IVF/PGD-tråden nummer 5!!!

Ingenting - Jag har fått mina behandlingar på Sahlgrenska, från det att remissen skickades från min hemklinik tog det bara ett par månader innan vi fick komma på det första besöket (kommer inte ihåg exakt men tror att remissen skickades i slutet av augusti/början av september och sen var vi där första gången i november). Vid nybesöket planerades den första beh som startades på dec-mensen med äggplock i januari. Vet att varje dag och vecka känns lång men tycker ändå att detta var helt godkända väntetider.

När vi sen var inne i systemet har jag aldrig upplevt att vi har behövt vänta på beh för att de inte har haft plats för oss. De tillfällen då det varit långa mellanrum har det varit på mitt initiativ för att jag har velat ha paus.

Iliaca - ligg på dom, verkar mer vara en regel än ett undantag att remisserna kommer bort för oss i den här tråden. Min gjorde det också. Ring och kolla på rmc, man har liksom rätt att vara tjatig i den här situationen.

Jag fick ett snabbt bonusultraljud idag. Det kom så snabbt på att jag inte ens hann bli nervös. Bebben sov men allt såg bra ut och hjärtat slog finfint. Det känns som en hemlig värld där inne och det är roligt när man får en extra inblick. När jag sen gick från undersökningen började bebben sparka runt igen, jag blir verkligen lika lycklig varje gång jag känner honom, tror aldrig att jag kommer att tröttna på den känslan. Det känns som om jag har extra lyckopiller inom mig. Visst kan jag sura eller pusta över saker men så fort jag sen känner en spark blir jag så glad igen att inget annat känns betydelsefullt.

Hej Magonlian, polar cell är en hänvisning till den del av en äggcell som är de bortvalda kromosomerna. När äggcellen förbereder sig för att bli befruktningsduglig kasseras hälften av alla kromosomer (man har ju 23 par kromosomer och en av kromosomerna från varje par kasseras, de andra är de kromosomer som då kommer från mamman när ägget befruktas, i alla fall är det så det fungerar hos alla normala, vid translokationer kan det ju sen bli lite annorlunda. Jag med min robertsonska translokation har bara 45 kromosomer eftersom två stycken sitter ihop). Principen är i alla fall att om man tar ut polar cellen och undersöker vilka kromosomer som finns där kan man genom uteslutningmetoden ta reda på vilka kromosomer som finns kvar i äggcellen.

Vet inte om detta låter begripligt, det finns också texter om detta och pgd generellt om du klickar på dessa länkar, läs under polar body analysis
www.reproductivegenetics.com/pgd.html
www.ivf1.com/polar-body-biopsy/

Zanila

Enligt Sahlgrenskas info till oss har det fötts mer än tusen barn med PGD i världen, när denna siffra kommer ifrån vet jag inte men det är i alla fall två år sedan dom sa det till oss. Det första barnet i världen föddes 1990 och det första i norden 1997 (efter beh på sahlgrenska) men jag har inte fått nån info om hur många det kan tänkas vara i Sverige. Tror att det kommer att bli allt vanligare eftersom fler får upp ögnen för det, tekninken blir bättre och det tillåts för fler diagnoser än tidigare.

Personligen tycker jag inte att kriterierna borde vara så hårdnackade eftersom jag bara inte kan föreställa mig att någon skulle gå igenom en sådan här behandling om det fanns ett annat vettigt alternativ. Jag kan nästan bli tokig när jag läser debatterna i tidningarna som kommer upp emellanåt då pgd nämns i samma medning som designade barn. Den som skriver sådana artiklar borde göra ett studiebesök här i tråden för att få lite insikt i vad det verkligen handlar om.

Ja nu fick jag avreagera mig lite men jag är på lite dåligt humör idag efter att ha diskuterat med en av vår världs stora puckon. En kvinna som själv har flera barn som hon planerat in så där fint när det passat i kariärren och dessutom fått på våren, "eftersom det finns ju studier som visar att barn som föds då blir starkare och mer framgångsrika". Hon kan bara inte förstå varför man vill trixa så med naturen och guds vilja och bla, bla, bla jag tror jag kräks. Hon är en sådan som alltid pratar om sina barn och hur förträffliga dom är (vilket hon så klart får om hon vill) men det som stör mig är att någon som själv ser sina barn som den största glädjen i livet inte kan förstå att någon annan vill ha samma sak. Till slut gav jag upp och sa att vi nog inte skulle komma vidare i våra diskutioner innan hon drabbats av någon form av motgång i livet och sen gick jag. Blir lite irriterad på mig själv att jag inte orkar mer än så men samtidigt tror jag inte att det går nå fram till alla människor.

Så, det känns ytterligare lite bättre nu. Vidare till något viktigare. GRATTIS FD, härligt med pickande hjärta, håller tummarna för att det är ytterligare en blyg en där inne!

Hej, tack för alla kommentarer till mitt arginlägg, det är skönt att det finns männsikor som verkligen förstår. Kyoko, ditt svar har jag nu programmerat in i hjärnan för ev framtida behov. Hoppas du snart får besked om när du kan börja igen, för du har inte fått det än va?

Iliaca, lycka till den 23:e, det är ju verkligen alldeles snart.

FD -håller tummarna hårt för fredag.

Kramar Zanila

Håller tummarna för dig Nizen...styrkekramar

Fantastiskt! Grattis! Jag blir så glad att faktiskt börjar gråta.

Tänk så fort livet kan ändra sig. Från den där bottenlösa oron till bara glädje. Det är så underbart när det äntligen kan få gå bra. Hoppas att du kan känna lite hopp och förväntan nu.

Det verkar som om man gör olika med antalet sprayningar på olika kliniker. Tänker fram för allt på er som har svårt att bli nedreglerade. Jag fick alltid börja att spraya ggr 4 på en gång. Mådde alltid pyton men var också alltid nedreglerad vid första provet. Kanske kan vara en ide att fråga om det inte går att börja så på en gång för er som planerar en nästa gång?

Hej och välkommen sagogrynet.

Det är inte svårare att lyckas vid IVF med PGD om man väl kommer till en äggåterföring, problemet är att det inte blir äggåterföring i lika stor andel av cyklerna som vid vanlig IVF eftersom en stor del av de embryon som kommer fram inte är friska. I alla fall är det den informationen jag fick av genetiker och ivf-läkare.

Sagogrynet, jag gjorde min behandling i Görteborg på Sahlgrenska och gentikern där berättade om flera par från Norge som gjort många försök hos dom för att peppa mig när vi gjort en behandling där alla embryon var sjuka. Med detta menar jag inte att det är kul att höra att det kan krävas många försök utan att jag inte tror att det är omöjligt att ni kan få fler än tre om nu det skulle behövas. Samtidigt tror jag att det är viktigt att inte springa iväg alltför långt i tankarna utan ta behandling för behandling för att inte bli galen på kuppen. Jag har åtminstone försökt tänka så och jag måste säga att jag är glad att jag inte på förhand visste att jag skulle behöva gå igenom fem behandlingar innan jag blev gravid. (4 enligt statistiken eftersom ett försök sket sig pga teknsika fel på inkubatorn men i alla fall fem för min kroppp).

Lycka till nu och hoppas att administrationen kan gå undan så du får komma igång snabbt. Håll koll på dina remisser, vi är många här som fått ringa och tjata eftersom våra papper kommit bort på vägen.

Ingenting - Enligt min läkare på Sahlgrenska hänger de inte upp sig lika exakt på ett visst antal försök när det gäller PGD utan man kan få fler än tre om de bedömmer att det fortsatt finns goda chanser med fler försök. Jag fick alla mina betalda och jag vet att fler här (Sogo tror jag) fått flera försök betalda i Stockholm.

Iliaca, hoppas du snart får post

Iliaca - angående antalet embryon som man får tillbaka vid embryoåterföring är det så att socialstyrelsens riktlinjer är ett embryo per återföring utom i speciella fall. Enligt min läkare är Ivf med PGD speciella fall dels för att det är svårare att få fram embryon till återföring och dels för att det inte är så bra resultat med embryon som varit frysta (vilket det är vid vanlig ivf utan PGD). Anledning till att riktlinjerna i normalfallet är ett embryo är att det är större risk för komplikationer vid en ev tvillinggraviditet än vid en graviditet med "bara" ett barn.

Jag har fått tillbaka två embryon vid de tillfällen som det har funnits två att sätta tillbaka och jag upplever det som att jag och min man fått bestämma detta själva. Så om du vill försöka med två embryon och det finns två att sätta tillbaka tror jag också att chanserna är goda att du ska få det.

Kramar Zanila

Ingenting - såklart hoppas jag ocskå att det ska gå på första försöket, och för en del gör det ju också det, se på Klara tex

Nizen, det om att överblivna spermier kan kontaminera provresultatet har jag aldrig hört. Jag har inte gjort könsbetsämning och ändå ingen ICSI. Enligt infon jag fick var det bättre att makens superherospermier själva fick befrukta äggen för att inte ytterligare påverkan skulle ske där (med stick i ägget osv). Konstigt vad mkt olika de säger till en ändå. Roligt att höra dig glad. Det är ju också verkligen fantastiskt att vara gravid.

Angående beskrivningen av äggplock och ET var det en sak jag tänkte på, utplocket av celler ur embryona för själva analysen görs på dag tre (när embryot har ca 8 celler) och tar ca ett dygn.

Annahan måste bara säga att jag verkligen lider med dig att du aldrig kan få komma vidare. Själv tyckte jag alltid att sprayningen var värst. Mådde så psykiskt dåligt då, kände mig superdeppig. Det längsta jag var tvungen att spraya var dryga tre veckor och det är ju ingenting, en piss i havet verkligen. Håller just nu alla tummar för att det snart ska vända.

Sagogrynet, jag tycker nog att det jobbigaste har varit att inte veta om man någonsin skulle lyckas. Att kämpa vidare men inte ha några garantier samtidigt som åren bara går. Nu när jag är gravid känner jag att det inte spelar någon roll att jag fått kämpa länge för att komma hit, bara det här går vägen är liksom vägen till barnet ganska oväsentlig. Problemet är ju bara att man inte vet om man ska få uppleva det när man är mitt i karusellen.

Alla kast mellan hopp och förtvivlan och de ständiga hormonsvägningarna under behandlingarna har också varit besvärliga. Ena dagen är man helt tömd på hormoner och har ungefär lika mycket östrogen som en 95-åring för att ett par dagar senare vara värsta värphönan, det känns i kroppen.

Jag vill inte skrämmas när jag säger det som kommer för jag vet att det inte har varit så för de flesta men jag har faktiskt haft riktigt ont efter äggplocken också. Själva aspirationen av äggen har inte alls varit smärtsam utan mer fascinerade och faktiskt ganska spännande. Det är efteråt när lokalbedövning har släppt som jag har haft ont. Första gången var det ingen som hade sagt till mig att man kunde få ont och då blev jag faktiskt lite rädd och trodde att något var fel. När jag ringde in till sjukhuset blev dom också oroliga och sa att jag var tvungen att komma in för kontroll. Det var inget farligt (har alltid haft många ägg och därmed varit mer eller mindre överstimulerad vilket gör att äggstockrna blir mycket stora och mer känsliga) men jag behövde äta starka smärtstillande i två-tre dagar efter aspirationen. Hoppas nu att jag inte skrämmer dig, tänker bara att det trots allt är bättre att veta att det inte behöver vara något fel bara för att man få mer ont än genomsnittet.

Tycker precis som Malla att du inte ska vara orolig över ditt jobb. Om du nu har lyckan att bli gravid innan provanställningen gått ut behöver du ju faktiskt inte berätta det. Lite hemligthetsfull får man ändå lov att vara