"Vem som helst kan bli mobbad"
Jag tror att slumpen avgör mycket i livet. Hur man reagerar första gången när någon försöker dominera eller mobba kan avgöra mycket, men livet förändras också och man kommer till nya sammanhang.
De flesta människor gör "fel intryck" på någon grupp någon gång, och det sämsta läget torde vara om man då måste bli kvar i den gruppen utan möjlighet att stärka sin självkänsla från andra sammanhang. En skolklass är för barnet en sådan miljö-få elever känner spontant att de har ett val i att gå till skolan eller inte.
Jag tror i grunden att det mesta kan vändas, jag känner många som har varit mobbade och har mått hemskt dåligt under någon period men utfallet på livsbasis är väldigt olika-idag är en del av dem verkligen "höjda över" sina forna mobbare på alla sätt som man kan tänka sig- utbildningsmässigt, yrkesmässigt, socialt, ekonomiskt.
Men sedan finns det även ett fåtal personer som antingen från tidig ålder var så udda i sig själva eller pga sina erfarenheter beter sig så udda, att de bär med sig ett utanförskap, ja nästan strålar ut det. De är inte alltid mobbade i egentlig mening men de är definitivt utanför, i nästan alla sammanhang.
Det är svårt när det blir så, för hur mycket jag än vill vara vänlig så kan jag ju inte bli vän med någon bara för att dom ska HA en vän-det vore inte äkta, det vore falskhet och hycklat medlidande. Men jag kan alltid bidra till att de kommer ut och träffar så många människor som möjligt-vänder man på tillräckligt många stenar så finns det oftast någon som kan passa.