Ha ha, jag dör av skratt. 
WT för mig är en mamma i skitiga joggingbyxor, trasiga jobbingskor och smutsigt hår som sitter på Burger King med sina 6 barn och stirrar tomt framför sig samtidigt som hon slukar burgare efter burgare.
Födelsedagsannonser i tidningen med bild på barnet där man tydligt ser att ungen är skitig runt munnen trots att en enorm napp är intryckt och döljer halva nasiktet.
Kom på en till... att gå i hockeytröja när det inte ens är hockeysäsong. *ryser*
Och vi är inge fördomsfulla...
Det senaste WT jag stött på är att bjuda på Konsums egna muffins direkt ur förpackningen på födelsedagskalas. Dessutom tycker jag att det är extremt WT att stava sitt barns namn så konstigt att ingen förstår hur man ska uttala det.
Tur att han skäms över det, annars hade det varit WT-varning på honom.
Flertalet amerikanska namn klassas ju som WT även i USA.
Glöm inte hemmabaren med Rosita och hemkört. Och alla möbler måste vara svarta. I sovrummet står dessutom en dubbelsäng med inbyggda sängbord, speglar och klockradio i ramen.
Eliisabet: HA ha ha!!! "Vad blev ditt trailer trash name"? Mitt blev Candy Bigass.
*skrattar så jag gråter och väcker barnen*
Minelly: Självklart! Speglar i taket passor nog in där också.
Att inte ha någon humor är WT för mig.
Jag har blivit lite skadad av den här tråden. Överallt där jag ser potentiella WT-personer så tänker jag på fyndiga beskrivningar från den här tråden. Idag stod en slabbig kvinna brevid mig i köttdisken, hon köpte kotletter och jag köpte fläskfilé. Då tänkte jag på någons kommentar" WT har aldrig ätit fläskfilé på en vardag" och började fnissa okontrollerat.
Drottgirl: *skrattar så tårarna rinner*