Tråd för oss med sfinkterruptur, del 6!

Skriver en rad så jag får in tråden i mina favoriter.

Om 8veckor har jag bf Längtar till dess, men funderar samtidigt på om jag har valt rätt. Som jag skrivit tidigare har jag tänkt att föda vaginalt även denna gång trots en total sr för snart 3år sedan. Vill verkligen inte göra snitt då jag tycker att vaginalt känns mest "rätt" och jag är livrädd inför att ev. bli uppsnittad i magen. Då tar jag nog hellre en ruptur till. Jag vet ju denna gång att man faktiskt överlever trots att man blir illa tilltygad.

Funderar alltmer på förlossningen och kommer ihåg min förra mer och mer. Det är både positivt och negativt. Börjar att bearbeta den nu (vilket jag trodde att jag redan hade gjort). Är lite skärmd över hur ont det faktiskt gör, men å andra sidan vet jag ju att jag klarar av smärtan.

Att vara omföderska minskar risken betydligt för att få en sfinkter ruptur! Det är då man är förstföderska som risken är störst, samt om man blir förlöst med sugklocka.

Jag håller med Klematis om att man kan få bestående men, men de flesta slipper det. Det är svårt att hålla gaser i början, men det tror jag å andra sidan att man kan ha ändå även om man inte får en sfinkter ruptur.

Sexlivet har inte med rupturen att göra om man inte blir sydd för tight vil säga. Sexlivet kan lida lika mycket/lite som vid en "normal" bristning.

Jag har pratat med en kollega som fått en sr precis som vi. Hon fick en av grad 3 och jag en av grad 4. Enligt hennes läkare som hon träffade i torsdags så är hon i "gråzonen" och rekommenderas varken snitt eller en vaginal förlossning. Hon "får" göra som hon vill. Han sa dessutom att om man får en sr av grad 4 bör man göra kejsarsnitt.

Min läkare som jag träffade i maj (samma sjukhus) sa att jag har 97% chans att nästa förlossning kommer att gå bra om jag väljer att föda vaginalt. Han såg inga som helst hinder till varför jag inte skulle fixa en vaginal förlossning.

Min läkare var förlossningsspecialist, medan min kollegas läkare var överläkare (men inte på obstetriska kliniken). Jag tycker att det är konstigt att två läkare på samma sjukhus säger olika saker. Kan det bero på att min läkare verkligen är en specialist och att hennes inte riktigt vet vad han pratar om, eller ska man hellre lyssna på överläkaren trots att han inte är överläkare på "rätt" klinik?

Sfinkterruptur är att ringmuskeln går sönder antingen helt eller delvis.

Klematis: Varken jag eller min kompis blev undersökt utan vi hade båda två "bara" ett samtal med våra respektive läkare. De har alltså inte sett hur vi har läkt ihop utan bara gått på vilka problem vi hade efter förlossningen. Jag ska till min bm imorgon och prata med henne om att jag tycker att det låter konstigt...

Jag har också läst i SFOG och sett vad som står där. Varken jag eller min kollega är analinkontinent så då (enligt rapporten) borde varken jag eller hon bli snittad.

Nu är det ju iofs så att jag är livrädd inför ett snitt då jag tycker att det är onaturligt, att min kropp borde fixa en vaginal förlossning och att jag verkligen inte vill bli uppskuren.

Pratade med min bm om läkarutlåtandena igår. Hon sa att min läkare visste vad han pratade om eftersom han håller sig ajour med ny forskning och tar del av utredningar. Den andra läkaren var av den "äldre" generationen och hade egentligen inte sådan kunskap att han ska kunna uttala sig om en kommande förlossning och utgången av den. Jag känner mig nöjd nu och håller fast vid att jag ska föda vaginalt.

Spritza> Jag har gått 34 fulla veckor imorgon och känner inte av min ruptur alls. Graviditeten har inte på något sätt blivit påverkad av min sfinkter ruptur. Allt känns bra. Jag kan hålla gaser, urin och avföring lika väl som innan.

Jag vet inte om jag hade hört att det kunde hända. Däremot så hade jag funderat på att det faktiskt kan hända att man spricker upp allting eftersom barnets huvud är rätt stort. Trodde dock inte att det skulle hända mig.

Det här med att sys på operation, jag tyckte att det var skönt att få höra att jag skulle bli ivägkörd dit just eftersom om man nu ska bli sydd öht är det bäst att bli det på op. Så det kändes väldigt tryggt!

mirresmamma: Vad skönt at thöra att det gick så bra för dig! Jag ska föda vaginalt om några veckor (bf 1/12) och hoppas på att slippa ytterligare en sr. Jag tror dock att det kommer att gå bra. Det måste jag tro på.