Övervikiga: Hur har ni blivit bemötta?

Jag är överviktig.

1. Väldigt blandat. Men mest negativt. Bland anant tyckte min läkare när jag ville han hjälp av en dietist för att få en bättre kosthållning och kanse en bättre vikt att det var lika bara att opperera min mage.

2. Ingen vill tareda på varför jag är tjock. Bara skära i mig.

1. Jag får alltid höra oavsett vad jag har sökt för så har jag fått höra att det är för att jag är överviktig.. Barnlösheten kommer lösa sig bara jag går ner i vikt, mina ryggproblem kommer lösa sig bara jag går ner i vikt, osv.. Nu har jag gått ner 25 kg och inget av det har löst sig, konstigt det tycker jag.

2. Nej dom har inte tagit reda på om det är vikten som är orsaken, inte mer än att jag själv upptäckt att jag inte blivit bättre trots att jag gått ner 25 kg.

1 jag var på gyn o fick rådet att gå ner i vkt innan dess kunde de inte göra nåt..

2 de hjälpte mig inte att gå ner i vikt. Men sa att 30 min promenad om dagen var jättebra! =\ Tur at de sa det för det visste jag ju inte..

Nä man är verkligen inte intressant om man väger för mycket. De tror nog att man äter chips o godis till frukost.

1. Hade BMI ca 30 när jag startade utredningen. Var livrädd för att höra just kommentaren "gå ner i vikt och kom tillbaka sen om du inte blir gravid", men den kom aldrig. Tvärtom tog jag själv upp det, men doktorn tyckte inte min övervikt var ett problem.
2. Nej. Däremot har jag själv gått ner 12 kg och nått ett BMI på 25 nu. Förändrade min kost totalt den dagen jag ställdes i kö till IVF för att jag anser att det är min "skyldighet" att göra vad jag kan för att det ska lyckas.

Kanske ska säga att jag inte direkt heller äter chips/godis till frukost, däremot åt jag väl lite för stora portioner i relation till hur lite jag rörde på mig. Det var detta jag förändrade för att gå ner i vikt. Men inte var / är det enkelt, och inte blir jag mer fertil för det........

Det är dessutom bevisat i utredningen att det inte är nåt fel på mig (vad man kan hitta iaf). Hade kanonvärden t.o.m. med övervikt! Så jag tycker inte ni ska acceptera övervikt som orsak till nekad utredning!!! Ni kan - som jag - ha toppenvärden, och kanske är det mannen som det är "fel" på?? Men det får man inte reda på då pga att kvinnan är överviktig - hur hänger det ihop???!

STÅ PÅ ER!!!!!!!

1, Till landstinget var vi inte ens välkomna för utredning, vilket kändes som ett hårt slag. Vi vände oss då till en privat mottagning där de har satt igång en utredning. Min vikt har diskuterats och läkaren har tagit upp de extra risker det skulle medföra om jag blev gravid just nu. Han förklarade också att behandling inte är aktuellt förrän jag gått ner mer i vikt, vilket vi också förklarade att vi är införstådda med. Tror att vår insikt i detta samt att jag faktiskt den i oktober gått ner 10 kilo och aktivt arbetar med min vikt bidrog till det professionella bemötandet. Jag uppskattar också att man är så pass öppen med att berätta att behandling inte är ktuell förrän jag gått ner i vikt. Trots allt är det en privat klinik och vi skulle få betala för en eventuell behandling, då tycker jag att det hör till att man inte behandlar om det inte finns goda utsikter.

2, Min övervikt i sig utreds inte, däremot kontrolleras min ägglossning och äggstockarnas kapacitet i första steget, samt makens sperma förstås. I steg två kan en spolning bli aktuell. Ska även gå till min husläkare för att få mina sköldkörtelvärden perfekta, har hypothyreous.

Kortfattat är jag väldigt glad över möjligheten till utredning på en privat klinik Mest besviken är jag på landstinget som inte ns tog emot oss för ett besök utan som mer eller mindre ställde min diagnos i telefon "överviktig utan rätt till utredning".

jag fick de beskedet efter läkaren kollat va som va fel.. jag sakna enligt blodprov något hormon i kroppen. men fick inte påbörja någon behandling förrän ja gått ner 20 kg på 3 månader. detta va inte lätt o ja har inte klarat det. blev så besviken o lessen över allt detta. visst ja vet att ja behöver gå ner i vikt men det hade varit lättare om ja typ hade fått den hormonbehandling ja behövde o sen kämpat för att gå ner i vikt för då hade man vetat att går ja bara ner i vikt så kanske de blir en liten bebis. men eftersom ja fick de tvånget o sen att ja antagligen skulle behöva gå ner ännu mer i vikt innan han gav mig behandling gjorde att ja tappa allt.. ja försökte några veckor men sen åter till de vanliga . har samma problem som många andra att ja äter inte massa onyttigt dagligen men har varit överviktigt sen ja va liten o blev opererad o mina halsmandlar togs bort för att ja inte kunde äta.. efter de rasa ja upp i vikt. mvh linda

Jag har aldrig blivit dåligt bemött i vården pga min övervikt.

Däremot så kändes det lite som att jag var tvungen att försvara min vikt vid inskrivningen hos BM, men det var inte pga att hon sa något om den. Det är mer för att jag själv stör mig själv, på min övervikt.

Dock har jag läst många som fått kommentarer av sina BM om sin övervikt, så jag var allt lite nervös.
Men jag tänkte att, eftersom jag faktiskt äter bra och tränar flera ggr i veckan och har gått ner 16 kg, och har svårare pga Pco så ska hon banne mig inte komma här och komma... dessutom så har vi ju fått hjälp genom IVF att bli gravida, så tänkte jag att, jag har ju faktiskt blivit "godkänd" att få hjälp att bli gravid trots mina extrakilon, som är måååånga...

När jag fick lite högt blodtryck under grav. så tänkte jag att nu kommer det väl en kommentar om att jag väger för mycket, men ingen har sagt något.

Att vårdutbildad personal ibland verkar ta för givet att man är en soffpotatis som vräker i sig en massa onyttigt och inte rör sig mer än nödvändigt är pinsamt!! Pinsamt för dem, eftersom det visar på en bristande kompetens!

En smal människa är inte automatiskt en sund människa!!! Man kan inte se utanpå hur en människas blodkärl ser ut t.ex. Bara för att jag är tjock så kan mina kärl vara finare än någon som är smal och som har högt kolesterol och "igenslammade" kärl, som kan leda till blodproppar, t.ex stroke och hjärtinfarkt.

Det är ju inte bara tjockisar som råkar ut för välfärdssjukdomar, även om det absolut inte är en ursäkt för att vara tjock! Alla vet ju att det inte är bra att vara tjock, herregud, det behöver väl ingen läkare tala om för en!
Det är väl bättre att de försöker hjälpa sina patienter istället! Och det gör man då verkligen inte genom att skuldbelägga!!!

Här har ni en med ordentlig övervikt. Har en liten son på 8 månader. Vissa bemöter än som en person och andra som en tjockis. När jag träffade läkaren på MVC ville hon skicka mig till dietisten på direkten. Det gjorde hon men dietisten var förnuftig och sa att man skall inte banta när man är gravid. Men läkaren sa att jag fick inte gå mer än 6 kg och det höll jag nästan. Efter 40 veckor hade jag gått upp 6 kg och efter 42 veckor hade jag gått upp 7 kg totalt. Jag hade fin fina värden under hela graviditeten tills på slutet men det är fullt normalt. Men man stöter på det titt som tätt. Fick även höra att det var svårt att se bra på UL pga av övervikten. Jag är en tjockis som har haft tur så ni där ute ge inte upp!