De som fäller kommentaren om att barn får man alltid borde ta sig någonstans...
Framförallt så borde de lära sig lite mer eftersom det tydligen är okunskap. Ca 10% har svårt att få barn, har jag för ig att jag har läst och det blir ganska många par det!
Muskot: Lycka till med ert ivf. Sonen blev till med hjälp av ivf på S:t Görans och de var jättebra, tyckte jag!
Vi hade oskyddat sex i 6 år innan vi bad om hjälp...
Jag har tänkt många många gånger på min svägerska som beklagade sig när hon inte hade blivit med barn efter 6 MÅNADER... Självklart så har de två barn nu med det mellanrum de ville ha.
En kompis fick barn ca 9 månader efter bröllopet och det är två år mellan deras barn... Idealet, liksom.
Javisst är man glad för deras skull! Men samtidigt så har man lust att... jag vet inte...
Men det är klart att det känns när vissa bara råkar eller blir gravida precis när de vill, att det är så orättvist.
Nu har ju jag fått en son med hjälp av ivf men jag sörjer så att det inte blir några syskon...
När vi var mitt uppe i allt sprayande och sprutande så var det tre andra par vi känner som väntade barn. Två av dem fick missfall men blev genast gravida igen, ett av paren har redan barn nr två nu.
Som Wren skrev, man år jätteglad och lycklig för deras skull men det svider... Och eftersom vi inte har berättat om våra svårigheter så är det ju bara att bita ihop nu när folk frågar om när tvåan ska komma, att det är såååå bra med syskon.
Gissa vad det sved när ett par kompisar berättade i lördags att nr 2 var på gång...