• faffner

    Är i v 27 och börjar bli rädd.

    Jag börjar bli rädd för förlossningen, rädd för att få en barnmorska som är dålig.

    Rädd för att något ska gå fel med barnet.
    Rädd för att inte hinna till sjukhuset och föda.

    Rädd för smärtan och rädd för att inte "våga" krysta om det är mycket "folk" där inne.

    Mest av allt är jag rädd när vi får hem henne att jag ska göra fel. Att jag inte ska veta hur man gör med en liten bebis.

  • Svar på tråden Är i v 27 och börjar bli rädd.
  • Virriga familjen

    Sluta tänk så och försök tänka positivt! Att det här ska du banne mig klara av! Det kommer att göra ont och det kommer att vara jobbigt, men du ska kämpa och ge ditt allt och det kommer att gå BRA! Läs inte om hur hemskt det har varit för andra och sitt inte och kolla upp vilka fruktansvärda tragedier som vissa råkat ut för. Läs några positiva berättelser och peppa dig själv. Det är bara du som mår dåligt i onödan om du sitter och är rädd. För skulle det hända något så ta i tu med det då istället.

    Och känner du att du är så rädd att det är jobbigt så kontakta din närmsta AURORA BM och se till att du får prata om det.

    Lycka till!

  • faffner

    Aaaw vilka peppande ord :) Thanx.
    Men vad är en AURORA BM ?

    Virriga familjen skrev 2007-09-29 14:41:04 följande:


    Sluta tänk så och försök tänka positivt! Att det här ska du banne mig klara av! Det kommer att göra ont och det kommer att vara jobbigt, men du ska kämpa och ge ditt allt och det kommer att gå BRA! Läs inte om hur hemskt det har varit för andra och sitt inte och kolla upp vilka fruktansvärda tragedier som vissa råkat ut för. Läs några positiva berättelser och peppa dig själv. Det är bara du som mår dåligt i onödan om du sitter och är rädd. För skulle det hända något så ta i tu med det då istället.Och känner du att du är så rädd att det är jobbigt så kontakta din närmsta AURORA BM och se till att du får prata om det.Lycka till!
  • Cleo4

    Jag var också lite nervös för förlossningen och att göra fel och plötslig spädbarnsdöd och allt som finns. Men så gick jag på en förlossningsinformation på det sjukhuset jag tillhör. Där fick man träffa några barnmorskor och dem berättade steg för steg vad som händer och kan hända men som inte är så vanligt. När jag märkte hur säkra dem verkar vara på sitt jobb så blev jag lugn..sen på nåt sätt så växer rädslan bort under graviditeten tycker jag.

  • faffner

    okej. Vart kan man träffa dom då?


    Cleo4 skrev 2007-09-29 14:44:51 följande:
    Jag var också lite nervös för förlossningen och att göra fel och plötslig spädbarnsdöd och allt som finns. Men så gick jag på en förlossningsinformation på det sjukhuset jag tillhör. Där fick man träffa några barnmorskor och dem berättade steg för steg vad som händer och kan hända men som inte är så vanligt. När jag märkte hur säkra dem verkar vara på sitt jobb så blev jag lugn..sen på nåt sätt så växer rädslan bort under graviditeten tycker jag.
  • Cleo4

    Det finns en tråd här som heter "roliga händelser under förlossningen del 6" den är helt underbar!! Läs den!!

  • jennie ellie

    Hihi, jag man blir stressad nör det närmar sig. Det blir bra och de är gulliga på bb. Det gör jävligt ont men det glömmer man direkt. Ta befälet över din förlossning själv och prata igenom det m pappan innan så att han vet hur du om möjligt vill att det ska gå till och så att han kan stötta dig i beslut och som hjälp på bb om det är så att du inte orkar ta egna beslut just då då någon personal kommer m förslag mm. Ju mer du vet innan desto lättare går det den stoora dagen. Heja dig!

  • Cleo4

    Jag bor i stockholm och ska föda på Huddinge så ring till ditt sjukhus och hör om det finns sånt informationstillfälle. Annars skulle jag nog berätta för min bm att jag är rädd och se om hon vet någon man kan få prata med.

  • Sopheia

    KLart du är rädd, lite rädd och nervös är alla. Men du ska inte vara så rädd att det överskuggar det positiva med att bli förälder, prata med din barnmorska om allt detta.

    Att inte hinna till sjukhuset och föda händer i princip aldrig för förstföderskor, förlossningen är en segdragen process, och även om historier finns om dem som känt sig lite dåliga i magen, gått på toa och sen fått bebisen på badrumsgolvet, så är sannolikheten mikroskoopisk för att det ska hända dig.

    Det gör ont att föda barn, men hjälp finns på många sätt, dels genom medicinsk smärtlindring, dels genom olika avslappningstekniker. Har du möjlighet, gå en (dyr, jag vet) kurs hos profylaxgruppen, det har hjälpt mig jättemycket att se fram emot denna förlossningen. Eller läs böcker eller köp en dvd med övningar. Det fina med förlossningssmärta är, förutom belöningen då, att den faktiskt inte är konstant! Man har en värk i en-två minuter, sen får man paus och vila! Fokusera på det istället för på värkarna.

    Inte våga krysta för allt folk. När du väl kommit så långt, brukar det inte vara ett problem längre att det är folk runt omkring. Under utdrivningsskedet har man så mycket andra saker att tänka på, och krystreflexerna är ofta starka, så det enda man har i huvet är att få ut barnet.

    Du kommer inte att göra fel med din bebis när ni kommer hem. Det gör nästan ingen. Visst, kanske du sätter på en blöja bakfram eller snett nån gång, eller så kanske bebisen fåront i magen ibland. Men bebisar i sverige har det nästan undantagslöst jättebra, och de är tuffare än vad vi nyblivna föräldrar inbillar oss. De överlever liggandes i träsängar utan kläder i Afrika, klart de har de bra här! Älska din bebis så mycket du kan, sen kan det inte bli så fel. Och du, ingen vet hur de ska göra med sina nya bebisar, men på nåt sätt lär man sig, bebis och föäräldrar tillsammans.

    Lycka till!

  • Virriga familjen

    Aurora bm är en särskild BM som hjälper till om man har förlossningsrädsla. De erbjuder samtal, stöd och hjälp. Fråga din BM om de har såna i ditt landsting eller om det finns något liknande.

  • jennie ellie

    Skratt, att inte våga krysta inför andra... Tro mig det är det sista du kommer fundera på du kommer att krysta för glatta livet utan att bry dig ett skit om så hela byn stod och kollade. Kroppen tar över och gör det den ska och det är bara att hänga med på färden.

Svar på tråden Är i v 27 och börjar bli rädd.