• zanila

    IVF/PGD-tråden nummer 5!!!

    Hej, har inte skrivit här innan, men hittade tråden och kan inte låta bli. Jag har gjort 5 IVF-beh med PGD efter att missfallsutredning visat på en balanserad translokation och är äntligen gravid. Nu var det inte det jag tänkte skriva om.

    Erka - Jag tycker inte att du bara ska ge dig och acceptera det idiotiska svaret du har fått om att du kan få pgd-analysen finansierad men inte ivf:en. Dom kan ju inte fatta vad dom pratar om. Jag blir så arg att jag nästa spricker när jag hör det. Jag har fått samtliga mina försök finansierade av landstinget. Enligt dom (skåne) var jag precis lika berättigad till ivf som alla andra barnlösa par som genomgått fertilitetsutredning. I vårt fall var det ju dessutom helt uppenbart varför vi verkligen behöver det, precis som det är för dig.

    Du behöver ju göra ivf:en eftersom du inte kan få en graviditet att överleva. Hur kan det anses som mindre berättigande än att tex vara oförklarligt barnlös. Där finns det ju inte bevis för att man inte kan bli gravid (tycker naturligtvis att alla oförklarligt barnlösa ska få ivf) så med den logiken borde man ju bara fortsätta försöka då. För det är ju faktiskt samma sak de säger till dig. Att du ska fortsätta försöka, kanske få missfall på missfall, behöva göra fostervattensprov eller dylikt och bara våndas vid varje graviditet.

    Ja, du får ursäkta, du vet ju allt detta själv men jag blir bara så ARG. Stå på dig. Visa att andra landsting inte resonerar lika och var en nagel i ögat på dem. Jag önskar jag kunde gjuta mod och hopp i dig. Lycka till iaf.

    Zanila

  • zanila

    MallaMojs - Det känns fram för allt som en annan värld. En jag aldrig tordde att jag skulle bli en del av, iaf inte mer än 12 veckor. Nu är jag i v 17+4 och känner bebisen sparka runt varje dag så den här gången har jag faktiskt börjat hoppas på allvar. Jag hade faktiskt gett upp hoppet. Hade anmält oss till föräldrautbildning inför adoption. Skulle bara göra det där sista försöket för min mans skull eftersom vi ändå fick det gratis. Tackar högre makter för det. Den sista beh gick bättre än alla de andra fyra tillsammans så det var verkligen en oändlig tur att den blev av.

    En snabb sammanfattning av min historia.
    Missfall i v. 6-7. Blödde ut allting av sig självt.
    Missed abortion i v. 12+ Skrapdes ggr två, åt methergin men blödde ändå inte ut allting förän samma morgon som skrapning 3.
    Missed abortion i v. 6. Blödde ut allting av sig självt
    Missfallsutredning som visar robertsonsk balanserad translokation hos mig mellan kromosom 13 och 14. Beslut om Ivf med PGD
    Första beh - 24 ägg, 13 som gick vidare till PGD varav 3 var friska. Två tillbaka, testade negativt.
    Andra beh - 19 ägg - 17 befruktade och delade på dag 2, då gick inkubatorn sönder och alla embryon dog. Försök att tina upp blastocysten i frysen men den klarade sig inte.
    Tredje beh - 12 ägg, 5 som gick vidare till PGD varav 1 var frisk. Testade negativt.
    Fjärde beh - 15 ägg, 9 som gick vidare till PGD men alla var sjuka.
    Femte beh - 19 ägg, 10 som gick vidare till PGD varav 4 var friska. Två till mig, två odlades vidare till frysen och jag testade POSITIVT i juni.
    25/7 VUL - Grät som ett barn. Först för att jag var så rädd för att det inte skulle vara något där och sen för att där verkligen var något. Tickande hjärta och sprittande rörelser. Vecka 9+2
    20/8 UL med anatomigranskning (i stället för fostervattensprov, som jag inte ville göra om läkaren inte hittade ngt avvikande) som visade allt på rätt plats så långt som man kunde se då. Vecka 13+0.

    Okej, kanske inte så kort sammanfattning men jag känner på mig att jag kommer att vara inne här ofta, ofta för att se hur det går för er alla. Det finns verkligen en stor extra plats i hjärtat för alla medsystrar som genomgått liknande saker. I många fall dessutom mkt besvärligare än det jag gått igenom.

    Jag önskar att den här tråden fanns när jag började med PGD för jag sökte verkligen länge och väl då. Kände mig som ensammast i världe. Skönt att se att det inte är så, även om jag såklart hellre önskade att ni alla slapp vara i den situation ni är.

    Kram

  • zanila

    MallaMojs - Började med att försöka bli gravida för drygt 3,5 år sedan. Lyckades på första försöket. Har superlätt att bli gravid spontant. Har tagit sig med en eller två menstruationer mellan missfallen. Är tacksam för det eftersom det då gick fort att få hjälp. Missfallsutredning klar för c:a 2,5 år sedan. Första beh i jan 06.

    Måste säga att det är otroligt upplyftande att se att någon faktiskt lyckats få barn genom PGD. Läkarna har ju sagt att det går och jag har läst om det men ibland har det ändå kännts helt omöjligt. Grattis till dig. Det är viktigt med positiva berättelser för att man inte ska ge upp när allt känns nattsvart. jag vet ju själv hur när jag var.

    Förstår att din graviditet var orolig. Det är naturligtvis jag också men jag försöker att inte glömma bort att njuta av det också. Jag har ju trots allt längtat så förtvivlat efter att vara i den här situationen och då måste man ju faktiskt uppskatta den. Har som ni märker en positiv dag idag, det är inte alltid lika lätt att resonera såhär men ibland går det

  • zanila

    Therese6699 - Tack. Genetikern som utför analyserna på embryona sa till mig efter den fjärde behandlingen där alla embryon var sjuka att det inte är så ovanligt att det kan behövas fler försök när man gör PGD. Jag tyckte att allt var hopplöst då men han sa att man fortsatt har samma goda chans vid behandlingarna i upp till 6-7 försök eller mer eftersom man inte har samma urval som "vanliga" människor och därför oftare får färre embryon att välja mellan och kanske heller inte får så många embryon till FET. Även om det var neslående att höra att det kan behövas fler försök tyckte jag ändå att det var mer positivt att höra att chanserna vid varje försök fortsätter att vara lika goda trots att man redan gjort flera. Det är ju annars lätt att tänka att det är omöjligt bara för att man redan gjort flera misslyckade försök.

    Måste dessutom få säga att jag tycker att du är otroligt modig som har orkat och vågat berätta om din son Tille och eran kamp i tidningarna. Det är en otroligt sorglig historia och jag lider verkligen med dig och din familj. Samtidigt tror jag att jag inte är ensam om att känna att den kraft du förmedlat har gett hopp och styrka vidare till andra, bla mig. Tack för det.

    Kram Zanila

  • zanila

    Tack Sogo. Ni är alla så vänliga. Jag känner mig verkligen välkommen, tack för det.

  • zanila

    Idag har det regnat här hela dagen så jag har inte haft speciellt mkt för mig. Har därför suttit och läst igenom de tidigare PGD-trådarna, ja inte lusläst precis, men kollat för att få ett hum om vad ni alla varit igenom. Måste säga att jag än en gång inponeras över hur mycket vi människor klarar av, speciellt vissa av er . Önskar man kunde sprida lite graviditetspulver över er som fortfarande kämpar.

    Kan också känna att jag får lite dåligt samvete över att klampa in här nu när det går bra och trycka ner det i halsen på er. Vet ju själv att det lätt blir blandade känslor när någon annan blir gravid. Man känner sig ju lätt rätt ensam när inte själv är det.

    Samtidigt känner jag mig inte alls hemma bland "vanliga" gravida. Jag har många gånger svårt att förstå deras funderingar och problem. Antar att mina egna tankar ligger så långt ifrån att jag inte alls kan relatera.

    Håller tummarna för att du får positiva besked imorgon Kyoko. Tycker att du borde få flera försök till eftersom det första ju inte riktigt blev något, dom räknar väl inte det?

  • zanila

    Hej Magnolian, välkommen hit. Det går att få barn med helt normal kromosomuppsättning också. Jag har också en balanserad translokation (13 och 14). I mitt fall var det inte så mkt fler prover än just karotypen och cellodling för att prova fram prober (= markörer mot dina och din mans kromosomer som fäster mot de kromosomer som är intressanta att testa och med olika färger visar hur många av de aktuella kromosomerna som finns i embryot). I Sverige kollas dessutom HIV, Hepatit, syfilis och rubellaimmunitet (röda hund). Dessutom fick jag göra en hysteroscopi, dvs en titt med kamera in i livmodern för att se så att allt var normalt där och inget hinder finns för embyona att fästa.

    Precis som de andra tjejerna säger är det svårt att på förhand säga hur goda chanserna är med PGD. Det beror på många olika faktorer. Bla beror det på hur det går att stimulera dig, dvs kan man få ut så många ägg som behövs, sen beror det på hur många friska ägg du producerar. Enligt genetikern som haft hand om mitt fall är det högst individuellt hur många dåliga och hur många friska ägg varje person med en translokation gör, men snittet ligger kring 25 % friska. I mitt fall är det dock mkt sämre, ca 10%. Det vet man ju dock inte förrän man gjort ett par försök och analyserat ett par embryon.

    Så till alla, det känns bra att vara välkommen här. Vill också berätta att jag har varit på ultraljud idag och allt så normalt ut. Kändes som om ungefär 10000 ton lossnade från axlarna. Jag har svävat fram efter det. Känns som om jag faktiskt på allvar vågar tro på att det trots allt blir en bebis nu

  • zanila

    Hej Iliaca,

    Jag bor i Malmö och har gjort mina behandlingar i Göteborg (på Sahlgrenska). Vi fick välja mellan Göteborg och Stockholm och tyckte att det första alternativet var bättre eftersom det ligger så mkt närmare. Du kanske redan vet att det finns båda och hellre vill till Stockholm men jag ville i alla fall berätta det. Väntetiden till behandling i Göteborg var kort from att de fåttt remissen, strulade för mig med. Jag tror att det bara tog fyra månader från att de hade remissen tills jag fick börja spraya.

    Tycker som de andra att du inte ska vänta med att börja. Jag har haft heltidsjobb under mina behandlingar, tror jag skulle ha tyckt att studier varit lättare att anpassa, men allt går så klart. Till skillnad från många andra har jag däremot fått vara hemma lite längre i samband med fram för allt ÄP eftersom jag haft så ont efteråt (har alltid lyckats bli mer eller mindre överstimulerad). Det har därför varit svårt att gå till jobbet eftersom jag har ett jobb där det inte riktigt fungerar att ha lågt tempo. Att ligga i soffan och plugga hade däremot gått alldeles utmärkt.

    Tror att du kommer att klara detta galant.

  • zanila

    Iliaca, konstigt att genetikern sa så för jag har en balanserad translokation och det gick alldeles utmärkt i Göteborg. Det skulle i så fall vara om det är olika för olika typer av translokationer, min är en sk robertsonsk. Se även sahlgrenska.se/vgrtemplates/Page____25705.aspx för ytterligare info om sahlgrenskas PGD-verksamhet. Du kan ju också ringa till barnmorskemottagningen på ivf-enheten och be att få prata med barnmorskan som har hand om PGD-paren, hon heter Justina.

Svar på tråden IVF/PGD-tråden nummer 5!!!