Att berätta för sitt donationsbarn

Vi har berättat för våra tvillingar redan från början hur dom har kommit till, enkla enkla berättelser om en snäll tant i finland etc.
Vi valde även att berätta på BVC dels för kanske kommande sjukdommar samt att jag kände att jag på något sätt ljög...

Jag och min man har aldrig knusslat med att våra barn har kommit till via äggdonation, varför skulle vi det?
För oss fanns det ingen annan väg att få biologiska barn, vi resonerara som så att om vi föregår med gått exempel och tar det hela med ro, så blir hela "donationsgrejen" inte så laddad.
Våra barn är i dag 7 år och har massor av frågor och funderingar kring hur dom har kommit till, vi bemöter deras frågor på ett så naturligt sätt som möjligt. För oss fanns inte alternativet att inte berätta, det skulle kännas helt fel med tanke på respekten för våra barn. Visst känns funderingarna som ex min son har ang tanten i Finland jobbiga ibland, men jag får svälja min stolthet som "mamma" och bemöta honom där han är.
/MVH
Sanni donationsmamma till tvillingar på 7 år