Tänk om jag hade tagit kejsarsnitt!!

Hej där....

Jag träffade en vis o klok bm för ett tag sedan och som just sa att vi är nästan mer oroliga idag för att vi kan kontrollera allt
och det gör att minsta lilla faktor som vi inte har kontroll på skrämmer ihjäl oss..vi har blivit rädda för livet självt, sa hon.
Något att tänka på!! Njut!! snart har du din fantastiska baby här och du ska se att allt går super den här gången!!!

babyassistans;

Jovisst är det så, mycket kan vi ju kontrollera å va oroliga för, men det är rätt så lustigt ;för vid min förra grav, var jag peppad till tusen,trodde inget kunde gå fel å tänkte att;detta fixar jag lätt, men ack så fel jag hade...

Tänkte puffa upp tråden lite.

Nån som gjort snitt å sen fött vaginalt utan problem??

Hej igen...

Jag tror att det många gånger beror på att vi inte har någon personlig erfarenhet första gången. Nu när du får ditt andra barn har du massor med erfarenhet, kunskap och pga det kommer du att ställa helt andra krav på bm och personal runt dig. Trots att det är många av oss som har haft jobbiga och ibland fruktansvärda förlossningar bleknar tack och lov minnena med tiden.Nyfiken fråga..varför stannade förlossningen av när du var öppen 8 cm!! Sov gott!!

Har inte fött  än ja inte. men tänkte bara titta in och ge dig en lyckospark och hoppas att allt går bra..

Babyassistans;

Ja du, varför stannade min förlossning bara upp??Egentligen så har jag ju inte fått några ordentliga svar på det, så läkarna vet väl tyvärr inte heller vad som hände,mer än att de bedömer det som värksvaghet,utröttad moder,,det var det som var så himla frustrerande;jag fick ordentliga värkar på torsdag,vattnet gick fredag,å sen fick de plocka ut henne lördag natt,..min livmoder hade tydligen arbetat så hårt hela tiden att den helt enkelt inte orkade hela vägen.
Varför? Det kan nog ingen svara på.
Jag blev så besviken när läkarna bestämde sig för att snitta mej(visst, det var det bästa då , med tanke på barnet å mej, men jag ville ju så gärna föda vaginalt)
Jag fick inga riktigt ordentliga krystvärkar som skulle hjälpa mig att få ut mitt barn,,tyvärr så lyckades hon inte skruva sig igenom den sista passagen.

Så,,jag hoppas det går bättre denna gång.

PPeach; Tack för sparken, den kan verkligen behövas,är så orolig ibland att man inte vet vart man ska ta vägen.Jobbigt.

Precis som alla barn är olika är alla förlossningar det sägs det ju, så det går säkert jättebra denna gång! Tack o lov finns ju snitt som en utväg ifall det blir fel, men jag hoppas verkligen du får den förlossning du önskar dig!

(och för att ha lite egenterapi önskar jag att jag fött ngt av barnen vaginalt-nu är det försent...)

Håller alla tummar jag har för dig!

Babyassistant: Eller så är folk mer välinformerade idag....

Hej TS. Jag har cirka 4 veckor kvar och snittades med första men hoppas på vaginalt denna gång. Först ville jag innerst inne ha snitt men tvekade pga av riskerna och att det är så mycket bättre för barnet med vaginalt osv, men innerst inne ville jag verkligen ha snitt. Jag gick på två Aurorasamtal och efter det var jag helt säker på att försöka vaginalt! Jag drabbades också av värksvaghet förra gången och hade grymma pinvärkar som inte ledde någon vart. Öppnade mig ynka 4 cm på 22 timmar. Men dessa cm har jag ju till godo den här gången! Jag känner mig positiv och är lika nervös/lugn inför den här förlossningen som inför förra förlossningen då man saknade erfarenhet. Tänk på att de åtta cm du kom upp i då, dem har du till godo den här gången och det är NÄSTAN alltid så att öppningsskedet går fortare när man är omföderska, vilket du ju är även om du inte krystat ut barnet.

Jag hoppas också att du får en jättebra förlossning! Lycka till!!!!

Jag har fått snitta alla tre för att jag inte öppnat mig och då har förlossningarna ändå satt igång av sig själv dom sista två ggr.Blev sen snitt på förlossningen då det inte öppnades mer.Hoppas det går bra för dig.

Här är en som gjorde kejsarsnitt med första...det upptäcktes att hon låg i säte på en vanlig rutin Ul i v39 så blev hastigt planerat till dagen efter.

Den här gången tänkte jag samma som dig. Ville verkligen föda vanliga vägen trots att ändå var lite skraf å orolig. Speciellt för att spricka och bli klippt pga barnet var för stort eller så.

När väl förlossningen startade så kunde jag aldrig i mitt liv drömma om att den skulle ta 1,5 dygn med elakt intensiva värkar. MEN trots det och trots att jag både blev klippt å sprack så var det betydligt "skönare" efteråt än med snittet! Jag var kapabel att ta hand om min 2-åring när kom hem. Det hade jag aldrig varit med ett till snitt!
Och det var riktigt häftigt att få känna känslan när min lilla dotter sakta med säkert kom en liten bit närmre vår värld. Vid varje krystning så kändes det hur hon gled längre å längre ner. Å det gjorde faktiskt inte ont själva krystningen, bara spände en del. Fast hade fått EDA så var väl därför
Det kommer att gå jätte bra. Å precis som med snittet så läker det där nere om man spricker å blir klippt. Och det är verkligen super häftigt att ha varit med om att föda fram sitt barn själv

ps. min förlossning tog tid för öppnade mig inte mer än till 6-7cm på låååång tid. Men min bm tryckte bort kanterna med fingrarna under värkarna. Har aldrig hört talas om något liknande men först fick hon bort kanterna på ena sidan. Och sedan fick jag lägga mig på den sidan som kanterna var borta och så tryckte hon bort de andra kanterna. OBS, hade inte fungerat om inte hade haft EDA. Men en tips att be bm göra detta om det nu låser sig!

ps2. Jag blev klippt och sprack för att fick dålig krystvärk på slutet och min tösa hade navelsträngen runt halsen och började bli dålig. Så de var tvugna att dra ut henne varför de klippte för att underlätta...