Under graviditeten ska den kvinnliga kroppen ställas om till att kunna bära, försörja och så småningom föda fram en liten människa. Det ställer stora krav på ämnesomsättningen.
Sköldkörtelhormoner för en graviditet
Sköldkörtel-/ämnesomsättningshormoner är nödvändiga, inte bara för att hålla i gång ämnesomsättningen, utan också för att en kvinna ska bli gravid och för att graviditeten ska kunna fullföljas. Om sköldkörteln inte bildar tillräcklig med ämnesomsättningshormoner kan det bli svårare för kvinnan att bli gravid och risken för missfall ökar.
TSH, T3 och T4 varierar normalt under en graviditet. Fastställda referensvärden finns inte för gravida kvinnor men värdena bör åtminstone ligga inom vanliga referensintervall.
Jod under graviditeten
En av byggstenarna i sköldkörtelhormonerna är jod. Vårt vanliga bordsalt är joderat och täcker väl behovet vid en graviditet. Gravida kvinnor som av något skäl väljer jodfritt salt kan utveckla struma (förstorad sköldkörtel) och/eller underfunktion (hypothyreos) vilket påverkar fostret negativt. Tvärt emot vad man skulle tro så är också ett överdrivet stort intag av jod hämmande på hormonbildningen och ett jodöverskott som inte påverkar mamman kan påverka fostrets sköldkörtel.
Viktiga hormoner för barnet i magen
För att fostret ska utvecklas normalt krävs normala nivåer av sköldkörtelhormon hos mamman under de tre första graviditetsmånaderna. För lite sköldkörtelhormon ger hos barnet skador på centrala nervsystemet och risk för mental utvecklingsstörning. Skadans omfattning är relaterad till graden av sköldkörtelhormonbrist. Däremot ger för lite sköldkörtelhormon inga andra synliga missbildningar.
Underfunktion hos kvinnan
Den vanligaste orsaken till underfunktion är Hashimotos thyreoidit. En annan orsak kan vara behandlad överfunktion som lett till underfunktion. Det är viktigt att kvinnor med underfunktion är optimalt substituerade med tyroxin = T4 (Levaxin, Euthyrox) både före en graviditet och under en graviditet.
Behovet av sköldkörtelhormon hos kvinnan ökar under graviditeten, därför behöver tyroxindosen = T4 ofta höjas med 25-50%. Efter förlossningen kan dosen sänkas till den nivå kvinnan hade före graviditeten.
Vid underfunktion hos kvinnan ska prover följas, åtminstone var 8: e vecka, under hela graviditeten för att säkerställa att tillförseln av tyroxin = T4 är tillräcklig. Vid ökande struma (förstoring av sköldkörteln), vid nytillkomna knölar i sköldkörteln eller vid oklarheter ska kvinnan remitteras till specialistmödravård.
Att den gravida kvinnan har en underfunktion innebär inte automatiskt att barnet har eller får en underfunktion. Barnet börjar själv bilda sköldkörtelhormon ungefär från graviditetsvecka 12. Fram till dess är barnet beroende av att tillförseln från mamman är adekvat.
Om barnet självt inte kan bilda sköldkörtelhormon i tillräcklig mängd är det beroende av att mammans hormonnivå är tillräcklig under hela graviditeten. I Sverige föds ca 100 000 barn/år, av dessa har 25-30 underfunktion som i 90% av fallen orsakas av en utvecklingsdefekt i sköldkörteln. Sedan 1980 kontrolleras alla nyfödda (PKU-test) för bl.a. medfödd underfunktion av sköldkörteln. Om det skulle visa sig att barnet har en underfunktion, kan man därför i ett tidigt skede ge barnet tyroxin = T4 och alla förutsättningar till en normal mental utveckling.
Överfunktion hos kvinnan
Vanligaste orsaken till överfunktion är Graves? sjukdom, överfunktion orsakad av autoimmuna antikroppar (TRAK). Andra orsaker kan vara knölar i sköldkörteln, Hashimoto tyreoidit i ett tidigt skede eller högt HCG (graviditetshormon) vilket stimulerar till ökad produktion av sköldkörtelhormoner.
Gravida kvinnor med överfunktion har en ökad risk för missfall, fosterdöd, för tidig förlossning och allvarlig påverkan hos det nyfödda barnet.
Överfunktion behandlas med thyreostatika (Tiotil, Thacapzol). Under tiden medicineringen pågår, 1-2 år, ska kvinnan om möjligt inte bli gravid. Thyreostatika passerar över till barnet och det finns risk att barnets egen sköldkörtelfunktion dämpas vilket kan leda till att barnet föds med en övergående underfunktion.
Blir ändå kvinnan gravid ska hon skötas på specialistmödravården med nära kontakt med endokrinolog. Behandlingen går ut på att göra kvinnan euthyroid (normala sköldkörtelvärden) med hjälp av Tiotil i lägsta möjliga dos. Thacapzol undviks under graviditet pga preparatets större risk för fosterskador.
Graves?
En tidigare behandlad Graves? kan blossa upp under graviditeten men risken är störst efter förlossningen. Kvinnor med Graves? ska skötas på specialistmödravård.
Eftersom TRAK passerar över till barnen kan höga antikroppsvärden hos moderna påverka barnet. Detta är ovanligt, men risken är högre ju högre antikroppsvärde kvinnan har. Barn som föds med överfunktion är ofta allmänpåverkade och kräver vård på nyföddhetsavdelning.
Det är viktigt att veta moderns TRAK-värden för att ha beredskap att ta hand om barnet vid förlossningen.
Får mamman behandling med thyreostatika under graviditeten kan behandlingen maskera en TRAK-inducerad överfunktion vilket gör att barnet efter förlossningen är opåverkat men utvecklar symtom på överfunktion när thyreostatikan successivt försvinner ur kroppen.
Radioaktivt jod används inte till gravida kvinnor pga preparatets fosterskadande effekt.
Radioaktivt jod till en icke gravid kvinna utgör ur strålningssynpunkt inget hinder för en framtida graviditet men rekommendationen är ändå den att patienten bör vänta med en eventuell graviditet till ett halvt till ett år efter behandlingen. Detta också för att hinna normalisera sköldkörtelhormonerna, för att inte äventyra barnets hälsa.
Efter graviditeten
Efter förlossningen stiger nivåer av många autoimmuna antikroppar hos alla kvinnor vilket kan aktivera redan befintlig sköldkörtelsjukdom eller en initiera en ny.
Störningar i sköldkörtelfunktionen är vanligt under första året efter förlossningen. Det drabbar 6-12% av alla kvinnor och är vanligare hos kvinnor med diabetes typ I.
Postpartumhyperthyreos - överfunktion efter förlossning - visar sig 3-4 månader efter förlossningen. Symtomen är kraftlöshet och irritabilitet. Hos många upptäcks aldrig sjukdomen. Prover visar högt T4 och anti-TPO. TRAK skall kontrolleras för att utesluta Graves?. Behandling går ut på att dämpa symtomen med Inderal eller motsvarande preparat. Så småningom återgår kvinnans ämnesomsättning till normalt tillstånd.
Postpartumhypothyreos ? underfunktion efter förlossningen - uppträder 4-16 månader efter en förlossning. Symtomen är trötthet, värk, torr hud och psykiska besvär ofta i form av svårighet att ta hand om barnet. Symtomen kan misstolkas som en depression. Prover visar låga värden av T3 och T4, högt TSH och anti-TPO.
Behandling är sköldkörtelhormon och 70-80% blir friska efter några år och kan avsluta behandlingen.
Blir inte kvinnan frisk definieras sjukdomen som en Hashimoto thyreoidit.
Återfall eller debut av Graves? sjukdom (överfunktion) kan uppstå strax efter förlossningen men är vanligare 6 månader efter förlossningen. Det är viktigt att kvinnor med tidigare känd Graves? är uppmärksamma på om de får symtom som vid överfunktion.
Graves? hos en ammande kvinna behandlas med Tiotil för att hon ska kunna fortsätta amma.
Källor: Läkartidningen nr 9 2002 och nr 8 2003 .
Thyreotoxicos hos vuxna av Ernst Nyström (huvudredaktör), Gertrud Berg, Svante Jansson, Göran Lindstedt, Ove Törring och Stig Valdemarsson. 1999.