Hur stötta kompis som är ofrivilligt barnlös?

Jag är inte riktigt där än, står fortfarande i kö för utredning. Som du skriver är det nog väldigt individuellt, men jag tror att alla uppskattar att veta att de har en vän som finns där och kan lyssna om de mår dåligt och behöver prata. Kram

Du verkar vara en fin vän som bryr dig om!!
Det jobbigaste med att vara barnlös tycker jag är att alla vänner försvinner och glider ifrån oss när dom blir gravida och får barn. Deras liv kretsar bara kring dem och deras barn eller graviditeter. Som barnlös vill man försöka leva med fördelarna att inte ha barn, tex att man kan ha fest hemma utan barn osv. respektera det och lämna barnen hemma när ni tex är bjudna till era vänner på fest. Säger dom att barnen är välkomna så ska ni så klart ta med dem.

Stötta henne och tala om att du finns om hon vill prata, ta gärna reda på lite om IVF så du vet vad det är dom ska gå igenom.

Om du har barn själv så försök att ibland umgås med henne utan att dina barn är med, gå ut och ta en öl och prata ibland osv.

Om du är gravid, försök att inte klaga över besvär mm, iaf då hon är med.

Detta är saker jag skulle uppskatta, men det är ju förstås olika.

Tack för era svar, ni hade verkligen bra saker att säga som jag ska tänka på. Eftersom jag själv har barn är det inte helt självklart att veta hur min kompis känner. Naturligtvis förstår jag att det måste vara oerhört jobbigt när hon så gärna vill ha barn och många av hennes vänner runtomkring henne blir gravida. Jag vill ställa upp för henne men vill samtidigt inte vara för påträngande heller men som ni säger så räcker det kanske just nu med att hon vet att jag finns där om hon behöver mig. Ikväll ska jag plugga på om IVF!

Så vill jag även önska er båda lycka till.

Fråga först och främst hur hon vill att du ska vara, om hon tycker att det jobbigt att prata om det eller om det är ok att du frågar och tar upp ämnet.
Det jag tycker att du ska tänka på är att inte försöka komma med lösningar på deras problem! Fråga henne gärna om behandlingen (om hon tycker att det är ok), om vad de har för alternativ osv, men tipsa inte om det ena eller det andra som du har "läst eller hört någonstans" för förmodligen vet hon redan allt om det. Det kan verkligen kännas som att bli trampad på tårna när någon som inte vet vad man går igenom ska komma med förslag som man allt som oftast upplever som klyschiga även om man vet att det är i all välmening.

Men du kan ju alltid tipsa henne om FL, om hon inte redan finns här!   Vi är många här som sitter i samma situation och här kan man hitta information om det mesta inom ämnet barnlöshet och fertilitetsbehandling. Trots hopplösheten är det alltid en liten tröst att veta att man inte är ensam och att det faktiskt för det mesta finns hjälp att få.

Fråga ibland hur hon mår! Det kan vara skönt att bara bli frågad det, eftersom man kanske gått länge utan att man berättat för någon. Det gäller nog sen under ev IVF- behandlingar också- fråga inte "hur det går" utan om hur hon mår. Det är mina tips
Fin kompis hon har i dig!!

Jag kan inte få barn utan äggdonation...och det sk "krav" jag har på mina vänner är:

1. Dom lyssnar...

2. Dom kramar om mig när jag behöver det...

3. Dom tror sig inte förstå (om dom inte varit i situationen)...

4. Dom peppar mig till att försöka vara positiv...

5. Största av ALLT:
DOM FINNS DÄR FÖR MIG TILL 100%

Du verkar vara just den vännen som kan följa dessa punkter och det räcker...
Du är en FIN vän, och din vän & hennes man känner det tror jag...
Som sagt viktigast är att MAN FINNS DÄR...

Hoppas det löser sig för dina vänner...
Hänvisa dom hit till fl, vi är många som följs åt...

*kram*

God morgon på er,

vill tacka för att ni tagit er tid till att hjälpa mig. Tack vare er hjälp hoppas jag att jag kan vara ett bättre stöd för min kompis och hennes man. Ni verkar vara väldigt gulliga tjejer och jag hoppas det går bra för er alla.

Du har redan fått väldigt bra tips, men jag skulle nog vilja lägga till några:
Fråga henne hur hon/de vill ha det (glöm inte bort mannen i det hela!) och respektera det. Själv brottas jag med att det finns omtanke från vänner men att denna även blir kravfylld. T.ex. "Förut pratade vi ju om allt - det är jättejobbigt att inte veta vart i processen ni står" (vi har valt att inte berätta när, om, vad vi gör utan säjer det eventeullt i efterhand).
Kom inte med "låtsaspsykologuttalanden" av typen: "idag verkar du stark". I och med att ingen kan förstå hur någon annan har det vet man heller inte om personen har samlat energi i 2 dagar för att orka med den där fikan, att leendet döljer bottenlös förtvivlan. Visst är det väl starkt att kunna fika, att le mitt i allt, men pådyvla inte din åsikt om någon annans mående när du faktiskt inte vet.
Ditt livs centrum är ditt/dina barn - din väns centrum kan vara deras ofrivilliga barnlöshet och kampen mot detta. Det som ger den ena ändlös glädje är det mest smärtfyllda för den andra. Det är svårt att tackla. Om din vän inte verkar bry sig om dina barn är det inte för att vara elak eller för att hon/han inte tycker om dem: personen i fråga kanske inte orkar ta till sig dem. Och kom ihåg att det är du som är vännen, inte dina barn.

Sedan håller jag väldigt mycket med om att det är så gott för själen att få känna att någon är ens vän och tar sig tid. Du verkar vara en mycket god vän!

Ta reda på information om ivf och hur det hela går till. Var inte rädd för att ställa frågor till henne, om hon inte säger ifrån det vill säga. Peppa och stötta genom hela processen och var possitiv.

Vi höll allt för oss själva, vilket nu känns som om det var fel. Visst hade man behövt lite stöttning från omgivningen!

Ta hand om din vän!

Vi genomgår just nu en ivf-behandling och det är en väldigt känslig period. Det känns lätt som allt vännerna gör blir fel. Mitt råd är: Kom inte med tips och ställ inga frågor. Läs på om ivf (har du nog redan gjort), men gör det för att veta vad din vän går igenom inte för att ge råd. Jag berättar gärna för mina vänner, men vill själv välja vad jag berättar. Jag blir otroligt irriterad när folk ställer frågor. Det jag uppskattar är när mina vänner visar intresse och förklarar att de tänker på mig och hoppas med mig. När de frågar hur jag mår, men låter mig avgöra hur detaljerat jag vill svara på den frågan.

Tycker du verkar ha helt rätt inställning och verkar vara en bra vän. Men var beredd på att din kompis är väldigt känslig just nu. Lycka till!