manlig kontra kvinlig omskärelse/könsstympning

Hm. Jag tycker inte riktigt att det går att jämföra. Den grövsta formen av kks går ut på att man skär bort blygdläpparna och klitoris samt syr ihop underlivet så att bara en liten öppning för urin blir kvar. Ingreppet leder ofta till döden eller till livslång invaliditet. För att inte tala om att saker som att ha sex, föda barn eller till och med ha menstruation medför fruktansvärda smärtor. Det finns inget stöd inom någon religion för att praktisera kks och det finns absolut inga medicinska fördelar med det, tvärtom.

När det gäller manlig omskärelse så är det för det första ett mycket mindre ingrepp, där man skär bort en liten bit skinn. Om man skulle jämföra med kks där man skär bort klitoris skulle man behöva skära bort ollonet för att det skulle vara jämförbart. En korrekt utförd omskärelse ger inga framtida problem, och det finns studier som visar att det kan finnas hygieniska fördelar med det. Det finns en lag i Sverige som reglerar hur en omskärelse ska gå till och vem som får utföra en sådan. Dessutom finns det faktiskt åtminstone i Talmud ett religiöst påbud om att omskärelse ska göras. Man får väga religionsfriheten mot risken att barn kommer till skada. Om man följer de lagar och regler som finns i Sverige kring omskärelse är risken att barn blir skadade liten. Möjligen skulle man kunna kräva att ingreppet gjordes på sjukhus men problemet är att många landsting vägrar utföra omskärelse utan medicinsk indikation.

Jag tycker däremot att det som idag ska vara lagligt att låta omskära små pojkar under förutsättning att det sker på det sätt som lagen stadgar. Det ska alltså vara en person med tillstånd från socialstyrelsen som utför omskärelsen, ingreppet ska ske under tillfredställande hygienska förhållanden och utföras under bedövning. Och om man pratar om att de små pojkarna blir vanställda så kanske man ska tänka på att en stor del av världens manliga befolkning faktiskt är omskuren.

Junija; så skrev jag inte riktigt. Men uttrycket vanställd antyder att omskurna mäns penisar skulle skilja sig från genomsnittsmannens. I själva verket är det nog så att genomsnittsmannen är omskuren, om man ser globalt på det hela.

För jämförelsen med kks, se mitt tidigare inlägg.

Är alla kroppsliga ingrepp att vanställa kroppen? Gomspalt, får man operera det till exempel?

Det finns inga religiösa skäl till att utföra kks men däremot för manlig omskärelse. När det gäller religionsfrihet får man väga individens rätt att praktisera sin religion mot den skada sedvänjan kan tänkas vålla. Och om man utför omskärelse enligt vad svensk lag stadgar är risken för skada liten.

Ja, jag anser att religionsfrihet är viktigt. Men religionsfriheten är förstås inte absolut. Man måste väga det intresse som individen har att få utöva sin religion mot andra intressen, t.ex. att skydda barn från att bli skadade. Och jag tycker att manlig omskärelse, om den utförs på det sätt som lagen föreskriver, är risken för att barn ska bli skadade så liten att intresset att skydda religionsfriheten väger över. Sedan är det inte så att Sverige bara kan bestämma sig för att förbjuda omskärelse. Skyddet för religionsfriheten skyddas i en rad internationella konventioner, t.ex. Europakonventionen, som Sverige har tillträtt.

Miss Cee; Ska vi har religionsfrihet i Sverige eller inte?

Klemenza; vi har redan inskränkt religionsfriheten genom att stifta en lag som ställer upp villkor för hur och av vem omskärelse får utföras och detta har vi gjort av skäl som har med hälsoskydd att göra.

Nu läser du nog lite väl hastigt. Religionsfriheten får inskränkas men bara på det sätt och av de skäl som räknas upp i Europakonventionen. Nationell lag måste utformas så att den står i överensstämmelse med konventionen. Dessutom så gäller Europakonventionen i sig själv som svensk lag. Man kan alltså inte bara säga att religionsfrihet är det som ryms inom den nationella lagen.

Klemenza; det är din åsikt. Den som väljer att låta omskära sin son ser det nog inte som en kränkning utan som ett uppfyllande av vad religionen kräver. Vems uppfattning ska i så fall gälla?
Det ovanstående är även ett svar till dig Utopia.

Sedan förstår jag inte vad du Utopia menar med särbehandling för vissa religioner? Det är mig veterligen bara judar och muslimer som praktiserar manlig omskärelse av religiösa skäl. Men om man som kristen av något skäl väljer att omskära sin son så får man naturligtvis ändå följa svensk lag.

Det här med Europakonventionen är i vart fall för mig inte ointressant. Om man väljer att bryta mot Europakonventionen när det gäller en sak så kan man väl bryta mot alla artiklarna där. Vad sägs om rätten till domstolsprövning till exempel, den ställer ju till mycket tjafs och besvär? ;)

Att uppfostra sina barn i enlighet med den religion man bekänner sig till måste anses vara en del av religionsfriheten. Men som jag försökt förmedla så måste man göra en avvägning mellan religionsfriheten och andra intressen, t.ex. att skydda barn från att komma till skada.

Man kan jämföra med Jehovas vittnen som inte vill ta emot blod. Från samhällets sida har man i fall då barn till Vittnen behövt en blodtransfusion för att inte dö omhändertagit barnet under den tiden som behövs för att barnet ska få den nödvändiga behandlingen. Barnets rätt till god omvårdnad väger över föräldrarnas rätt till religonsfrihet. Men i fallet med omskärelse är det tvärtom enligt min åsikt (under förutsättning att man följer de bestämmelser svensk lag sätter upp för hur ingreppet ska gå till). Man kan naturligtvis komma till en annan slutsats. Men man får nog resonera kring viktning av olika intressen. Att påstå att det inte handlar om religonsfrihet över huvud taget är en förenkling som gränsar till populism.

Puss; du har en poäng där.

Klemenza; men problemet är ju att definiera vad som konkret utgör ett sådant förtryck. Jag tror inte att föräldrar som låter omskära sina små pojkar anser att de gör sig skyldiga till en kränkning, snarare tvärt om.

Jag kan nog inte förklara vad jag tycker på något annat sätt än jag redan har gjort tidigare i tråden. En avvägning måste som sagt göras mellan religionsfrihet och andra intressen, t.ex. intresset av att barn inte skadas. Och jag tycker att den avvägningen görs på ett korrekt sätt i den lagstiftning vi har. Jag tycker alltså att barnens behov av skydd tillgodoses i lagen samtidigt som man slår vakt om religionsfriheten. I ett annat fall där kravet på religionsfrihet krockar med ett annat intresse får man göra en ny avvägning och se vad man kommer fram till.

Junija; nej, eftersom det inte finns något stöd i vare sig Koranen eller Bibeln för att könsstympa flickor. Därför blir diskussionen om religionsfrihet inte aktuell.

Junija; Mohammed uppmanar inte till könsstympning. Däremot finns ett påbud i gamla testamentet om att små pojkar ska omskäras.

Utopia; man kan inte ha en diskussion om religionsfrihet om det inte gäller en sedvänja som inte har sin grund i religionen. Om man ska avgöra om en religiös sedvänja bör tillåtas i ett samhälle är steg 1 att avgöra om det är en religiös sedvänja. Steg 2 är att väga intresset av religionsfrihet mot andra samhälliga intressen. Eftersom jag inte anser att kks är en religiös sedvänja stannar jag där. När det gäller omskärelse menar jag att det ÄR en religiös sedvänja och jag menar vidare att intresset av religionsfrihet väger över, förutsatt att ingreppet utförs på det sätt som svensk lag föreskriver.

Själv är jag inte religiös. Däremot försöker jag respektera andras tro.

Utopia; det är klart jag inte tycker och inget jag har skrivit kan rimligen tolkas på det sättet heller. Jag kan inte uttrycka mig tydligare än vad jag redan har gjort. Sorry.

Klemenza; du tror att jag är en militant muslim fast jag inte vill säga det? Jag är inte muslim och inte särskilt militant heller, i vart fall inte när det gäller den här frågan. Men jag tycker att det är intressant att diskutera var gränsen för individens frihet ska gå och varför.

Klemenza; om du inte har förstått det efter åtta sidor finns det nog inget ytterligare jag kan skriva som kan klarlägga det.