- och hovrättens domskäl och domslut, som inneburit ansvar för misshandel gentemot pojkarna. Bland annat Rädda Barnen rasade mot domslutet och ville att regeringen omedelbart skulle tillsätta en utredning. I tidskriften ?Migration? 5/97, kan man läsa om domen under rubriken ?OMSKÄRELSE TILLÅTEN?

Body Watching?, där han påvisar ursprunget till manlig omskärelse till en primitiv, uråldrig före­ställning att avlägsnandet av förhuden skulle garantera evigt liv (utifrån den företeelse att ormar byter skinn). Att vara omskuren utveck­lades sedan till att man tillhörde ett visst folk (judarna). Den rituella stympningen bredde ut sig alltmer och andra omskar lika väl som judarna. Muhammed lär ha fötts utan förhud (så­dana fall förekommer enligt Morris) och det beseglade automatiskt ödet för manliga anhän­ga­res förhud. Längre fram i tiden började man anföra pseudomedicinska argument för manlig omskärelse ( i stället för religiösa skäl). Förhuden påstods orsaka olika medicinska och psykiatriska åkom­mor, vilket levde kvar långt in i 1900-talet. När sedan (i västerlandet) sådana idéer dog ut blev det kris. Hur skulle man nu motivera stympningen av barns könsorgan? Skälet måste hålla vid en vetenskaplig granskning i 1900-talets rationella klimat. Svaret kom i den vetenskapliga tid­skriften The Lancet år 1932: Förhud orsakar kräfta! (prostatacancer, vilket är en åkomma som drabbar äldre män, och undersökning av förekomst visade att detta var vanligare i de länder som praktiserade manlig omskärelse.) Fruktan för cancer visade sig alltså obefogad men den operation varigenom förhuden avlägsnades visade sig innebära en direkt risk för små barns hälsa (till exempel förhöjda hormonmängder liknande vad som förekommer vid stress). Jag citerar Alice Miller igen (FN:s barnkonvention fanns inte i färdigt skick när hon skrev detta): ?Så snart lagstiftningen tar barnets av UNESCO proklamerade rätt till skydd och re­spekt på allvar, måste man också ta hänsyn till fakta, nämligen att rituell omskärelse utgör en stympning och saknar fördelar; hindrar upplevelse av avspänning och leder till överretningar som kan få destruktiva och självdestruktiva verkningar; tillfogar barnet ett trauma som leder till en kränkning av hela hans väsen och att följderna av detta trauma inte bara berör individen och hans efterkommande utan också andra människor.? Alice Miller hävdade ständigt att varje destruktivt beteende har sina rötter i barndomens för­trängda trauman. I åtskilliga böcker har hon bekräftat detta genom att ?se? på kända historiska personer med sina psykoanalytiska glasögon på .(Jag kan inte undgå att utifrån alla hennes böcker och framför allt detta kapitel ur boken ?Den bannlysta vetskapen? koppla ihop manlig omskärelse-islam-terrorism. Det innebär inte ett fördömande av islam eller andra religioner som praktiserar manlig omskärelse utan ett fördömande av att man praktiserar denna form av barnmisshandel, som kan tänkas utgöra grogrund för terrorism som hämnd för övergrepp man utsatts för som barn.) Hon avslutar detta kapitel med orden ?När den okunskap som stammar ur barndomens bortträngningar en gång är upphävd och mänskligheten har vaknat, då kan den avbryta denna produktion av ondska? - ett barn föds inte ont. Jag är imponerad av Yngve Hofvander som inte ger upp kampen att försöka få Rädda Barnen-arbetarna att förstå vilket övergrepp manlig omskärelse är. Ola Anderssons svar på hans de­battartikel är i princip ett ?jaså?. Han och andra i ledningen av Rädda Barnen har fortfarande inte tagit till sig att manlig omskärelse (likaväl som kvinnlig) är ett övergrepp och en form av barnmisshandel. Ola Anderssons svar liknar i mycket vad som framkom i diskussionerna om ?aga-lagen?. OK, den lagen är litet tandlös men har medfört att vårdnadshavare så småningom fått litet insikt och att aga har minskat. Man kan kanske förvänta sig samma utveckling med en ?mot manlig omskärelse-lag?. Det är dags att införa en i Sverige gällande lag mot manlig omskärelse utan att snegla på hur andra länder gör eller kan tänkas uppfatta en sådan lag. Den svenska lagen mot aga har väckt människor i andra länder och börjat påverka dem. Dialogen med olika etniska grupper kan fortsätta även om vi i Sverige har förbud även mot manlig omskärelse. Gjorde ?aga-lagen? det omöjligt för Rädda Barnen att arbeta i länder där denna form av barnmisshandel var accep­te­rad som uppfostringsmetod? Det tror jag inte. Genom Rädda Barnens velande och svårighet att ta ställning när det gäller manlig omskärelse har ännu fler pojkar misshandlats. Dessutom har Rädda Barnen genom sitt agerande att initiera en utredning om omskärelse av pojkar åstad­kommit en legalisering av denna form av barnmisshandel, i varje fall för ytterligare fyra år, eftersom en utvärdering av denna lag då skall ske. Man behöver inte se en lag i Sverige mot omskärelse av pojkar som att ?högljutt slå igen dörrar?; dialog kan föras ändå med andra länder men då utifrån att ?i Sverige är den här for­men av övergrepp förbjuden?. Rädda Barnens inställning sedan åratal till den här frågan gör att jag börjar skämmas över att vara aktiv medlem. Det är dags att Rädda Barnen agerar. Och det är dags att Sveriges Psyko­log­förbund också agerar. Sonja Ilander Leg. psykolog, leg. psykoterapeut. Gotland DEBATTINLÄGG 5 dec 2002

TEXT Sonja Ilander

TILLBAKA TILL HUVUDARTIKELN

Omskärelse

Det är väl självklart att det inte känns kränkande om alla runtomkring har blivit stymade från födseln,de vet ju inte om att man kan ha förhuden kvar.

Hade det varit traditon här att ta bort öronsnibben,så hade det upplevt på samma sätt.
Men någon kan ju börja tänka själv, VARFÖR?
Kan man verkligen fungera med förhud? Ja det går alldeles utmärkt.