Är man otacksam om man inte vill ta emot begagnade kläder och saker?

ursch har samma problem.
Vi får massa begagnat och folk är väl snälla som skänker det, men jag känner lite att jag själv vill inte ha begagnade kläder på mig, och ännu mindre att mina barn ska ha det.
Och som någon skrev här uppe så är det ju många som säger "du får låna det här men jag vill ha tillbaka den sen", och sen står skiten här hemma o samlar damm och tar plats.

Känns fel att säga nej eftersom töserna knappast har överflöd av kläder, men dom har det dom behöver. Och många av kläderna är ju jättefina, och andra ser för hemska ut.
(alla har vi ju olika tycke i stil)

Nä, men det blir nog mitt nya sätt att säga tack men nej tack. Vi har helt enkelt redan så mycket på hyllorna att det räcker.

Skönt att någon annan tog upp det så slipper man sitta och lagerhålla andras barnkläder när man ändå har så mycket själv.

Jag har det också gott ställt, och ibland så får vi kassar med kläder av vänner och bekanta.
Det som är fint används och det jag inte vill ha slänger jag inte, utan ger bort till UFF, bvc, mvc mm.
Jo jag tycker att man är lite bortskämd och otacksam om man konsekvent vägrar att använda begagnat.
Min svägerska har otroligt dåligt ställt och när jag ger henne fina kläder så rynkar hon bara på näsan, trots att de knappt klarar mat för dagen.
Jag tycker att det är märkligt att hellre svälta och köpa nya kläder än att ta emot begagnade fina kläder.
Men som sagt, jag tycker ju inte att det är fel med begagnat oavsett ekonomisk situation.

Varför inte bara säga att nej tack, vi har så mycket redan!?

det är väl skillnad på att svälta än att som TS skriver att hon har kläder så barnen klarar sig. Och har pengar för att köpa mer om behovet skulle komma.

Självklart skulle jag hellre se mina barn i begagnade kläder och mätta magar än nya kläder men en mage som kurrar på kvällen.
Ursch, ryser av bara tanken.

Men har man en situation där man faktikst klarar sig att köpa nya kläder åt sina barn så att dom klarar sig och ändå får mat på bordet ser jag iaf inget fel med att konsekvent vägra begagnade kläder.

Jag tycker att det är bortskämt och otacksamt att tacka nej till begagnade kläder, MEN jag vet precis vad du menar för jag sitter i samma situation själv. I flera år tog jag emot kläder och jag gör det fortfarande fast inte lika mycket. Jag sa att nu växer barnen inte lika fort längre så jag behöver inte lika mycket kläder längre.

Och i min tur har jag gett bort kläder, men jag har alltid varit noga med att fråga först, och påpeka att om de inte vill ha grejer så finns det andra som vill ha så de inte känner sig tvingade att ta emot utan kan med "gott samvete" tacka nej.

Fast en kompis som fick barn för ett par år sedan erbjöd jag att få fina barnkläder, sånt som knappt var använda och märkeskläder och leksaker och sånt, och hon gick igång på att hon aldrig i hela sitt liv skulle kunna tänka sig att ta emot begagnade kläder för hennes bebis skulle minsann bara ha nya saker. Kunde inte hjälpa det att jag kände mig lite ratad. Fast det är ju bra att hon var ärlig, men ändå liksom.

En annan kompis förklarade på ett väldigt bra sätt att hon inte ville ha begagnat eftersom hon har lite bacillskräck och sånt, och det förstår jag mycket bättre än om ens barn bara ska ha nya saker.

Och ibland har jag lagt alla kläder i en kartong som folk får kolla i när de är hemma hos oss, och det ingen vill ha ger jag till insamling.

Jag skulle bli lessen om jag givit någon begagnade kläder som då tackade men sedan få reda på att de kastas eller bara ges vidare. Då tycker jag det är ärligare att säga "nej tack" från början, man behöver inte ange orsak, så man kan ge till någon annan. Men ingen ska ju tvinga på någon annan begagnade kläder heller, utan man måste få chansen att säga nej.

Nja.. svägerskan ville promt att vi skulle "låna" deras vagga för att den skulle gå vidare i släkten (trots att det var på hennes makes sida) De tyckte att vi på något lustigt sätt skulle spänna fast den i spjälsängen för att få rätt nivå för att nå barnet. Vi sa "nej tack" eftersom vi hade andra planer. Det tjatades friskt om vaggan men vi stod på oss. Det togs tyvärr inte med blida ögon. Men slutligen gav de sig.

Det jag vill få sagt är att jag tycker att du ska stå på dig. Ingen mer än du och barnens pappa ska bestämma vad dina barn ska ha på sig. Sträck på dig och säg vad du tycker. Även om de skulle ta illa vid sig så ger det ju respekt att du säger vad du tycker och det ger ett positivt intryck i längden.

Hoppas det löser sig!

Jag skulle nog ta illa vid mig ifall folk bara kom och lassade på mig sina gamla grejjor. Vad får människor att tro att jag vill ha det som de själva ratat?

Barnkläder och sådant är en annan sak. De är ju lite smart att få eftersom de växer ur det så snabbt.

Jag har själv blivit jätteglad när jag har fått barnkläder av svågern o svägerskan eller av kompisar. Begagnade barnkläder är ju oftast hur fräscha som helst, för de hinner ju inte slita på dem.

Jag erbjuder i min tur vänner och familjemedlemmar att få kläder av oss, och skulle aldrig bli stött när någon säger att de inte behöver kläder i de storlekarna. Herregud, om de har säckar med just de storlekarna som de har fått av någon annan så är det väl mycket bättre att mina kläder går till någon som faktiskt inte har skaffat massor i den storleken ännu?

Så säg ett vänligt nej tack med motivationen att ni redan har så mycket att det inte behövs, men utan att vara ohyfsad som någon nämnde längre upp i tråden och säga att du aldrig skulle sätta på dina barn begagnat även om det är så. Det behöver inte personen som erbjuder sig för att vara snäll veta.

Trevligt att höra allas åsikter. Jag vill inte stöta mig med dessa personer som kommer med saker/kläder. Jag vill heller inte verka otacksam och bortskämd. Men jag har faktiskt tackat nej nu! En av de bekantar som brukar komma med kläder ville ge mig en säck nu i helgen. Jag tackade så jättemycket för omtanken men sa att jag just har handlat så mycket nytt att jag inte har plats till mer. Jag tror inte att hon tog illa vid sig, det verkar inte så. Jag tror också att man vinner i längden på att stå på sig och säga vad man tycker även om det kanske inte är vad den andra önskar att höra. Man kan säga saker på olika sätt..

Jag skulle bli jätteglad om någon kom med begagnade kläder till oss, kläder är så dyrt och då skulle man kanske kunna köpa nåt fint till barnen annat än tråkiga baskläder...

Men skulle jag ha det jag behöver så skulle jag säga det och föreslå att ge dem till nån som verkligen behöver.
Säga att jag gärna omplacerar kläderna till ex en familj jag känner som har det knapert och så, men att bli sur för att nån är snäll det kan jag inte.