Förstföderskor i Sthlm med BF Augusti 2006

Mollan -Stackars liten som inte vill skita. Konstigt hur de får för sig saker. Finns tydligen typ fiberkakor på hälsokost affärer som man kan ge till de små, då blir de mjukare i magen och behöver inte krysta lika mycket. Vet inte vad det är i men det är tydligen dunderkakor, tänkte om hon "lyckas" bajsa utan att det är läskigt kanske det går över efter ett tag.

well inatt blir det öronproppar... han kommer få välling när vi lägger oss sen får han klara sej på det över natten, punkt. nu är han inte sjuk, håller inte på att få tänder, är inte hungrig och borde utan problem sova igenom natten. och om jag inte hör honom så stör jag mej ju inte heller

milimina: låter som du är riktigt trött på att inte få sova...!

Ni som jobbar och har barn på dagis, hur funkar det med samvetet? Får dåligt samvete varje dag jag går till jobbet, då är ändå M fortfarande hemma med pappa! Dåligt samvete över att jag lämnar min lilla son så länge. Det handlar absolut inte om att A gör ett sämre jobb än mig utan mer om att jag vill vara hemma också. Hur ska det här sluta i vår när han ska gå på dagis också? Det är det bästa för honom för då får han den stimulans han behöver men mammahjärtat, kan man lämna det på dagis också? Varför får man dessutom dåligt samvete över något man faktiskt tycker är bra. Handlar nog mest om min saknad efter M på dagarna (+ försköning av hur det var att vara hemma...) och minst om hans ev. saknad efter mig . Grav.hormoner som kryper fram kanske? Hm, får skylla på dem, det funkar alltid

Jag känner lite tvärtom ibland, att jag är glad över att gå till jobbet, för jag har verkligen ingen ro till att roa henne hela dagarna. jag kan bli jättefrustrerad om jag "måste" ha henne själv en hel dag.. är glad att det är Ville som har henne nu, för han har lite annan energi och är mycket bättre med henne.
Jag tror att dagis kommer bli mycket bra för henne, och hon kommer antagligen snart börja gå då. Sen upptäckte jag också när vi var hemma hos smuggel och milton i fredags att fasen vad vi har tråkiga leksaker. Nora fick låna Miltons bobbycar, och tyckte den var jätterolig! och andra leksaker var också kul. hemma får hon nästan hybris!

sen tror jag också att när ville är hemma så är han med henne hela tiden så hon vill leka lite själv, men är jag hemma så är det ju något nytt, och då vill hon vara upp i mig hela tiden.

oj vad långt det blev.

hehe, skyll på grav-hormonerna så långt det går. ingen kille i världen kan ju säga emot

Jag håller med Anke. Jag får spader ibland på Alma, hon ska hänga runt halsen på mig så fort jag är hemma.
Gör vi inget speciellt en helg märker man direkt på henne att hon blir gnälllig och otålig. Dagis blir nog perfekt att roa sig med på dagarna för henne. Men jag tycker inte hon ska behöva vara där hela dagar. Därför ska vi lämna runt 9 och hämta senaste 15:30

Anke: Almas saker är oxå tråkiga tycker hon, men jag lägger undan leksakerna några veckor och byter sen ut det som är framme. Vips så var sakerna kul igen!

Ja något sånt får det nog bli, hon kommer ju bli förstoppad annars. Det finns något man kan köpa på apoteket oxå som ska ha samma effekt.

Ja, visst är det skönt att gå till jobbet de flesta dagar. Svårt iofs för han är som mest gossig då jag ska gå och vill kramas . De dagar jag måste ha M så kommer jag tillbaka till hur det var att vara hemma vilket inte är den gröna skog jag målat upp. Äh, är väl bara känslosam just nu. Det är som sagt inte så att jag vill byta plats med Anders utan mer vara hemma Tillsammans med Anders Helgerna är så korta... Dagis tror jag kommer bli kanon för M, är verkligen i behov av det. Vi kan inte stimulera honom så mycket som han kräver och då tröttnar han på oss och blir grinig och då får vi kortare tålamod. Kände det redan när jag var hemma med honom att jag längtade till han skulle börja på dagis Tror också att det är mycket att vi har haft skrutt hos barnvakt mycket på sista tiden så jag har inte fått träffa honom och att vi inte gjort så mycket för honom på sista tiden (iom att vi sprungit på visningar varje söndag, hela dagaran nästan så lördag har gått åt till praktiska saker). Sedan har jag en bild i huvudet av att få gossa med honom när man kommer hem... Tyvärr delar han sällan den bilden av att få gossa med mamma

Angående dagis måste jag säga att jag tycker det är underbart (om man nu får säga så). Innan han började på dagis precis i slutet av sommaren så kunde jag inte ta ett steg utan att han ville komma upp eller sitta på mig, det var mycket gnäll och mycket klängande. Det tog ett tag innan det blev bättre men nu är han mycket bättre och han knatar runt här hemma och fifilurar lite här och där, igår satt jag och Mattias i en timme kanske och planerade garderober för nya huset. Milton var hur duktig som helst han gick runt och lekte, var inne i sitt rum lite kom till oss en stund och satt under bordet och fnissade, bet mig i tårna, satt i Mattias knä en liten stund och sedan iväg igen. Så fick han lite banan men det ville han inte ha men efter en liten stund blev det tyst i hans rum så då gick vi in och kikade och då hade han krypit upp på sin mysmadrass och satt där och drack vatten och åt banan!!

Summan av det långa utlägget är att jag tror det är bra för dom små att få lite omväxling för det gör att hemmet då blir lite roligare, lite mysigare. Framförallt har jag märkt på Milton att han har blivit mer självständig. Självklart är han ju fortfarande klängig och vill komma upp men inte alls i samma utsträckning. Sedan kan det ju absolut ha med åldern att göra också men för Milton åtminstone så är dagis något väldigt positivt.

det går i vågor. oftast är det ok för han sover ändå rätt bra, men efter en långkörare som nu känns 5mm som ett vettigt alternativ!

(nej det gör det förstås inte, men det illustrerat lite hur frustrerad man blir)