Förstföderskor i Sthlm med BF Augusti 2006

Bebbelina - Jag tänkte ta upp det med Bm på MVC senare om jag känner det så starkt att jag får ångest. Just nu är det inte så farligt för det är så långt kvar (även om det närmar sig med stormsteg...). Det är heller inte sååå farligt numer som det var förut för jag vet ju att den måste in - det är ju den naturliga följden av att den letat sig in och jag vet på ett ungefär hur det hela är (alltså jag kan ju inte veta om den här blir lika som förra eller om det blir bättre/värre). Tror jag också är mer beredd på att möta smärtan den här gången då jag vet hur överjävligt ont det gjorde. Får jag däremot samma känslor igen som jag hade långt efter M var född så kanske jag ska prata med BM (har stort förtroende för henne och hon är bra), räcker inte det så blir det kanske aurora.

Wish me luck - ska försöka lägga upp ett par byxor med slag ikväll . Låter kanske inte så svårt för er men för mig är det en utmaning

Ojdå, 8 ord! Då kommer inte Melvin bli "godkänd". Han kan säga "mabba" (betyder både mamma och pappa) och "Näe"... Där tar det slut av begripliga ord Hans pappa sade inte ett ord i princip (alltså begripligt) före två års ålder - sedan kom allt på en gång så det är nog så det är här hemma. Han babblar på så tyst är han knappast men det mesta är bara ljud (och ljud ) som man inte ens kan ta ut ord från . Men han förstår mycket och det är viktigare än vad de faktiskt kan säga när de är så här små tycker jag (som är mamma till en icke-pratare ). Däremot är M väldigt motorisk av sig och har varit tidigt...

Vet inte om jag vågar samla på fler streckkoder... A är lite galen på det Men å andra sidan behöver man ju då bara samla hälften så mycket (Argument att använda på A).

Det ser ut som vi också äntligen gått plats, fast hos dagmamma istället för dagis. Det är också helt fel håll mot hur vi bor och arbetar men det är en plats . Det jag läste på nätet om dagmamman verkar hon bra, har sex barn i gruppen och samarbetar mycket med de andra dagmammorna runt omkring (träffas minst två gångeri veckan). Hoppas bara att hon är djurfri så att vi iaf har en plats. Bättre med dagmamma än där de först tyckte vi kunde ringa och ansöka om plats... Vi har inte lika höga krav nu på dagmamma/dagis eftersom vi ändå kommer bli tvungna att byta i höst. Det dagiset vi då byter till (vet ju inte vilket än kommer vi ställa högre krav på att det är rätt. Misstrivs Melvin helt hos dagmamman så kommer vi ju försöka byta men det skulle vi ju ändå gjort om det varit vad vi trodde ett bra dagis.

Jag har lite mammaångest över att Melvin ska börja på dagis/dagmamma. Just för att de blir ju så stora då! Det är ju ingen återvändo . Från dagis är det inte långt till sexårs och sen skola... Kommer ju aldrig få den här tiden igen på samma sätt. Fast jag är innerligt glad över att M ska börja på dagis, det är mycket svårare att aktivera honom och jag märker på honom hur uttråkad han är av oss nu. Behöver verkligen komma ut och träffa andra barn och andra vuxna! Det är väl mest en mammaoro över att man inte har full koll på samma sätt längre, han är ju för liten också för att säga om han inte trivs eller så. Man vill ju det bästa för dem . *Gravidhormoner i omlopp*

Jag tror också att det för min del kommer kännas bättre när det är vardag i att hämta och lämna. Då har man ju också fått bättre kontakt med dagmamman och vet vad hon är för en . Hur det känns med henne. Jag kommer tack o lov bara ta hämtningarna och de är ju lättare än lämningarna har jag fått för mig. Det är nog nu mest i början när allt är ovant - både för Melvin och för oss! Tror också det är bra för M att komma bland andra barn och se dem varje dag. Nu när det är något så drar han sig undan och då skär det sig lite i mammahjärtat när jag ser hans min då (Jaja, jag vet att jag är blödig mamma ). Jag vill ju att han "lär" sig att ta för sig och våga ta för sig. Fast det är ju olika med olika barn, andra barn "bråkar" han med hela tiden och har gjort det från första början och där är det inga problem att ta för sig . Det är mest större barn (3 åringar) som han drar sig undan från - kan jag ju förstå också. De måste ju vara jättar i hans värld . Ja, usch, undrar vad man gör om det är ens eget barn som mobbar!

Det är lite sånt som jag känner är fördelarna med dagis. Just att är det någon sjuk så kan man ju oftat lämna ändå för det finns alltid annan personal. Det är ju också fler i Melvins ålder. Hos dagmamma kan det ju vara större spann på åldern. Kanske inte gör något nu men känns inte på samma sätt som aktiviteterna är anpassade till småbarn direkt. Blir mer att M flyter med men kanske inte har lika stort utbyte av det. Mest är det nog att de jag hört som haft dagmamma för så här små har det mer varit "förvaring" under första tiden medan de lärt sig betydligt mer och utvecklats mer på dagis. Men som sagt så är det för oss bara en begränsad tid och vi vet ju att vi kommer bli tvungna att byta dagis/dagmamma till nästan år då vi flyttar och byter kommun.

Grattis Milimina

Elisabeth - Det är inte av någon annan anledning än att det känns dumt att vänja honom vid välling som smakar frukt och han då ratar vanliga vällingen. Tycker han om vanliga vällingen känns det enklare för en sådan kan man alltid få tag i - även om man handlar i mindre välsorterade butiker (som när vi är på landet) Så det är bekvämlighet från vår sida Vanlig välling er vi 1 års vällingen, frukten är från 1,5 år. Men är han van vid smak på vällingen är det ju dumt att "tvinga" honom dricka annan - speciellt om det bara finns smaksatt i Dubai. Man kör ju på det som är lättast för en själv! Tycker det är lite dumt att tetrorna även för 1 år bara är på 200 ml, de från 1,5 är ju på 250 ml!

Smuggel - Grattis igen till jobbet Tråkigt att ni alla är sjuka, hoppas Milton blir bra av medicinerna nu!

Hur kommer ni andra att göra/hur gör ni med arbeten när barnen går på dagis? Kommer ni att gå ned i tid? (Hur mycket?), eller kommer ni båda gå ned i tid eller inte gå ned alls. Hos oss är det jag som går ned i tid (slutar 15 fyra dagar i veckan och heltid en dag då mamma/pappa hämtar) men samtidigt tror jag det skulle gagna oss att båda  gick ned i tid lite. Då kan ju kanske Anders lämna lite senare och vi får alla lite mer tid. Är lite emot att det oftast är mamman som går ned i tid men sitter i samma "fälla" själv. Bara nyfiken på hur ni andra kommer göra

Blä, Anders pratade med dagmamman som kommunen ordnat plats hos. Hon arbetar bara må-to och har ingen ordinarie vikarie för fredagar (alltså att barn som går heltid går då hos xxx på fredagar utan det är "lite olika"). Känns inge roligt att lämna hos olika personer på fredgarna, det är ju heller inte alltid de har plats för en till. Vi kan heller inte vara lediga varje fredag... Ska prata med kommunen igen och se vad de säger. Hoppas innerligt inte att de säger "Att nu har vi ordnat plats till er, tackar ni nej så får ni ingen plats för nu har vi gjort vår del avtalet"... *suck*

Någon som har lust att hitta på något på måndag eftermiddag?

Jag kan ta mig in till stan...

Vi har ju iofs att man anmäler till specifika dagis när man anmäler sig, inte till områden (som jag tror att det är i Stockholm?). På något att dem dagisen har vi inte fått plats så den här platsen hos dagmamman är ju en plats kommunen ordnat till oss "för att de måste" och för att vi ringt och tjatat Det är därför jag är orolig för att de då säger att de nu ordnat plats och då har uppfyllt kraven på att ordna plats inom 3-4 månader...

Smurfan - Tror tyvärr det är stängt på måndagar (någon som vet)? Vissa museer har ju iofs öppet på måndagar fortfarande... Där finns ju plats att springa runt och riva (tänker typ tekniska eller liknande).