Familjen Peura - Beundrar dig som fixat det så här långt. Jag skulle inte klara av det, eller om man inte har något val går det väl. Men nu är jag van att vara själv hemma och kunna plugga så jag blir grymt irriterad när de små är hemma coh för liv. För att inte tala om att var 10:e minut bli avbruten med MAMMA!!!!! 
Ida - Vad kul med studiebesök! Jag vill också! Baksidan av detta med att läsa på distans....
Mallis - Antar att det är jätte bra att du har glömt oss, det innebär ju att du trivs där hemma och med lillen Ta inga beslut nu utan vänta lite så får du se hur det känns om ett tag. Och läsa klart hinner du alltid....
eriXa - Här kommer de ploppande mer och mer dag för dag,
ja alltså de gråa hårstråna
Hittar inte motivationen idag. Var med mormor och handlade och sedan var det som fördömt att komma igång igen. Suck!
Kan inte ens bestämma om jag ska göra en uppgift i vårdpedagogiken eller psykologin! Men det lutar åt en fallbeskriving inom vårdpedagogiken, om hur jag ska handleda Olga 76 år som nu är opad med stomipåse. Hon ska lära sig byta den själv samtidigt som jag visst har en praktikant med som ska läras sig också. Ska berätta hur jag handleder/undervisar Olga/ praktikanten och skillnanden på sätten däremellan.
Borde inte denna uppgift kunna vara under handledning och inte bara under vårdpedagogiken?
Nu har jag gett upp! Kommer inte bli något mer presterat idag än att jag har fyllt i och skickat in tidsplanerna för psykologin och vårdpedagogiken. Börjar officiellt med dessa på måndag.
När det till och med var mer lystfullt att plocka ur diskamaskinen insåg jag att det är ingen ide att sitta här och försöka hitta på något att skriva. Så är det bara! I morgon är kanske bättre.
delifi - Den där känslan känner jag igen 
Känslan av att man faktiskt fixar det och att det går bra. Kommer ihåg när jag gick på mitt första larm själv, och det gick kanon. Känns som om det var längesedan fast det bara är 2-3 månader sedan. Ibland kan det vara bra att ens egna handledare inte är där och att man går med någon annan, då kan man kanske få göra mer saker själv.
Just nu väntar jag på att jag ska få en delegering så jag få börja dela ut medicin och ögondroppar. Sjuksköterskan kom igår och började disskutera medicineringen till en av våra boende med mig! Tittade lite på honom (alltså ssk) och då undrade han om jag inte var på den sidan som denna man bor på, jo sa jag men jag får ju inte ha något med mediciner att göra 
Jaha, det trodde jag sa han och gick! Men ge mig det då!!!!!!!!
Ibland känns det som om saker och ting blir bökigare då jag inte få dela ut medicin. Ex skulle jag skjutsa in en tant igår som skulle vila middag och vid den tidpunkten ska hon ha ögondroppar. Då fråga hon mig om jag inte kunde skjutsa in henne och sedan ge henne dropparna. STOP!
Ansåg då att det är lika bra att min kollega (som var inte gjorde något annat just då)skjusar in henne än att jag först ska göra det och sedan få kollegan springa dit och droppa.
Men jag vill ju att ssk ska komma och ge mig delegeringen 
Men den kommer nog.... Om inte annat så kanske till sommaren då personalen har semester och man måste se till att det finns delegeringar.
Oj, blev långt.... Behövde nog beklaga mig lite...
delifi - Du måste ha en deligering för det stället där du jobbar, går inte att "flytta med sig den". Tvärr!!!
delifi - Fungerar det så hos er??? Det jag har lärt mig och det kommunens MAS berättade för mig var att delegeringen gäller för det stället man jobbar på.
Alltså det är ju inte så att man promt måste få dela ut mediciner men jag känner mig bakbunden och en belastning för mina kollegor då jag flera gånger per pass hamnar i situationer som hade kunnat lösts smidigare om jag hade haft delegeringen.
delifi - Låter vädligt smidigt fast samtidigt så hävdar de ju att en av orsakerna till att man inte får delegering direkt är ju för att man ska bygga upp det där förtroendet. Veta vilka man jobbar med och veta vilka de är, allt för att undvika misstag. Fast nu tänker jag ju bara inom äldrevården.
Undrar om den kursen innebär delegering för allt? Eller bara vissa bitar... vad nyfiken jag blir
delifi - Berätta gärna sedan vad du fick veta, det är ju bra intressant det där....
Och du, glöm inte att fråga om vikariejobb på måndag 
delifi - det förstår jag, hade nog inte heller frågat då. Även om man kanske borde 
Ida - Sitter här också med en bristande motivation. Att huset är fullt med barn bidrar säkert det också, men jag kan ju inte bara skylla på det.
Har precis skrivit om kommunikation.... Hojta om det är något...
Ang det störande momentet, för VEM ska det vara störande? Att minnet sviker väldigt till och från är störande för både den drabbade och de som lever brevid.
Störande för omgivningen kan vara att de har en benägenhet att prata om dåtiden om och om igen. Och oftast samma sak hela tiden. Annars kan det väl vara att de brukar kunna tappa lite av den socialisering som vi en gång har lärt oss, alltså vad man får och inte får göra i vårt samhälle. Vad som anses avvikande eller inte. Att man klär på sig innan man går utan för dörren, att man inte alltid säger vad man tycker och tänker utan tänker på den man pratar med osv....
Själv sitter jag men en uppgift som jag inte vet hur jag ska börja med.
Så lyder den första delen... Blir tveksam till hur MÅNGA grupper jag ska skriva om. Finns ju mängder.... Och ska man ta med alla som man själv är delaktig i? Suck!!!