Jag är inte redo!
Äsch, hade skrivit ett jättelångt inlägg till dig men det försvann!
Själv hade jag massor av krämpor i min förra graviditet och mådde dåligt nästan hela tiden. För min del utlöste det tyvärr en depression. EFtersom du är orolig för det så kan jag rekommendera att du redan nu börjar prata med den BM som känner dig om det. Min som jag har nu (väntar andra barnet) är helt suveränt bra att prata med om sånt! Det kan ju också vara viktigt att personen som kommer att träffa dig och bebisen på bvc får veta det, så att dom kan hjälpa dig att "hålla koll" på ditt mående och uppmärksamma dig lite extra. Har du pratat med ev. partner om din oro? Jag kämpade tyvärr på länge med min depression utan att söka hjälp. Min dåvarande bm försökte jag verkligen att "skrika ut" min oro för, men fick ingen respons tyvärr. Bvc var som tur var uppmärksamma och erbjöd mig ganska snart att börja träffa bvc-psykologen. Hon sin tur såg till att jag kom i kontakt med Aurora-bm, som inte var den som var rädd av sig, utan som genaste uppmärksammade min depression och vågade fråga coh finnas där för att höra vad jag berättade. Hon remitterade mig till husläkaren coh jag fick antidepp-mediciner när första barnet var 8 månader. Det fungerade bra då och därför vill dom att jag ska vara extra noga med att upptäcka ev. symtom tidigt nu för att snabbt få medicinering vid behov - om jag skulle få depresison igen.
Så jag hoppas att du kan prata med bm om din oro för att kunna få hjälp och slippa dras med ev. elände längre än nödvändigt! Det akn också vara bra att prata med bvc-psykologen när barnet föds. Själv var hade jag mycket dåligt samvete över hur dåligt jag mått under graviditeten och en del dubbla känslor som det förde med sig. Det var skönt att prata med någon som kunder hjälpa mig att sortera i allt det där.
Skickar en stor varm styrkekram!