Om någon frågar "Hur mår du egentligen?", hur reagerar du då?

Blir glad av omtanken svarade jag..för så är det...då jag inte kan må helt bra nu,och inte gjort av stor sorg,starka skäl..

I bland,nu,så känns det bra om det syns,då jag ofta ÄR ledsen,satt i bilen igår,efter att ha varit till min innerligt älskade unge son´s grav,och tårarna rann,och rann..orkade inte följa med in i affären,men ibland kommer tårarna bara plötsligt (sorg har inte kontorstid och tar heller inte semester) när vi är i en affär eller på stan,och då låter jag dem rinna..kan inte göra något annat när jag är så ledsen,och många tittar,men DÅ skulle det vara skönt om någon FRÅGAR i stället..annars tänker jag.."titta ni,ni har ingen aning om varför jag är så ledsen,hade ni varit i samma situation hade ni nog gråtit själv när som helst,man kan inte stoppa dem"...

Medmänsklighet då värmer..särskilt om man känner de som ger den,men även annars...