är själv väldigt avståndstagande till snitt, tyvärr nåt jag måste ta med i beräkningen då lillen nu lagt sig i säte igen.
Hursomhelst, igångsatt med båda mina andra barn.
Första barnet var jag helt omogen och "gelades" två gånger, fick värkar efter andra gången, men inte värre än att jag kunde äta, läsa och vila, vattnet gick spontant andra dagen vid 16.30 ungefär, fick ganska snart riktigt jobbiga värkar, öppnade mig dåligt för jag spännde mej, fick EDA, slappnade av å mådde hur bra som helst, sonen föddes 21.55 efter ca 30 min krystvärkar...
Andra barnet var jag öppen 2 cm (utan känningar) fick dropp för att sätta igång det, vid 9.00 men det gick ganska sakta iaf... Bm tog hål på hinnorna, vid 11-12, fick riktiga värkar vid 13, men då kunde jag fortafarnde äta (lunch) vid 14 var det ordentligt jobbigt, svårt att slappna av igen, fick EDA, tog hyffsat, mådde bra, fick krystvärkar nästan på en gång, öppnade mig i rekord fart, flickan föddes 15.30 på en krystvärk...
Jag har bara positiva erfarenheter från igångsättning, men vill inte alls snittas för då känner jag absolut att jag inte har ngn kontroll... Det är för övrigt ett stort kirurgiskt ingrepp som iaf jag helst vill slippa!
Får väl se hur det blir med det, väntar att de skall ringa från frölossningen, antagligen har lillen börjat fixera sig i sätesläge...